• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » ISTDP – Stödet inte jättestarkt

ISTDP – Stödet inte jättestarkt

24 november 2019 publicerad av Redaktionen

Behandlingsresistent depression och personlighetssyndrom. Ja, det finns viss evidens för ISTDP, däremot saknas vetenskapliga belägg för att den här formen av korttids-PDT skulle vara bättre än KBT.

Text: Maja Lundbäck

Peter Lilliengren

Peter Lilliengren, psykolog samt ordförande för Svenska föreningen för ISTDP, bedömer att forskningsstödet för ISTDP inte är jättestarkt. Det finns i dag runt 14 randomiserade och kontrollerade studier. Denna evidens gäller för patienter med behandlingsresistent depression och personlighetssyndrom samt psyko-somatisk problematik. Mindre välkontrollerade studier pekar också på att metoden kan vara effektiv för en bred grupp patienter.

Peter Lilliengren brukar även titta på forskningsstödet för andra psykodynamiska korttidsterapier för att få en hint om var ISTDP kan göra nytta.

– Om vi inkluderar alla studier på psykodynamisk korttidsterapi kan vi se att forskningsstödet är växande och ganska starkt när det gäller depression, men också personlighetsproblematik – framför allt undvikande och fobiska personlighetssyndrom. Det finns även ett visst stöd för en del ångestsyndrom, som social fobi, paniksyndrom och GAD, säger han.

Men det gäller alltså korttids-PDT generellt. Exakt hur många forskningsstudier som finns om specifikt ISTDP är något oklart. Pub Med, som samlar rätt många ansedda vetenskapliga tidskrifter, ger 40 träffar på ISTDP totalt. Uppåt 30 av dem är någon form av vetenskaplig studie om den här terapiformen, men då inkluderas också forskning som inte är kontrollerad. Allan Abbass, professor vid Centre of Emotions and Health i Halifax eller någon i hans forskarlag är inblandade i totalt 23 av dessa.

– Men jag har inte varit inblandad i så många randomiserade studier, endast tre, eller fyra om man räknar en studie där jag hjälpte en iransk forskargrupp, men jag har gjort väldigt många fallstudier, säger Allan Abbass.

Hur som helst, det är framför allt på två håll i världen där vetenskaplig forskning om ISTDP bedrivs – i Kanada samt i Iran. Och kanske är det inte konstigt, då upphovsmannen bakom metoden, Habib Davanloo, var just iransk-kanadensisk. Studierna från Iran kommer främst från tre universitet, bland annat det så kallade islamiska Azaduniversitetet.

Angela Cooper, psykolog och assisterande professor, och kollega till Allan Abbass, menar att en förklaring till att det än så länge är ett fåtal forskargrupper som producerar vetenskapliga artiklar är att det helt enkelt har tagit tid att träna upp folk i den här svåra metoden.

Ole André Solbakken vid Oslo universitet, är ytterligare en forskare som arbetat med Allan Abbass. I en studie från 2015, visar han hur det gick för 60 patienter som fick åtta veckors ISTDP, i det här fallet i kombination med andra insatser på en dagvårdsavdelning för behandlingsresistenta tillstånd.

– Fjorton månader senare visade det sig att ungefär femtio procent var friska, säger han.

Den här studien saknar kontrollgrupp, men det finns i en annan studie på behandlingsresistent depression, från 2017, som gjordes i Kanada av en kollega till Abbass. Även där behandlades 60 patienter. Sex månader senare var 36 procent i ISTDP–gruppen friska, jämfört med 3,7 procent i kontrollgruppen, som fick sedvanlig behandling, som KBT eller läkemedel. Studien har publicerats i Journal of Affective Disorders.

– Den studien, som Joel Town var ansvarig för, visade på den högsta tillbakagången av behandlingsresistent depression som du kan hitta någonstans. Och det handlade om väldigt sjuka patienter, 90 procent hade personlighetssyndrom. Just nu gör vi en uppföljning på den studien, säger Allan Abbass.

Någon forskning som visar att ISTDP skulle vara bättre än KBT finns inte. Amerikanska psykologförbundet, APA, gör dock ingen skillnad mellan KBT och psykodynamisk korttidsterapi vid depression, i sina nya riktlinjer som kom i februari. I Kanada finns inte heller  riktlinjer om vilken metod man ska använda, enligt Allan Abbass.

– I Sverige valde Socialstyrelsen att rangordna olika terapiformer vid depression. Jag var själv med i den här processen och jag tycker att det var märkligt. USA och Sverige tittade trots allt på samma forskning, säger Peter Lilliengren.

När det gäller behandlingsresistenta tillstånd så tenderar dock KBT-behandlingarna att bli längre, verkar det som.

– Socialstyrelsen har ändå kommit fram till att det inte kostar mer med psykodynamisk korttidsterapi än KBT, säger Peter Lilliengren.

Angela Cooper menar att KBT-forskarna får så mycket mer forskningsmedel.

– Där finns redan en stor del av den bästa datan och dessutom ses KBT som en ren modell. Men nu vet vi att du måste välja ut patienter med specifik problematik för att kunna visa att KBT har effekt. Och faktum är att människor är komplexa och har en hel del samsjuklighet. Så vi behöver även komplexa modeller som ISTDP, säger hon. •

Fakta/Tre studier

Norsk studie: Behandlingsresistenta blev friska

ISTDP-behandling i kombination med andra insatser under åtta veckor kan ge varaktig effekt på varannan patient med behandlingsresistent depression och ångest. Fjorton månader efter avslutad behandling var hälften friska, enligt en norsk studie. I studien, som inte är randomiserad, följdes 60 patienter, varav många också hade olika former av personlighetssyndrom, på en så kallad dagvårdsbehandling i Drammen.

– Först hade 61 procent personlighetssyndrom, men efteråt var det endast 22 procent. Att bara en tredjedel hade kvar problematiken 14 månader senare tycker jag är imponerande, säger Ole André Solbakken, professor vid psykologiska institutionen, vid Oslo universitet.

FAKTA: Intensive short-term dynamic residential treatment program for patients with treatment-resistant disorders. Journal of Affective Disorders, 2015. Ole André Solbakken och Allan Abbass.

Kanadensisk studie: Färre vårdbesök vid kunskap om känslor

När forskaren och psykologen Angela Cooper, i Halifax i Kanada, utbildade läkare i psykosomatik vid två stycken primärvårdsenheter, samt lät de vårdsökande som identifierades ha psykosomatiska symtom få en kort ISTDP-behandling, gjordes flera vinster. Självskattningstest sex månader senare, visade på färre psykosomatiska symtom. Dessutom gjorde den här gruppen, totalt 23 procent färre vårdbesök de följande sex månaderna jämfört med de sex månader som föregick mötet med psykologen. Och 37,5 procent färre patienter uppsökte sjukhus.

– Om vi kan få personer att jobba med sina emotioner så behöver de inte åka till sjukhuset. Ju tidigare insatser, desto bättre för vården – vi sparar både tid och pengar, säger Angela Cooper.

FAKTA: Implementing a Psychotherapy Service for Medically Unexplained Symptoms in a Primary Care Setting, Journal of Clinical Medicine, 2017. Angela Cooper med flera.

Randomiserad studie från Kanada: ISTDP har effekt på behandlings-resistent depression

Studien inkluderade 60 deprimerade patienter som inte mådde bättre trots flera försök med olika antidepressiva mediciner och/eller psykoterapi. Patienterna slumpades till att antingen få 20 sessioner ISTDP eller »sedvanlig behandling« enligt kanadensiska riktlinjer. När behandlingarna avslutades efter sex månader hade de som gått i ISTDP signifikant lägre depressionssymptom och 36 procent hade helt blivit av med sin depressionsdiagnos jämför med 3.7 procent av de som fick sedvanlig behandling. 66.6 procent av de som gick i ISTDP kunde även reducera eller helt avsluta sin medicinering under studien jämfört med endast 3.3 procent av de som gick i sedvanlig behandling.

FAKTA: »A randomised controlled trial of Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy for treatment resistant depression: the Halifax Depression Study«. Journal of Affective Disorders, 2017. Joel Town, Allan Abbass och medarbetare.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet
  • Acceptans avgörande vid KBT för barn

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Den ovärdiga klappjakten

Många har försökt sätta dit pedofiljägaren Patrik Sjöberg men han vinner tyvärr varje debatt, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Regionen avslutade mitt avtal – hur skyddar jag patienterna?

Börja med att göra en ansvarsanalys, svarar Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

25 januari 2023

Eleven former PhD students: “The professor bullied us” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/eleven-former-phd-students-the-professor-bullied-us/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618275407027113984 Retweet on Twitter 1618275407027113984 Like on Twitter 1618275407027113984 Twitter 1618275407027113984
25 januari 2023

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/elva-fore-detta-doktorander-professorn-brot-ned-oss/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618198619282341888 Retweet on Twitter 1618198619282341888 Like on Twitter 1618198619282341888 Twitter 1618198619282341888
25 november 2022

Ivo kritiserar: Barn bältades på psykosavdelning för vuxna http://psykologtidningen.se/2022/11/25/ivo-kritiserar-barn-baltades-pa-psykosavdelning-for-vuxna/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1596172032852783104 Retweet on Twitter 1596172032852783104 Like on Twitter 1596172032852783104 Twitter 1596172032852783104
24 augusti 2022

Sverige får ett nytt psykologprogram https://psykologtidningen.se/2022/08/24/sverige-far-ett-nytt-psykologprogram/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562424489492631552 Retweet on Twitter 1562424489492631552 Like on Twitter 1562424489492631552 Twitter 1562424489492631552
24 augusti 2022

Vänstern dominerar bland psykologer https://psykologtidningen.se/2022/08/24/vanstern-dominerar-bland-psykologer/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562405528290168832 Retweet on Twitter 1562405528290168832 Like on Twitter 1562405528290168832 Twitter 1562405528290168832
15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner http://psykologtidningen.se/2022/06/15/larmet-fran-vasterbotten-transpersoner-sjalvmedicinerar-med-stopphormoner/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1537021346772832256 Retweet on Twitter 1537021346772832256 Like on Twitter 1537021346772832256 Twitter 1537021346772832256
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation http://psykologtidningen.se/2022/05/18/socialstyrelsen-medger-bristande-kommunikation/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1526901178939867138 Retweet on Twitter 1526901178939867138 Like on Twitter 1526901178939867138 Twitter 1526901178939867138
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://psykologtidningen.se/2022/04/06/psykolog-vittnade-mot-klient/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1511689140647174144 Retweet on Twitter 1511689140647174144 1 Like on Twitter 1511689140647174144 Twitter 1511689140647174144

Nyheter

Därför får kvinnor mer sällan autismdiagnos

Tre nationella enheter ska behandla könsdysfori

“Jag har lovat att bidra med globala inspel”

Startade blogg om psykoterapi

“Ladda magneten, kära arbetsgivare”

Nya strategier för att minska återfallsrisken

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in