Andelen elever i anpassad grundskola ökar kraftigt.
På Skolverket börjar oron växa:
– Ökningen är ett tydligt tecken på att något har hänt, säger analytikern Anders Widholm.
Text: Maria Jernberg
Skolverkets tjänstemän är fundersamma och följer noga utvecklingen för anpassad grundskola. I skolformen mottas elever som inte bedöms uppnå grundskolans mål på grund av en intellektuell funktionsnedsättning. Diagnosen ställs av psykologer, ofta av skolpsykologer.
Anpassad grundskola hette tidigare särskola. Skolformen har en egen läroplan. Efter årskurs nio har eleven inte behörighet att gå i gymnasiet utan hänvisas till anpassat gymnasium. Sedan 2016 har antalet elever i anpassad grundskola stadigt ökat. Från att 0,96 procent av eleverna följde skolformen, är andelen i dag 1,53 procent. Särskilt det senaste läsåret har ökningen varit stor.
– Det verkar som att någonting har hänt just det sista läsåret, säger Anders Widholm.
När han och hans kollegor tittar på framtidsutsikterna för elevgruppen har de sett att de är starkt begränsade. Etableringen på arbetsmarknaden är betydligt lägre än för dem som följt den vanliga grundskolan. Även möjligheten till vidare utbildning är mycket begränsad. Efter gymnasiet hamnar ungefär sextio procent utanför arbete eller studier.
– Därför är det viktigt att bara de som verkligen behöver gå i den anpassade grundskolan, gör det.
På frågan om kvaliteten i undervisningen säger Anders Widholm att ett stort problem är att hitta behöriga lärare.
– Och med fler elever blir det ännu svårare att rekrytera tillräckligt många.
Skolverkets analyser visar att en orsak till ökningen är att barn tas emot i yngre ålder, vilket innebär att de får fler år i skolformen. Därmed befinner sig en större mängd elever där samtidigt, även om antalet nytillkomna har varit relativt konstant. Fram till läsåret 2024/2025 har ungefär 3 000 barn per år börjat, men det senaste läsåret har ett trendbrott skett. Då ökade antalet med 23 procent till 3 700 elever. Anders Widholm framhåller att frågan berör fler än Skolverket. Enligt Socialstyrelsens statistik har antalet barn som diagnosticeras med intellektuell funktionsnedsättning ökat med 74 procent sedan 2008.
– Diagnosticering är inget som ligger inom vårt kompetensområde. Socialstyrelsen har en viktig uppgift att ta reda på orsakerna.
Vad Skolverket också noterar är att andelen elever i anpassad grundskola varierar kraftigt mellan kommuner. I 99 kommuner har andelen ökat med mer än 100 procent sedan 2016. Störst ökning har Lessebo i Småland med en ökning på 3 486 procent, men även större kommuner har fått fler elever i skolformen.
– Det är viktigt att kommunerna också själva analyserar sitt mottagande och sin verksamhet.
I mars 2026 får Skolverket nya siffror på elevantalet i anpassad grundskola.
– Då tittar vi noggrant på det här igen, säger Anders Widholm.
FAKTA: Andelen elever i anpassad grundskola per läsår
2019/20 1,1
2020/21 1,2
2021/22 1,3
2022/23 1,4
2023/24 1,4
2024/25 1,5
Kommunerna med störst andel i anpassad grundskola
- Munkfors 4,69 %
- Köping 3,57 %
- Torsås 3,48 %
- Lessebo 3,41 %
- Fagersta 3,29 %
Storstäderna
Stockholm 1,29 %
Göteborg 1,98 %
Malmö 1,63 %
Historik
2011: Nya och skärpta rutiner för mottagande i särskola. Diagnosen intellektuell funktionsnedsättning krävs för att bli mottagen. Fyra bedömningar ska ligga till grund för mottagande: en pedagogisk, en social, en medicinsk och en psykologisk.
2014: Den svenska versionen av DSM-5 ges ut. En IQ-gräns på 70-75 anges, men den är inte strikt.
2023: Byter namn från särskola till anpassad grundskola.
Källa: Skolverket, Habilitering och hälsa i Region -Stockholm och Harald Schulz, psykolog på mottagande-teamet i Stockholms stad.
Läs mer:
