• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Etikrådet · Hur agera när nya lagar strider mot våra yrkesetiska principer?

Hur agera när nya lagar strider mot våra yrkesetiska principer?

11 juni 2018 publicerad av Redaktionen

Fråga: Hur ska vi agera, som enskilda psykologer och som kår, om de restriktiva förslag angående begränsade rättigheter till bland annat vård och skolgång för papperslösa, som flera partier föreslagit, går igenom efter valet? Jag upplever en sådan utveckling som helt i strid med våra yrkesetiska principer och andra dokument om mänskliga rättigheter.

Kristina Taylor, Etikrådets ordförande svarar:

För ett yrkesförbund är frågor som berör partipolitik ofta känsliga och inte så enkla att bemöta, eftersom organisationen samlar och representerar människor med vitt skilda politiska och ideologiska uppfattningar. Det är därför viktigt att kunna samlas under ett professionsgemensamt paraply och inte ta ställning i politiska frågor eller för/emot partier eller block. Partipolitiken tangerar dock även allmänna moral- och värdefrågor som i högsta grad rör psykologisk kunskap och enskilda psykologers praktik, och dessa värden/principer måste vi våga prata om och stå upp för när vi upplever dem hotade.

Kristina Taylor, Etikrådets ordförande.

Därför är frågan relevant för oss som psykologer, inte bara för de av oss som möter papperslösa i våra psykologuppdrag, utan även generellt för vår profession och kår, eftersom principen om alla människors lika värde utmanas när samhällsdebatten och politiska beslut förändras mot att göra tydliga skillnader mellan olika grupper av människor när det gäller just vilka rättigheter och samhällstjänster dessa grupper ges tillgång till.

I en intervju publicerad i SvD den 25 oktober 2017, berättar Hédi Fried, psykolog och överlevande från Förintelsen, om sin bok Frågor jag fått om Förintelsen (Natur & Kultur, 2017), där hon besvarar frågor som ungdomar har ställt om hennes upplevelser och tankar under de skolbesök Hédi gjort under cirka trettio års tid. Mötet med skolelever under flera decennier verkar ha bidragit till en framtidstro hos Hédi, trots hennes fruktansvärda erfarenheter från Auschwitz, och trots hennes upplevelse av en ökande intolerans och främlingsfientliga tongångar i Sverige och många andra delar av världen: Jag har stort hopp om att det växer upp en ungdom som är klokare än dagens befattningshavare. Som har blivit av med de vuxnas fördomar och känner ansvar för det som händer i världen, och som tänker kritiskt framför allt.

Jag vill stämma in som kör bakom Hédis klara röst, och liksom hon uppmuntra till att alltid tänka fritt och kritiskt omkring såväl samtal vi tar del av i vår vardag, som ideologiska och partipolitiska förändringar som vi upplever krockar med vår yrkesetik och som riskerar att kring-skära mänskliga rättigheter på olika sätt. Jag talar nu inte om att gå emot vissa partier eller specifika politiska beslut eller förslag, utan om kritiskt tänkande som en generell livshållning, och om att vara på vår vakt mot att vänja oss vid gradvisa skiftningar som nu eller på sikt hotar människors hälsa, liv och frihet att vara sig själva. Det finns många skeenden i världens historia, som har lärt oss hur lätt, och hur farligt, det är att vänja sig och rätta in sig i ledet.

Våra yrkesetiska principer konstaterar att: Psykologen är medveten om det professionella och vetenskapliga ansvar han/hon har inför sina klienter och till den organisation och det samhälle, som han/hon lever och arbetar i. Detta innebär att vi som psykologer har ett ansvar att reflektera över, och hjälpa till att medvetandegöra, vad samhället riskerar att göra med människor och människors rättigheter, och påtala konsekvenser av politiska beslut och förändrad praxis, utifrån vår vetenskapliga bas och vår yrkesetik.

 

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla etikfragan@psykologforbundet.se

Eller skriv till: Etikrådet, Sveriges Psykologförbund, Box 3287 103 65

Fler artiklar

  • Kan jag vara kristen psykolog?
  • Hur värnar vi patientens autonomi?
  • Hur ska jag förhålla mig till samtycket?

Arkiverad under: Etikrådet

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

»Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska aspekter«

Behandling online allt mer individanpassad

Unik studie med förövare på darknet

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer