• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Etikrådet · Kan man vara psykolog och aktivist?

Kan man vara psykolog och aktivist?

30 september 2021 publicerad av Redaktionen

Fråga: Under min utbildning talade vi mycket om neutralitet och att man inte ska bli alltför personlig eller privat i relation till sina klienter. Hur kan neutraliteten påverkas om man är politiskt aktiv eller utövar aktivism?

Patrik Lind

Svar: Det här kanske är en fråga som blir alltmer aktuell i och med att vi har fler plattformar där vi kan vara synliga och ge uttryck för vårt engagemang och politiska åsikter. Du som privatperson kanske skriver blogg eller facebookinlägg i politiska frågor som då kan bli synliga för personer du träffar eller kommer att träffa i din roll som psykolog.

Ett starkt engagemang i specifika frågor kan lysa igenom även på andra sätt. Samtalet med en patient »råkar« plötsligt styra in på vissa teman eller frågor därför att du är uppfylld av dem. Eller du kan bli känslomässigt triggad när en patient ger uttryck för värderingar och åsikter som kanske går stick i stäv med dina. Du kan då riskera att bli moralistisk och tappa fokus på varför patienten egentligen kommer till dig.

Psykologer är i hög utsträckning engagerade i sitt arbete och behöver också vara det för att göra ett bra jobb. Det engagerade förhållningssättet till människor och deras livsvillkor ligger förstås nära politiken i bred bemärkelse – alltså inte enbart i partipolitisk mening. Som psykolog ser du hur människor påverkas både i sina relationer och av sin livsmiljö. Beroende på vilken analys vi gör så hamnar fokus olika. En del av oss lägger tonvikten vid individuella faktorer och personens egna möjligheter att skapa förändring medan andra ser mer till organisatorisk och samhällelig nivå.

Här finns parallella skillnader i våra politiska ideologier. Men jag tror också att vi som psykologer påverkas av vilket område vi arbetar inom och beroende på det behöver ha olika fokus för vår analys. En psykolog inom rättspsykiatri och kriminalvård blir dagligen exponerad för den politiska debatten om hur samhället bör göra med lagöverträdelser. Skolpsykologen arbetar också inom ett fält som är frekvent präglat av politisk och ideologisk debatt. Här aktualiseras frågor om samtycke makt och autonomi på sätt som kanske inte alltid ställs på sin spets i det dagliga arbetet på en vårdcentral. Även om den verksamheten också är politiskt styrd förstås och att människors livsbetingelser är avgörande för hur de kan tillgodogöra sig behandling.

Arbetet som psykolog kan i sig leda till politiskt engagemang och aktivism när vi tydligt ser att samhällsförändringar och politiska beslut påverkar våra patienter och våra förutsättningar för att arbeta. På senare år har migrationspolitiken varit ett sådant område där vi sett hur människors livsvillkor påverkas konkret och direkt. I ett sådant arbete kan det snarare vara svårt att inte vara aktivist när vi ska stå upp för de mänskliga rättigheterna.

I våra Principer för evidensbaserad psykologisk praktik (EBPP) står det följande: »Psykologisk praktik innefattar olika former av beslut som har potential att göra betydande skillnad för enskilda individer grupper organisationer och samhälle«. På sätt och vis går det kanske inte att vara neutral som psykolog om en samtidigt ska arbeta med förändring. Det är i sig en emancipatorisk och därigenom politisk handling. Vad vi anser vara »ett gott liv« eller vad som behöver ändras i ett samhälle är aldrig fritt från värderingar. Så här behöver vi alltid navigera för att kanalisera vårt engagemang på ett hållbart och professionellt sätt. Keep up the good work!

Patrik Lind, ordförande Etikrådet

Tidigare frågor och svar:

Hur jobbar förbundet mot klimatförändringarna?

Hur validera upplevelser av diskriminering?

Vad göra när kartan inte stämmer?

Hur ska vi uttala oss offentligt?

Hur får jag tillbaka engagemanget?

Hur ska jag förhålla mig till samtycket?

Vad göra när kundens önskemål krockar med mina kunskaper?

Hur värnar vi patientens autonomi?

Kan jag vara kristen psykolog?

Ska förbundet anmäla egna medlemmar?

Berätta att metoden är oprövad

Otydliga känslor psykologens ansvar

Undvik att välja sida

Hur agera när en klient vill avsluta sitt liv?

Vi sätter ett fåtal på piedestal. 

Berätta om vad som kan få dig att bryta tystnadsplikten

Hur agera när nya lagar strider mot våra yrkesetiska principer?

“Hur gör jag när mina patienter känner varandra?”

“Dags att tala högt om det förbjudna”

 

 

Fler artiklar

  • Har jag som anhörig inget att säga till om?
  • Vad gör jag åt en undermålig utredning?
  • Kan jag vara kristen psykolog?

Arkiverad under: Etikrådet

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer