• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Blanda inte samman Freud med psykodynamisk terapi

Blanda inte samman Freud med psykodynamisk terapi

27 januari 2021 publicerad av Redaktionen

REPLIK.  Hugo Nabo tar i PT nr 7 upp frågan om det kan vara ett problem för den psykodynamiska inriktningen att den tar sin utgångspunkt i Freuds psykoanalys, som ibland kallas för en pseudovetenskap. Svaret är nej, anser Billy Larsson. 

Till skillnad från en seriös forskare var Freud inte främst intresserad av vad som var sant. För Freud var det viktiga att bli framgångsrik, och därför drog sig Freud inte ens för att ljuga. Freud var också tvärsäker på att ha bevisat sina teorier, och saknade därmed den förståelse som en forskare bör ha för svårigheten att nå säker kunskap.

Men Freuds brister gör inte att det faller någon skugga på det som Nabo kallar ”modern PDT”. Ingen hävdar att dagens psykodynamiker beter sig som Freud, utan de är seriösa forskare. Däremot bör man komma ihåg att Freuds tankar inte har någon större relevans för klinisk praktik idag. Betänk att Freud hade följande ståndpunkter.

  1. Via associationerna till sina drömmar ska patienten nå fram till sitt omedvetna och blottlägga vilka önskningar som gömmer sig bakom symtomen.

Om jag tänker på de fyra psykodynamiska inriktningar som jag har ett visst hum om – mentaliseringsbaserad terapi, affektfobiterapi, Kernbergs överföringsfokuserade terapi och Lester Lyborskys stödjande och expressiva terapi – kan jag inte minnas att någon av dessa evidensbaserade metoder förespråkar drömtolkande som ett viktigt inslag.

  1. Freud hävdade att neuroser har sin grund i barnets sexuella dragning till sina föräldrar i åldern 3-5 år. Och Freud är noga med att han inte avser något symboliskt, utan faktiska samlagsönskningar. Givetvis en helt felaktig teori.
  2. Freud ansåg att om man kunde rekonstruera glömda barndomshändelser – till exempel att patienten iakttagit samlag eller har onanerat – har det ”alltid en stor terapeutisk effekt”. Tack vare dagens forskning vet vi att det är fel: det finns inget i psykoterapi som ”alltid” har stor effekt.
  3. Freud hävdade att det var viktigt att ta reda på om patienten varit sängvätare som barn. Freud menade att om så var fallet var det en ledtråd till att patienten onanerat, vilket enligt Freud kunde vara en förklaring till den vuxnes psykiska problem.
  4. Freud påstod att hos kvinnliga patienter var det viktigt att få dem att förstå sin penisavund. En gissning är att en PDT-handledare som uppmanar en student att få en kvinnlig patient att erkänna sin penisavund riskerar att bli anmäld. Så främmande är vi idag för denna tanke som var väsentlig för Freud.

Med detta vill jag framhålla att Freud inte är den kloka mysfarbror som många vill framställa honom som, utan en man med rätt udda idéer. Visst finns det rimliga tankar hos Freud. Men mycket av det Freud har att säga är antingen fel eller utgörs av allmänna resonemang utan större kliniska implikationer, eller kan täckas in av modern forskning om psykoterapi.

Dessutom bör vi basera psykologiskt arbete på det ben i evidensbaserad psykologisk praktik som heter ”bäst tillgängliga forskning”. Då blir det konstigt om man på en psykologisk institution undervisar om Freud, som en relevant klinker.

På slutet kommer Nabo in på att vi psykologer bör beakta patienters subjektiva lidande och inte bara syssla med beteendeförändringar. Det är bara att instämma. Men det är lite av att slå in en öppen dörr. Psykoterapi utvärderas med skalor som omfattar subjektivt lidande. Och idag finns utmärkta varianter av affektfokuserad terapi som ibland klassas som KBT och ibland som PDT. Bara att hoppas att de i framtiden kan få finnas i sin egen rätt som evidensbaserad psykoterapi, och slippa klassificeras som det ena eller andra.

Billy Larsson

leg psykolog

leg psykoterapeut

fil dr i psykologi

Fler artiklar

  • "Hög tid att sluta sprida myter om Freud"
  • "Når aldrig fram till Freuds betydelse"
  • Freudkritik – svar till Engström, Wånge och Wahl

Arkiverad under: Debatt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt https://psykologtidningen.se/2024/09/11/vardare-frias-for-valdtakt-psykologens-ord-vagde-for-latt/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

Regeringens utredare: Tydligt behov av specialistpsykologer

Uppmanar regeringen: Utred psykologprogrammen

Klart för teater

Vill öka utbudet för de yngsta vid trauma

“Vi kan göra problemet mer synligt”

”Regionerna behöver både piska och morötter”

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in