Transrättigheter, motstånd till rasism, åsikter om vapenlagar – och en preferens för presidentkandidater.
Psykologtidningen har kartlagt American Psychological Associations politiska agenda.
Text: Adrianna Pavlica Illustrationer: Linnea Blixt
“Make America Healthy Again“. Så lyder titeln på det hälsoprogram som publicerades på Vita husets hemsida i februari i år. Inom 180 dagar, från detta datum, ska USA ha slagit in på en ny bana, där särskilt antidepressiva och antipsykotiska mediciner till barn ska begränsas. I stället ska näringsriktig kost och motion skydda de amerikanska barnen från psykisk ohälsa.
Det psykiatriska läkarförbundet, APA, är starkt kritiskt och hänvisar till vetenskapen.
Det amerikanska psykologförbundet, med samma initialer, APA, är lika kritiskt, och har dessutom länge varnat för vad Trump kan åstadkomma. Det amerikanska psykologförbundet är betydligt mer politiskt än psykiatrikernas förbund.
De senaste åren har American Psychological Association gett sin syn på en lång rad politiskt laddade frågor – allt ifrån internationella konflikter till nationella vapenlagar.
APA, som i denna text syftar på psykologernas förbund, har ett stort samhällsengagemang. Mänskliga rättigheter och våldsprevention är exempel på »portföljerna« som presenteras på hemsidan.
Förra året engagerade sig APA i bland annat klimatkrisen, mot rasism, och kritiserade polisbrutalitet.
I planen för 2025 finns nya inslag om att även arbeta för »kulturkompetent vård« och att motverka orättvisor för vilka som hamnar i fängelse.
Psykologtidningen har gått igenom samtliga pressmeddelanden under åren 2020-2024. Kartläggningen visar två teman i tydligt fokus: rasism och hbtq-frågor. APA har också skrivit en rad pressmeddelanden om bland annat vapen/skjutningar, abort, sociala medier och klimatet.
Enligt Katherine McGuire, APA:s chef för påverkansarbetet, utgör medlemmarnas preferenser grunden för organisationens politiska engagemang.
– Våra 160 000 medlemmar har i en enkät uppgett vad som är viktigast för dem. En grupp psykologer i representantrådet har därefter genom en datadriven process grupperat frågorna för att få resurser och skapa genomslag. Det är alltså medlemmarna som styr de påverkansstrategier vi antar för två år i taget.
Katherine McGuires har suttit på sin post under de senaste sex åren. Själv är hon inte psykolog utan har en bakgrund i politiken, närmare bestämt 25 års arbete i USA:s kongress.
– Mitt jobb kräver att man är innovativ, har god hand med institutionella regler och det politiska landskapet. Min roll är att komma fram till hur vi bäst positionerar vår organisation för att få största möjliga inverkan. Det handlar om att vara på rätt plats, vid rätt tid, med rätt budskap, och att alltid stödja sig mot vetenskapen, säger hon.
APA är i första hand en vetenskaplig organisation, betonar Katherine McGuires ett flertal gånger under intervjun med Psykologtidningen. Som exempel tar hon engagemanget i vapenfrågan i USA, en debatt som ofta blossar upp i samband med masskjutningar.
– Vårt fokus är prevention av vapenvåld, men för några år sedan förbjöd kongressen federal forskning gällande vapenvåld. Vi lyckades ändra på detta, tack vare en kampanj och samarbete med en koalition av röster.
Katherine McGuire berättar att APA arbetar med en ny preventiv policy gällande förvaring av vapen, baserat på vad vetenskapen säger.
För några år sedan, när APA började engagera sig i frågan, var organisationen mer specifik. Exempelvis förespråkade man ett förbud mot vissa typer av vapen.
– Det tolkades i vårt politiska klimat som att APA var för striktare vapenkontroll. När vi nu lägger tonvikt på vetenskapen får vi mer att säga till om. Vi är ledande i att visa hur säker vapenförvaring kan påverka den höga förekomsten av vapenrelaterade suicidfall i USA, och på det sättet skydda barn och familjer, säger Katherine McGuire.
APA har de senaste fem åren skrivit en rad pressmeddelanden kopplade till konkreta masskjutningar. Exempelvis gjorde APA ett uttalande kring en masskjutning i en mataffär i Buffalo – men inte om den uppmärksammade skolskjutningen i Uvalde år 2022, då en 18-årig gärningsperson mördade 19 barn och två vuxna.
Katherine McGuire förklarar att många faktorer avgör om ett uttalande ska göras. Bland annat undersöker APA om mängden »bra forskning« är tillräcklig för det aktuella ämnet, och om det är i linje med APA:s riktlinjer och värderingar. Och slutligen, vad det finns för värde för APA och samhället i stort att göra ett uttalande.
– Exempelvis var skjutningen i Buffalo ett hatbrott och vi har mycket forskning kring det ämnet. Därför kändes det som ett viktigt tillfälle att markera mot våld och hat. Vi kopplade händelsen till trauma och hur rasism kan överföras mellan generationer.
Rasismen är en hjärtefråga för APA, som exempelvis uppmärksammar Martin Luther King Day varje år. När George Floyd dödades vid ett polisingripande år 2020, bröt våldsamma protester ut som skakade USA. När de utpekade poliserna fälldes i domstolen skickade APA ut ett pressmeddelande om att domen var korrekt. Dessutom skulle domen kunna bli en vändpunkt mot rasismen i USA, deklarerade APA.
Blev det mer politik än psykologi i det här fallet?
– Jag skulle säga både och. APA ligger i framkant för att bekämpa systematisk rasism med psykologisk vetenskap. Det är viktigt för oss att vara involverade i det här ämnet. Vi behöver riktlinjer som skapar mångfald inom yrket, så att psykologgruppen är kulturellt kompetent, säger Katherine McGuire.
För fyra år sedan fattade APA beslutet att be om ursäkt för »organisationens bidrag till systematisk rasism«. I ursäkten angavs förslag på hur skadorna skulle repareras. Enligt Katherine McGuire var det avgörande att Biden tillkännagett att en av hans fyra grundpelare i presidentskapet skulle vara att engagera sig i »rasrättvisa« i USA.
– Vi hade ett brett tvärsnitt av högljudda medlemmar som menade att vi som profession behöver titta på oss själva innan vi kan gå vidare med en plan för att möta strukturell och systematisk rasism, säger Katherine McGuire.
Andra medlemmar ansåg att APA hade gått för långt med ursäkten.
– De ifrågasatte sina medlemskap i organisationen. Men vårt representantråd hade gått igenom historiska data och psykologisk vetenskap. Båda visade att APA hade vidmakthållit och misslyckats att utmana rasismen med dess skador.
Ett annat omdebatterat beslut var uttalandet om Israel-Palestina–konflikten. APA krävde omedelbar vapenvila i augusti 2024.
– Splittringen var stor om vi skulle göra detta uttalande, men processen var demokratisk. Vår organisation drivs av medlemmar, och vårt representantråd bestämmer riktlinjerna, så det är som vilken annan hälsosam demokrati som helst. Det är nyttigt med en robust och öppen debatt kring frågor man inte är överens om, säger Katherine McGuire.
Den fråga som tycks vara mest i blickfånget för APA just nu, sett till mängden pressmeddelanden, är hbtq- och transrättigheter.
Katherine McGuire hänvisar till ett pressmeddelande från februari 2024 som förespråkar »könsbekräftande, inkluderande, evidensbaserad vård«. Hon menar att uttalandet visserligen ifrågasätter politiska försök att förhindra transvård, men att det inte är ett »politiskt dokument«.
– Okunskapen är stor och jag vet från mina kontakter med senatorer och andra politiker att korrekt förståelse saknas för vad vetenskapen säger om könsbekräftande behandling. APA har tagit in vetenskap i debatten och försökt höja kunskapen. Vi har studerat den här frågan noggrant.
Katherine McGuire är medveten om kritiken mot ställningstagandet. Hon berättar att det finns kliniska psykologer i flera delstater som kritiserats för att rekommendera pubertetsblockerare eller könsbekräftande kirurgi för barn.
– Den »bekräftande« transvården betyder inte att psykologer ska vara tungan på vågen för att ta sådana beslut. Det finns alltid en evidensbaserad process. Vi främjar stöd för en klientledd utforskning av könsidentiteten, säger hon.
Varför lägger APA så mycket kraft på en minoritet på det här sättet, snarare än något som gäller en bredare grupp av människor?
– APA är en organisation som stöttar alla individers rättigheter, punkt. Det handlar om mänskliga rättigheter. APA stöttar obegränsad tillgång till vård och motsätter sig diskriminering baserad på köns-identitet. Det här resonemanget är applicerbart även på andra sårbara grupper i befolkningen, till exempel veteraner och äldre, säger Katherine McGuire.
APA har även tagit ställning för eller mot politiska kandidater, i uttalanden de gjort – och uttalanden de inte gjort. När demokraterna vann valet 2020 gratulerade och välkomnade APA den nya presidenten Joe Biden i ett pressmeddelande.
Donald Trump har däremot bemötts med tystnad, både 2016 och 2024.
– Vårt stöd för Biden återspeglade den kontinuitet i våra evidensbaserade riktlinjer som utgör kärnan i APA:s uppdrag. Dessa inkluderar mänskliga rättigheter, mångfald, och tillämpning av vetenskap och forskning, säger Katherine McGuire.
Ni måste ha medlemmar som är republikaner, demokrater eller röstar på oberoende presidentkandidater – hur navigerar ni i detta?
– APA:s strategiska plan fokuserar på att använda psykologi för att gynna samhället. Mental hälsa är inte en partipolitisk fråga och vi har gjort vårt bästa för att få stöd från alla sidor av det politiska spekt-rumet, säger Katherine McGuire.
Varför är just psykologprofessionen lämpad för att engagera sig i politiska samhällsfrågor?
– Utbildningen rustar psykologer med en djup förståelse för mänskligt beteende. Psykologer är också utbildade i kritiskt tänkande. De har kapacitet att analysera komplexa sociala frågor. De är dessutom duktiga på att identifiera grundorsaker till problem, och att komma fram till evidensbaserade lösningar. Allt det här gör psykologer till skickliga och effektiva representanter för behov hos både individer och samhället i stort.
APA:s kärnfrågor för 2025
Utöver kategorierna folkhälsa och vårdjämlikhet (social rättvisa) anges följande åtta punkter.
- Jämlik och kulturkompetent vård. Exempelvis nämns »sårbara« delar av populationen, såsom immigranter, barn och personer med hiv/aids.
- Rättvist rättssamhälle. APA vill bland annat förbättra relationen mellan polisen och medborgarna och belysa orättvisor med anledning av att fler fängslas i marginaliserade områden och samhällen.
- Mänskliga rättigheter och rasrättvisa. Organisationen vill motverka att minoriteter och marginaliserade grupper diskrimineras, och fortsätta med påverkan kring migrationsfrågor på federal nivå.
- Hälsofrämjande och prevention. APA vill ge stöd till amerikaners psykiska välmående genom livsloppet.
- Utbildning. Skillnader i utbildning ska motverkas. APA vill också sätta standarden för psykologi-undervisning på gymnasienivå.
- Beroende. APA vill motverka läkemedelsberoende och vara en del av att både utveckla och implementera läkemedelsfria alternativ för exempelvis smärtpatienter.
- Våld och suicid. APA vill motverka båda dessa med fokus på vapenvåld och behovet av trygga skolor.
- Klimat och hållbarhet. APA ska arbeta för att psykologin ska vara en del i att kämpa emot klimatförändringar.
Är Trump psykopat?
Inför höstens presidentval i USA bildades en särskild förening (»Anti-Psychopath PAC«) som hävdade att Donald Trump är psykopat. De inblandade lutar sig mot DSM-5 och har bland annat sänt tv-reklam med psykologer som uttalar sig om Trumps mentala tillstånd.
Hela 233 »mental health professionals« (de flesta har en PhD och en sökning på ett slumpmässigt antal av dem ger träffar på en rad nationellt kända psykologer) skrev också på ett uttalande om presidentkandidatens psykopati – en text som publicerades som en helsidesannons i New York Times.
APA har inte ställt sig bakom initiativet.
– För det första; vem som helst kan slänga omkring sig ord på det sättet. Som en professionell organisation och från ett patientperspektiv är detta inget för APA. Såvitt jag vet har ingen av våra medlemmar träffat honom eller gjort någon form av professionell bedömning. Hela idén med att göra en slags enkät och fråga folk om de tror att någon är psykopat, det är inte baserat på någon typ av professionell diagnos. Vi ansåg inte att den inställningen var i linje med professionella standarder, och det var heller inte etiskt, säger Katherine McGuire, APA:s Chief Advocacy Officer.
Detta vill APA …
… gällande Israel/Gaza
I augusti 2024 ställde sig APA bakom en omedelbar och permanent vapenvila och uttryckte oro över både israeler och palestinier som påverkas av konflikten. Organisationen manade alla inblandade att skydda civila och att delta i förhandlingar gällande hållbara lösningar på situationen. APA:s rådgivande organ godkände ställningstagandet i en omröstning med resultatet 106-52.
… klimatfrågan
APA stöttar forskning som syftar till att mildra klimatförändringar. Organisationen betonar att det finns sociala orättvisor kopplade till exempelvis klimatkatastrofer; att låginkomsttagare och icke-vita drabbas hårdare. APA vill höja medvetandet kring klimatförändringar.
… vapen
APA fokuserar på förebyggande arbete, bland annat har man skrivit till kongressen (2022) och slagit fast att vapenvåld är en folkhälsokris i USA. Organisationen efterlyser bland annat följande åtgärder: säker vapenförvaring, mer omfattande bakgrundskontroller, höjd ålder för vapenägare, samt förbud av vapen som kan skapa »massdestruktion på kort tid«. Det sistnämnda är inte längre nämnt på hemsidan, i stället ligger fokus på säker vapenförvaring, lagar där en domstol kan frånta en person dennes vapen om personen kan vara en risk för sig själv eller andra. APA betonar också starkt att USA:s problem med vapenvåld inte ska skyllas på psykisk ohälsa.
… könsbekräftande behandling
I februari 2024 antog APA en policy som de själva kallar för »banbrytande«, och som syftar till att stötta transpersoner, icke-binära och de som är »gender diverse« och att förespråka -evidensbaserad vård för barn, unga och vuxna eftersom APA anser att juridiska försök att införa förbud mot till exempel könsbekräftande behandling riskerar att leda till negativt psykiskt mående. APA skriver uttryckligen att de motsätter sig vissa delstaters förbud mot könsbekräftande behandling eftersom APA anser att det går emot principer om evidensbaserad vård, mänskliga rättigheter och social rättvisa, och skriver att förbud handlar om diskriminering. Dessutom ska APA motverka den desinformation, som APA menar sprids kring det ämnet. APA:s riktlinje röstades igenom med 153-9.
… rasism
APA har åtagit sig att bland annat »avveckla systematisk rasism och uppnå rasjämlikhet« och 2024 lanserade de Racial Equity Fund med en investering på 1,1 miljoner dollar. År 2021 kom APA med en officiell ursäkt för att ha »marknadsfört, bevarat och misslyckats med att utmana rasism, rasdiskriminering och mänskliga hierarkier i USA«. År 2022 lanserade APA en plan som bland annat handlar om att höja och utveckla psykologidisciplinens kunskap kring mångfald, att höja representationen av icke-vita i -olika positioner, att verka för jämlik och rättvis vård som är mer medveten kring frågor som rör ras, att arbeta för att högre utbildning ska vara rasjämlik och arbeta med evidensbaserad forskning som tittar på antagningsförfaranden. Det sista har att göra med att APA engagerat sig i och protesterat mot ett beslut i Högsta domstolen 2023 som slog fast att det strider mot konstitutionen att ta hänsyn till ras vid antagningsprocesser till universitet.
Fotnot: I USA används fortfarande begreppet ras som en officiell och social kategori. Detta beror på landets historia av slaveri, segregation och medborgarrättsrörelser.
“APA skadar hela kåren”
Psykologiprofessorn Christopher Ferguson var tidigare ledamot i APA:s styrelse. I dag är han inte längre medlem, en protest mot vad han menar är en »woke« och vänstervriden organisation.
– APA hade definitivt ett toxiskt och icke-moraliskt klimat under mina år där, säger han.
Christopher Ferguson, professor i psykologi vid Stetson University i Florida, var under flera år medlem i APA:s representråd, det vill säga den grupp psykologer som representerar medlemmarna och tar fram riktlinjer.
År 2021 fick han nog och skrev ett öppet brev, där han avsade sig sitt medlemskap.
– Jag har sett arbetet inifrån. APA var inte ett forum där vi gick igenom och diskuterade forskning och data. Snarare handlade det om att anpassa vetenskapen till politiska uttalanden, säger han.
Det tema som till slut blev droppen för Christopher Ferguson var Black Lives Matter-rörelsen och domen mot poliserna i fallet George Floyd (en svart man som avled i samband med ett polisingripande), som båda stöttades av APA.
– APA spred okunskap. APA får det ofta att låta som att forskningen är mycket mer tvärsäker än den är, och det är väldigt problematiskt. Diskussionerna var väldigt emotionella och politiserade. Jag kunde inte längre vara en del av detta.
Christopher Ferguson är även kritisk till den offentliga ursäkten år 2021, med motiveringen till att APA länge ska ha »bidragit till systematisk rasism«, som det uttrycktes i ett pressmeddelande.
– Att sätta sig upp emot detta beslut skulle ha krävt väldigt mycket mod. Alla höll nog inte med om att APA skulle stå för den här ursäkten, men få vågade göra sin röst hörd, sådant kan få sociala och professionella konsekvenser. APA hade definitivt ett toxiskt klimat under mina år där, säger han.
Ett annat tema som upprör Christopher Ferguson är APA:s engagemang i transvården. Han menar att det är ett »klassiskt exempel« på hur organisationen uttalar sig i kontroversiella frågor.
– Forskningen gällande transfrågor är ganska rörig och det bör man vara ärlig om. I stället intar APA en väldigt stark position och riskerar sitt rykte om det framöver visar sig att man hade fel.
En annan het debatt i USA är abort och APA har tagit tydlig ställning för aborträtten. Något Christopher Ferguson menar inte har särskilt mycket att göra med psykologi, utan snarare bör betraktas som en politisk fråga.
– Samma sak gäller uttalanden om Gaza och Israel. Vi är inte kunniga inom det området, så varför tar vi ställning? Det är en oroande trend att driva frågor vi inte vet mycket om. En period av eftertanke behövs inom APA.
Enligt Christopher Ferguson har APA inte alltid varit lika politiskt, även om han menar att organisationen alltid varit dålig på att presentera forskning på ett sakligt sätt, utan bias. Ett skifte ska ha skett för omkring tio år sedan, i samband med den så kallade »Hoffman-rapporten«, som bland annat pekade ut att personer från APA samarbetat med Bush-administrationen gällande förhörstekniker i efterdyningarna av 11 september. Exempelvis ska psykologer ha samarbetat med förhörsledare som använde sig av tortyr.
– Det var en enorm skandal för APA. Jag undrar om en del av det som sker nu beror på att de överkompenserar genom att försöka visa moralisk dygdighet med alla dessa vänsterinriktade, till synes humanistiska moraliska ståndpunkter. Och att vara väldigt ängsliga, säger Christopher Ferguson.
Christopher Ferguson betonar att han inte på något sätt väljer sida mellan höger och vänster, men tillägger att han själv befinner sig till vänster. Ändå tycker han att APA blivit för »woke«.
Christopher Ferguson är också orolig över att APA tagit in politiken i terapirummet. En stor del av hans öppna brev handlade om APA:s riktlinjer (från 2018) för terapi med pojkar och män, ett 38 sidor långt dokument som skapade kontrovers. Enligt Christopher Ferguson fokuserades på teman som patriarkatet och intersektionalitet. Han tror att riktlinjerna utgör ett hinder för män med mer konservativ bakgrund att söka sig till terapi.
– Tänk dig en deprimerad man med fem barn. Han har förlorat arbetet, vet inte hur han ska försörja familjen och tar kontakt med en psykolog. Då ska man alltså ta upp hans privilegier? Det är helt orimligt.
Enligt Christopher Ferguson har APA fått ett »vänsterrykte« även utanför psykologkåren.
– APA:s politiska ställningstaganden skadar ryktet för hela yrkesgruppen. Jag har haft samtal med många människor som frågar mig om de kommer att kunna få lika bra hjälp av sin psykolog som andra, om de berättar att de röstar på Trump. Nuförtiden känner jag ofta att jag behöver ta upp det här med klienter, och säga att jag är på deras sida oavsett var de står politiskt. Det som borde vara en självklarhet är tyvärr inte längre det.
“APA gör ett väldigt bra jobb”
Janet Kay Swim, professor i psykologi ser positivt på APA:s ställningstaganden.
– Det är viktigt att APA tar ställning i olika frågor. Avsaknaden av information är också information, säger hon.
Janet Kay Swim är professor i psykologi vid Pennsylvania State University. Hon är medlem i APA och har tidigare varit ledamot i både styrelsen och representantrådet. Janet Kay Swims arbete är inriktat på klimat och klimatförändringar, ett tema som finns med på APA:s lista över prioriterade områden.
– APA gör ett väldigt bra jobb med att ge information till befolkningen. De har till exempel satt ihop dokument om på vilket sätt klimatförändringarna är relevanta för mental hälsa. APA har till exempel tagit upp klimatångest, och ptsd vid extrema händelser, där personer med sämre mental hälsa utgör de sköraste. Genom att sprida den informationen gör APA något viktigt.
Generellt tycker hon att APA gör ett framgångsrikt påverkansarbete.
– Det är viktigt att APA tar ställning i olika frågor. Avsaknad av information är också information. Min uppfattning är att medlemmarna inte vet tillräckligt om hur mycket APA gör, säger Janet Kay Swim.
Hon menar att APA:s ämnen är uppbackade av vetenskapen, även om forskningen bakom ett uttalande i ett pressmeddelande inte alltid framgår.
– APA stöttar inte något bara för att många håller med om det. Det måste finnas vetenskap bakom. När jag ville att de skulle uttala sig om klimatfrågor fick jag leda en grupp som undersökte forskningen på temat. APA är försiktiga, de säger inte något bara för att det politiskt är till vänster, säger hon.
APA tar stark ställning gällande transfrågor och könsbekräftande behandling. Vissa skulle säga att forskningen där pekar åt olika håll – hur ser du på det?
– Jag är inte så insatt i just den frågan. Men frågan är alltid: Hur mycket information är tillräckligt för att ta ställning? Jag hoppas att de djupdyker i forskningen. Psykologiska fenomen är nyanserade, i annat fall är forskningen bristfällig. Om välgjord forskning gällande transfrågor framför allt pekar åt ett håll, så är det nog viktigt att i dag ta ställning i den frågan.
När det gäller APA:s ursäkt för sin egen roll i den systematiska rasismen, tycker Janet Kay Swim att organisationen kunde ha gjort mer.
– Psykologin har till exempel varit delaktig i rasistisk forskning. Det är värt att erkänna. Men är det tillräckligt? Om det är hjälpsamt för människor att APA ber om ursäkt så är det bra, men man kan nog göra mer, och kommunicera bättre kring de här frågorna.
Att Biden fick ett välkomnande pressmeddelande signerat APA, till skillnad från Trump, får Janet Kay Swim att dra en parallell till Nobels fredspris.
– Obama fick det innan han ens gjort något. Bidens agenda var mer i linje med psykologi än Trump. Men generellt tycker jag att man ska stötta eller erkänna någon först när den faktiskt hunnit uträtta något.
Janet Kay Swim säger att hon sympatiserar med medlemmar i APA som står till höger politiskt och därför känner sig utanför. Men hon slår tillbaka mot kritiken att APA är »woke«.
– Att anklaga APA för att vara »woke« är bara ett sätt att försöka tysta organisationen. Kritiken baseras på en kategorisering, inte på vad APA faktiskt gör.
Hon fortsätter:
– APA:s arbete är viktigt, för vi ser ett försämrat förtroende för vetenskapen på grund av att den politiseras. Men hur kommunicerar man bäst om forskning som gäller ämnen där befolkningen inte är överens? Kan uttalanden och pressmeddelanden i olika frågor underminera förtroendet? Det är något vi behöver fundera över.
APA:s ämnen i politiska pressmeddelanden 2020-2024
- Rasism/race (14 stycken)
- Hbtq/trans (13 stycken)
- Vapen/skjutningar (8 stycken)
- Abort (6 stycken)
- Sociala medier och klimat (5 stycken vardera)
Övriga ämnen som tagits upp i pressmeddelanden är bland annat: covid, ungas psykiska ohälsa, ungdomar i isoleringscell, arbetsmiljö, polisväsendet, drogöverdoser, tillgång till vård, mänskliga rättigheter, migration, tv-spel, cannabis.
Källa: APA.org / Psykologtidningens kartläggning
Läs mer:
