LEDARE. Hösten har anlänt – med väderomslag, höstbudget från regeringen, rekordmånga statliga utredningar som fortsätter och startar upp, nedskärningar i kommun- och regionsektorn. Med andra ord mycket som påverkar vårt framtida samhälle och psykologerna som ska leva och arbeta i det. Och därmed mycket för oss som fackförbund att bevaka, påverka, samverka, förhandla och arbeta för.
Vi har tidigare kommunicerat en hel del omkring den pågående behörighetsutredning som ska lägga fram förslag på hur behoven ser ut av reglerad specialistbehörighet och fortbildning för hälso- och sjukvårdens legitimerade yrkesgrupper (Behörighet och yrkesreglering inom hälso- och sjukvård och tandvård, Dir. 2023:148). Nu har en annan utredning med potentiellt stor påverkan på ett verksamhetsfält där många psykologer arbetar – elevhälsan – dragit igång (En förbättrad elevhälsa, Dir. 2024:30).
Psykologförbundet är och kommer vara aktivt i att påverka dessa utredningar i en riktning som vi bedömer ger mer verksamhetsnytta och bättre förutsättningar för de patienter och elever som verksamheterna är till för – samt för de psykologer som jobbar där.
Den kanske viktigaste frågan i dessa och andra sammanhang är att se behovet av att välfärdens strukturer moderniseras. Vi har lyft detta flera gånger, bland annat på DN Debatt, 19/4, och det tål att upprepas: »Använd tillfället som den ekonomiska krisen ger till att modernisera svensk hälso- och sjukvård. Lämna den rådande, föråldrade och ineffektiva styrmodellen med fokus på en medicinsk profession i toppen – införliva i stället mer moderna multiprofessionella och lagbaserade arbetsformer, där psykologer med och utan specialistkompetens ingår som en självklar del i team och ledning.
