DEBATT. Psykologprogrammet bör reformeras så att den kliniska färdighetsträningen blir en central och integrerad del av hela utbildningen, skriver tre debattörer.
För att bli legitimerad psykolog krävs, förutom psykologexamen, ett års godkänd praktisk tjänstgöring (PTP). Ett liknande system fanns tidigare för att erhålla läkarlegitimation; först läkarexamen och sedan 21 månaders godkänd allmäntjänstgöring (AT). År 2021 startade en reformerad läkarutbildning efter att regeringen 2011 beslutat att tillsätta en utredning som skulle föreslå förbättringar av den svenska läkarutbildningen. Läkarutbildningen är nu legitimationsgrundande och universiteten bär hela ansvaret för att blivande läkare får tillräcklig teoretisk kunskap och klinisk färdighetsträning under sin utbildning.
Vårt förslag är att man inför samma ordning för utbildning av psykologer. Det skulle innebära att universiteten tar ett helhetsansvar för att framtidens psykologer inte bara har den teoretiska kunskapen utan också den praktiska kompetensen och den etiska medvetenheten som krävs för att arbeta självständigt som psykolog. En sådan reform skulle höja kvaliteten på psykologutbildningen, minska steget mellan studier och yrkesutövning och stärka förtroendet för psykologprofessionen i svensk hälso- och sjukvård.
Den nya sexåriga läkarutbildningen innebär att läkarprogrammet har blivit en termin längre och leder till legitimation vid examen. Studenterna på det nya läkarprogrammet behöver alltså inte längre utföra allmäntjänstgöringen efter läkarexamen, vilket tidigare krävdes för legitimation. Förutom en önskan att göra läkarutbildningen mer lik andra europeiska läkarutbildningar var en anledning till reformen att bättre integrera de teoretiska och praktiska inslagen under hela utbildningen. Även om läkarutbildning tidigare har innefattat många kliniska moment fanns det en tydlig övergång från utbildning och examen till AT:n. Syftet med förändringen var således inte att göra den sista delen av utbildningen mer teoretiskt inriktad utan att förstärka kopplingen mellan teori och praktik genom hela utbildningen. Vi menar att denna tanke även borde genomsyra psykologutbildningen.
Nyexaminerade psykologer står inför en verklighet där de kan förväntas möta patienter med komplexa behov inom hälso- och sjukvården utan att ha fått praktisk erfarenhet i den omfattning som krävs för att utföra arbetsuppgifterna med tillräcklig säkerhet (Lindqvist Bagge, 2024). Den ettåriga praktiska tjänstgöringen för psykologer (PTP) har idag varierande kvalitet när det gäller utbildning och arbetsuppgifter, beroende på arbetsplats och handledning. Även med de system för utbildning och handledning av PTP-handledare som finns på de flesta ställen är kontrollen av kvaliteten alltför bristfällig.
Vi menar att psykologprogrammet bör reformeras så att den kliniska färdighetsträningen blir en central och integrerad del av hela utbildningen. Under psykologutbildningen bör studenten få färdighetsträning och erfarenhet från de verksamhetsområden som de får en legitimation att arbeta inom, till exempel primärvård och specialiserad somatisk och psykiatrisk vård.
Kritiker kan hävda att många psykologer inte kommer att arbeta kliniskt inom hälso- och sjukvården. Men psykologlegitimationen ger dem denna möjlighet och yrkesutövningen lyder därigenom under hälso-och sjukvårdslagen. Psykologstudenterna måste därför möta patienter under handledning redan under sin studietid för att kunna utveckla både bedömningsförmåga och förmåga att värdera och använda olika behandlingsmodeller. De bör dessutom få en uppfattning om yrkets etiska utmaningar. Vi föreslår alltså att blivande psykologer i likhet med läkarstudenter får en mycket mer omfattande praktisk erfarenhet i verkliga vårdmiljöer under sin utbildning.
Att reformera psykologprogrammet är ett stort arbete som kommer att kräva mycket tid och engagemang. Med en utvidgning av den praktiska färdighetsträningen kommer psykologprogrammen troligen att behöva förlängas. Men genom att få praktisk erfarenhet av metoder och förhållningssätt som är kopplade till det teoretiska innehållet får psykologstudenterna en djupare förståelse för hur de kan tillämpa sina kunskaper i verkliga arbetsmiljöer. En legitimationsgrundande psykologutbildning med integrerad klinisk färdighetsträning skulle inte bara göra att patienter träffar bättre utbildade psykologer, utan utbildningen skulle också stärka psykologernas förmåga att utveckla självreflektion och kompetens när de möter vårdens utmaningar.
Vi uppmanar programledningen på Sveriges samtliga psykologutbildningar att arbeta för att frågan om legitimationsgrundande utbildning för psykologer aktualiseras och lyfts upp till regeringsnivå för vidare utredning.
Ann-Sophie Lindqvist Bagge
Legitimerad Psykolog.
Specialist i psykologisk behandling/psykoterapi.
Specialist i missbruks- och beroendepsykologi.
Docent i Psykologi, Göteborgs universitet.
Excellent lärare, Göteborgs universitet.
Bo Melin
Professor i arbetspsykologi, Karolinska institutet.
Stf Chef avd för psykologi, Karolinska institutet.
Stf Prefekt Inst för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet.
Rolf Holmqvist
Legitimerad psykolog.
Legitimerad psykoterapeut.
Professor i klinisk psykologi, Linköpings universitet.
