• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Etikrådet · Vad göra när kartan inte stämmer?

Vad göra när kartan inte stämmer?

29 april 2021 publicerad av Redaktionen

Fråga:  Jag arbetar inom barn- och ungdomspsykiatrin där ett förändringsarbete sker i syfte att göra vården mer jämlik. Som en del i detta införs nu standardiserade vårdprocesser – så kallade »kartor« – som ska vara anpassade till patienternas tillstånd/diagnos. Ett problem mina kollegor och jag ställs inför är att det inte alltid fungerar i relation till dem vi möter. Det leder till en hög grad av etisk stress när patienten inte »passar in i kartan« och vi behöver göra annat än det som är rekommenderat där. Hur ska vi som psykologer hantera detta när det som ska vara en hjälp blir ineffektivt och mest leder till ökade dokumentationskrav?

Patrik Lind.

Den här frågan berör många psykologers vardag, särskilt dem som arbetar inom psykiatrin. »Flykten från Bup« har det skrivits en del om tidigare i Psykologtidningen. Det handlade om orimliga arbetsvillkor och lönenivåer som inte står i paritet med det kvalificerade arbete som görs. När jag mött psykologer som har erfarenhet av att arbeta på Bup har jag fått liknande beskrivningar som den du ger. Trots de goda intentionerna på organisationsnivå har det för många psykologer blivit svårt att få jobbet att gå ihop. Detta oavsett antal år i yrket och oberoende av teoretisk skolning. Frågan är om en ökad standardisering inom psykiatrin gör att allt färre människor passar in. Både när det gäller patienter och de som arbetar där. Det du beskriver handlar om organisationsförändringar som verkar ha goda intentioner i grunden. Att patienter ska få vård som är anpassad för deras tillstånd oavsett var och av vem den ges. Du som psykolog ska få hjälp med att veta vad du ska göra utifrån evidens och beprövad erfarenhet. Så vad är problemet?

Något som verkar fattas i kartan är hur. Hur ska du kunna ge den behandling som är den rekommenderade under de förutsättningar som finns? En vårdorganisation talar ju flera språk samtidigt, eller har flera mål som ibland står emot varandra. Du får en karta för evidensbaserad vård i den ena handen och samtidigt krav på högre produktivitet, mer dokumentation och besparingar/vinstkrav i den andra. Denna ekvation ska lösas av professionerna. Av dig. Det blir med nödvändighet ett etiskt spänningsfält att arbeta i när mänskliga behov står i fokus.Inget i kartan säger heller något om det arbete som inte kan dokumenteras som en åtgärd eftersom den i grunden är medicinsk och positivistisk i sin uppbyggnad. Den tar inte hänsyn till andra psykologiska aspekter. Att du tog hand om en människa i kris. Att det tog ett halvår att motivera och skapa en arbetsallians med en patient som har svårt att lita på vuxna. Att det behövdes tid med vårdnadshavarna som hade olika tankar om vad som var bäst för deras barn. Allt det där vet du som psykolog behövs för ett fungerande arbete. Men det är en vit fläck på kartan. Det leder till etisk stress eftersom du alltid kommer att bryta mot någon av organisationens riktlinjer eller mål. Eller alternativt behöver du fatta beslut som går emot din etiska kompass om vad som är god vård. 

Självklart kan kartorna bli bättre och mer heltäckande, mer holistiska, men som grundkonstruktion kan de inte ge en rättvis bild av det psykologiska hantverket. I så måtto är det en felkonstruktion. Det handlar om makt och vem som har tolkningsföreträde i organisationen. Organisera er fackligt för att påverka. Hjälp Psykologförbundet att föra upp det på agendan och arbeta för psykologiska ledningsspår inom vårdorganisationerna! Då kör vi!

Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

 

Tidigare frågor:

Hur ska vi uttala oss offentligt?

Hur får jag tillbaka engagemanget?

Hur ska jag förhålla mig till samtycket?

Vad göra när kundens önskemål krockar med mina kunskaper?

Hur värnar vi patientens autonomi?

Kan jag vara kristen psykolog?

Ska förbundet anmäla egna medlemmar?

Berätta att metoden är oprövad

Otydliga känslor psykologens ansvar

Undvik att välja sida

Hur agera när en klient vill avsluta sitt liv?

Vi sätter ett fåtal på piedestal. 

Berätta om vad som kan få dig att bryta tystnadsplikten

Hur agera när nya lagar strider mot våra yrkesetiska principer?

“Hur gör jag när mina patienter känner varandra?”

“Dags att tala högt om det förbjudna”

Fler artiklar

  • Har jag som anhörig inget att säga till om?
  • Vad gör jag åt en undermålig utredning?
  • Vad gör jag när kundens önskemål krockar med mina kunskaper?

Arkiverad under: Etikrådet

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer