När Ericastiftelsen firade 90 år dök en prinsessa upp. Samtidigt föreläste den framstående anknytningsforskaren Marinus van IJzendoorn.
– Låg socioekonomisk status är en otrolig riskfaktor. Fattigdom skapar stress hos föräldrar, konstaterade han.
Text: Maria Jernberg
En trappa upp på ABF-huset i Stockholm, hade 264 åskådare och ett pressuppbåd samlats i Z-salen. Temat för Ericastiftelsens jubileumskonferens var motståndskraft och återhämtning för barn, unga och deras familjer. Gästerna hälsades välkomna och fick veta att prinsessan Madeleine strax skulle anlända. Fotografernas kameror blixtrade när hon passerade och tog i hand med publiken på främre raden.
Holländaren Marinus van IJzendoorn forskar vid University of London om hur olika uppväxtvillkor påverkar barns utveckling. I kostym och yvigt hår gick han upp på scenen.
– Vi vet nu att sårbara gener i kombination med en dålig miljö leder till utvecklingen av psykopatologi.
Han menade att en transdiagnostisk ansats har visat sig mest hjälpfull i interventioner riktade till familjer där missförhållanden förekommer.
– Misshandelns art och psykopatologins karaktär har inget tydligt samband. Så vi bör inte fokusera på en specifik diagnos utan mer generella insatser.
Marinus van IJzendoorn har även intresserat sig för att växa upp i krig och förtryck. I en studie undersökte han anknytning hos tredjegenerationens förintelseöverlevare.
– Femtio till sextio år efter förintelsen kämpar överlevarna fortfarande med trauma men vad vi kunde se var att det inte fanns någon negativ påverkan på anknytningen i andra- och tredjegenerationen.
Marinus van IJzendoorn såg ett möjligt samband med den förvissning som fanns bland judar om att se framåt.
– Psykologen Viktor Frankl uppmanade ”Don´t look back. Du kan inte förstå, för det är helt omänskligt, titta framåt”.
I sina slutsatser om prevention och intervention underströk Marinus van IJzendoorn vikten av att inte placera barn och unga på institutioner utan bedriva familjebaserad vård. Han påpekade att Sverige är ett av de länder i världen som har högst mordfrekvens bland unga.
– På institution sätter vi samman unga med problem. De tas om hand av olika personal. Det blir en instabil och fragmenterad vård, inte avsiktligt – men det ligger i strukturen.
Vård till familjen menade han däremot ger möjlighet till stärkt anknytning och utveckling.
– En miljö utan familjevåld, med föräldrar som är good enough och som delar på föräldraansvaret mellan sig, det är vad barnen behöver.
Psykologen och professorn Kjerstin Almqvist talade om ”Små barn – små bekymmer eller…”. Hennes uppfattning var att samhället har välfungerande förebyggande och hälsofrämjande insatser till yngre barn men att vård och behandling brister.
– Vi har gått från att bara jobba med barnen till att bara jobba med föräldrarna. De bästa effekterna får vi om vi involverar båda. Föräldrarna underskattar hur mycket deras barn har sett, förstått och påverkats av det som händer i familjen. Om vi inkluderar barnen får vi en annorlunda bild.
Hon berättade att de ringt från Malmö och frågat om hon vill ha några överblivna Ericaskåp, men då hon inte hade någonstans att förvara dem fick hon tyvärr tacka nej.
– Men titta på mottagningarna – det finns inga lekrum längre, bara samtalsrum. Hur fick vi för oss att arrangera så barnen inte skulle känna sig välkomna?
Hon uppmanade alla regioner att ha specialiserade verksamheter för yngre, och universiteten att ordna så psykologstudenterna får lära sig att prata med små barn.
Vid lunch fick åskådarna veta att prinsessan Madelaine skulle gå. Pressfotograferna hade då sedan länge lämnat konferensen.
Fakta
Vad: Konferens med anledning av att Ericastiftelsen fyller 90 år.
Arrangör: Ericastiftelsen.
När: 11 oktober 2024.
Övriga talare: Psykoterapeuten Gerry Byrne om The lighthouse mentalisation-based treatment parenting programme och psykologerna Karin Lindqvist och Jacob Mechler om internetbaserad psykodynamisk behandling.
