• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

19 april 2023 publicerad av Lennart Kriisa

Fråga: När jag hörde radioprogrammet Kaliber i Sveriges Radio om en 11-årig flicka som tagit sitt liv blev jag mycket rörd och berörd. Jag arbetar själv inom Bup och fokus i radioprogrammet var till stor del om vad som gjorts och inte hade gjorts för flickan där. Det blev tydligt för mig hur utsatta barn och ungdomar är när det brister i vården. Det känns som att detta kan hända när som helst även på min arbetsplats. Hur tänker Etikrådet?

Svar: Ja, vi behöver verkligen tala med varandra om detta. Om flickan Bryna som tog sitt liv. Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det. Trots att detta är en verklighet varje dag för psykologer inom verksamheter där självmordsnära personer behöver vård, håller vi helst tanken ifrån oss. Särskilt när en 11-åring tar sitt liv.

Förlusten av ett barn, det går inte att ta in. Enligt Folkhälsomyndigheten var det 11 barn under 15 år som tog sina liv under 2021. Vi måste försöka ta in att det sker.

Inom psykiatrin bedöms rutinmässigt risken för att en person kan komma att ta sitt liv. Vi är inställda på att rädda liv, men vi behöver också vara inställda på att ta hand om de efterlevande och varandra när livet inte gick att rädda.

Frågan om det går att förebygga så att det inte händer igen är förstås viktig. Det är därför vi har Lex Maria. Att grundligt analysera vad som gjorts och inte gjorts i vården är nödvändigt för att verksamheten ska kunna ta ansvar i efterhand. Det blir också en hjälp för de som arbetar i vården att ta sig an en situation där det värsta redan har hänt. Då är det extra bra att ha en struktur att hålla i som en granskning av ärendet erbjuder.

Den eller de kollegor som haft det kliniska ansvaret kan känna sig – och också vara – särskilt utsatta. Att bli granskad på grund av sådana här händelser är krävande oavsett graden av skuld som kan finnas. Hur ser vi till att ha ett klimat på arbetsplatsen som håller för sådana här kriser? Hur ser vi till att det finns trygghet och känslomässigt stöd? Hur ser vi till att vi inte dömer varandra utan i stället uppmuntrar till reflektion och ansvarstagande. Fundera gärna över hur ni har det på arbetsplatsen med varandra i dag.

Ur ett etiskt perspektiv behöver vi också fundera över hur vi tar hand om de efterlevande. Hur kan vi möta den sorg och ilska som ibland kan vara riktad direkt mot oss som arbetar i vården? Kanske rättmätigt när uppenbara brister finns, men också för att vi behöver kunna stå där och ta emot och ta hand om oavsett hur det ligger till med orsakerna. Utan att hamna i försvar.

Det som verkar ha saknats för 11-åringen som det beskrivs i radioprogrammet är en kontinuerlig kontakt där en och samma person följer hur barnet har det. Någon som lär känna och försöker förstå. Det är oerhört sorgligt när vården av psykiskt sårbara barn saknar det mest basala. Det som på riktigt kan bidra till god vård, personal, är en bristvara på Bup. Kan berättelsen om Bryna hjälpa oss att ändra på det?

Tidigare frågor och svar:

Regionen avslutade mitt avtal – hur skyddar jag patienterna?

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Har jag som anhörig inget att säga till om?

Kan man vara psykolog och aktivist?

Hur jobbar förbundet mot klimatförändringarna?

Hur validera upplevelser av diskriminering?

Vad göra när kartan inte stämmer?

Hur ska vi uttala oss offentligt?

Hur får jag tillbaka engagemanget?

Hur ska jag förhålla mig till samtycket?

Vad göra när kundens önskemål krockar med mina kunskaper?

Hur värnar vi patientens autonomi?

Kan jag vara kristen psykolog?

Ska förbundet anmäla egna medlemmar?

Berätta att metoden är oprövad

Otydliga känslor psykologens ansvar

Undvik att välja sida

Hur agera när en klient vill avsluta sitt liv?

Vi sätter ett fåtal på piedestal. 

Berätta om vad som kan få dig att bryta tystnadsplikten

Hur agera när nya lagar strider mot våra yrkesetiska principer?

“Hur gör jag när mina patienter känner varandra?”

“Dags att tala högt om det förbjudna”

 

Fler artiklar

  • Balanserar sin egen oro
  • Elva före detta doktorander: "Professorn bröt ned oss"
  • "Min bakgrund ger mig en helgjuten förståelse"

Arkiverad under: Etikrådet

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

“Jag hjälper polisen att sålla i flödet”

Mendly-psykolog riskerar prövotid

Studenterna associerar fritt i bokklubb

Nytt kollektivavtal stoppar generella provanställningar

“Vi fick tag på stora namn”

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in