• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Etikrådet · Hur validera upplevelser av diskriminering?

Hur validera upplevelser av diskriminering?

14 juni 2021 publicerad av Redaktionen

Fråga: Jag har tänkt mycket på vad man kan kräva av psykologer när det gäller att kunna validera upplevelser av diskriminering. Vilken analys och kunskap behövs? Vilken ödmjukhet och öppenhet behövs gällande ens egna upplevelser och uppfattningar? Jag förstår 2.1 »Rättigheter och värdighet« i »Yrkesetiska principer för psykologer i Norden« som att det kan tolkas handla om detta. Såsom citatet: “… samt att vara uppmärksam på de begränsningar som ligger i egna kulturella klassmässiga och könsmässiga förutsättningar”. Skulle vara intressant med ett vidare yrkesetiskt resonemang kring detta.

SVAR: Det här belyser något som jag tänker är fundamentalt i den psykologiska praktiken. När vi möter en annan människa gör vi det med nödvändighet tillsammans med vår förförståelse och våra fördomar. I de fall när vi utgår ifrån att den andre har liknande värderingar och världsbild som oss själva kan det så att säga effektivisera gemenskapen. Vi tänker att fler saker går att ta för givna. Kanske blir det enklare att validera den andres erfarenheter då? Om det stämmer överens med det vi själva tror. Du ser ut som jag och verkar ha samma klassbakgrund som jag så då fattar du vad jag menar. Eller hur?

I mer vardagliga sammanhang kanske det här inte är så problematiskt. Eller så är det det. Om vi tenderar att positionera oss med våra likar. Psykologförbundets ordförande Kristina Taylor skriver i förra numret av Psykologtidningen om vikten av att vi behöver samarbeta och bidra till det gemensamma istället för att beskylla varandra. Vi behöver se hur vi själva kan vara en del av problemet. När vi ser tendenser till polarisering och utkrävande av ansvar från den andre finns risk för att vi brister både i vårt inåtblickande och förmåga att ta den andres perspektiv.

Om vi nu som psykologer har ett ansvar att vara medvetna om och uppmärksamma våra egna begränsningar utifrån bakgrund och identitet – hur kan vi praktiskt gå tillväga? Medvetenheten om maktstrukturer och hur de påverkar våra relationer behöver vi alltid reflektera över. Från vilken position är det som jag uttalar mig? Är jag överordnad eller underordnad? Eller både och? Det handlar om ett kontinuerligt lärande där vi behöver ta in andras perspektiv och erfarenheter. I det behöver vi själva låta oss påverkas och förändras. Det kan vara i individuella kontakter där en patient berättar hur den upplever dig och det sätt du arbetar på. Det kan vara den där HBTQ+-utbildningen på arbetsplatsen som fick dig att öppna ögonen för något du inte tidigare tänkt. Det där ordet du brukar använda kan visst få en människa att känna sig exkluderad. Du får då möjlighet att ändra din praktik så fler människor kan få tillgång till professionell hjälp. Där kan det lilla göra stor skillnad för dem du möter.

Du frågar om ödmjukhet och öppenhet i relation till egna upplevelser och uppfattningar. Just det tänker jag utgör ett motgift mot tvärsäkerhet och polarisering. Det kan öka möjligheten att vara genuint validerande i relation till den andres erfarenheter.

Tidigare frågor och svar:

Vad göra när kartan inte stämmer?

Hur ska vi uttala oss offentligt?

Hur får jag tillbaka engagemanget?

Hur ska jag förhålla mig till samtycket?

Vad göra när kundens önskemål krockar med mina kunskaper?

Hur värnar vi patientens autonomi?

Kan jag vara kristen psykolog?

Ska förbundet anmäla egna medlemmar?

Berätta att metoden är oprövad

Otydliga känslor psykologens ansvar

Undvik att välja sida

Hur agera när en klient vill avsluta sitt liv?

Vi sätter ett fåtal på piedestal. 

Berätta om vad som kan få dig att bryta tystnadsplikten

Hur agera när nya lagar strider mot våra yrkesetiska principer?

“Hur gör jag när mina patienter känner varandra?”

“Dags att tala högt om det förbjudna”

 

Fler artiklar

  • Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?
  • Har jag som anhörig inget att säga till om?
  • Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Arkiverad under: Etikrådet

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer