• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Etikrådet · Har jag som anhörig inget att säga till om?

Har jag som anhörig inget att säga till om?

16 december 2021 publicerad av Lennart Kriisa

Fråga: Min partner går i behandling hos en psykolog sedan en tid tillbaka. Hen verkar tycka att det är en hjälp och att det fungerar bra. Vi talar inte så mycket om vad som görs eller vad de talar om i behandlingen. Jag känner att det får vara på min partners initiativ om vi ska göra det. För ett tag sedan sade min partner att psykologen skulle komma hem till oss för att göra en del av behandlingen där. Jag fick bara veta att det skulle ske och vilken tid de bestämt. Kan ett sådant beslut tas utan att jag som anhörig får säga vad jag tycker om det? Nu har det påverkat min och min partners relation eftersom jag upplever mig som överkörd i detta.

Patrik Lind

Svar: Till att börja med sätter den ljuset på det vi brukar benämna klientbegreppet. Psykologen har ett utvidgat ansvar och behöver reflektera över vem eller vilka som kan komma att påverkas av det arbete som görs. Det kan alltid finnas en risk att klienten endast blir den vårdsökande som psykologen har framför sig. Inom vården brukar det benämnas »den identifierade patienten«. Ett sådant begrepp och en sådan definition kan bli missvisande i en del fall. Särskilt i psykologisk behandling som ofta sker i ett sammanhang där fler personer ingår. Ett alltför snävt klientbegrepp kan få till konsekvens precis det som du och din partner fått erfara. Psykologen verkar ha brustit i att ha efterfrågat ditt samtycke till att bedriva behandling i ert hem. I det här sammanhanget ska också du betraktas som »klient« eftersom du tydligt påverkas av psykologens handlande.

Det här tenderar att bli en allt vanligare frågeställning när vissa former av psykologisk behandling »flyttar ut« från det traditionella terapirummet. Viss behandling kan vara effektivare om den görs på plats där svårigheterna som ska behandlas brukar uppstå. I det här fallet kan det vara så att psykologen fokuserat på vad forskningsresultat och tidigare erfarenheter visat skulle kunna ge bäst effekt. Men hen har samtidigt inte fullt ut tagit hänsyn till sammanhanget och förutsättningarna för insatsen och därmed brustit i sin respekt i relation till dig.

När »terapirummet« kan vara på så vitt skilda platser aktualiseras också frågor om förtrolighet och tystnadsplikt. Går den att värna om vården sker på andra platser som är mer eller mindre offentliga? När psykologen arbetar på sin mottagning får hen inte utan samtycke från patienten uppge till någon närstående eller utomstående att denne är aktuell där. Men i en behandling kanske man vistas »ute på stan« med patienten. Så här finns alltid ett etiskt skav som psykologen behöver vara medveten om när denne fattar beslut om en insats. Även digitala lösningar för psykologisk behandling riskerar att psykologen får svårare att säkerställa ramar och gränser för vem eller vilka som kan få insyn. Du som anhörig kanske inte heller känner dig bekväm med att få en insyn du inte efterfrågat.

Det finns även aspekter av makt i den här frågan. Som hjälpsökande befinner sig alltid klienten i en beroendeställning till sin psykolog. Vi vet inte hur psykologen så att säga »säljer in« förslaget till din partner att använda just den här metoden. Samtycket som klienten ger behöver därför vara välinformerat om vad en insats kan komma att innebära. Och »klienten« kan som sagt vara alla som kan tänkas bli berörda och vars autonomi och självbestämmande behöver värnas.

Patrik Lind, ordförande Etikrådet

 

Tidigare frågor och svar:

Kan man vara psykolog och aktivist?

Hur jobbar förbundet mot klimatförändringarna?

Hur validera upplevelser av diskriminering?

Vad göra när kartan inte stämmer?

Hur ska vi uttala oss offentligt?

Hur får jag tillbaka engagemanget?

Hur ska jag förhålla mig till samtycket?

Vad göra när kundens önskemål krockar med mina kunskaper?

Hur värnar vi patientens autonomi?

Kan jag vara kristen psykolog?

Ska förbundet anmäla egna medlemmar?

Berätta att metoden är oprövad

Otydliga känslor psykologens ansvar

Undvik att välja sida

Hur agera när en klient vill avsluta sitt liv?

Vi sätter ett fåtal på piedestal. 

Berätta om vad som kan få dig att bryta tystnadsplikten

Hur agera när nya lagar strider mot våra yrkesetiska principer?

“Hur gör jag när mina patienter känner varandra?”

“Dags att tala högt om det förbjudna”

 

 

 

 

Fler artiklar

  • Vad gör jag åt en undermålig utredning?
  • Vad göra när kartan inte stämmer?
  • Hur validera upplevelser av diskriminering?

Arkiverad under: Etikrådet

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer