Arbetsmiljöverket har inspekterat 21 Bup-mottagningar.
Majoriteten får underkänt.
–Lösningarna är oftast på individnivå i stället för att arbeta systematiskt, säger Malin Cato, projektledare på Arbetsmiljöverket.
Text: Lennart Kriisa
Rubrikerna har varit många om att arbetsmiljön inom vården inte håller måttet, och under pandemin ökade omfattningen. Därför drog Arbetsmiljöverket i gång projektet Arbetsmiljö vård och omsorg under april 2022.
– Vi hörde om bristerna från skyddsombud, arbetsmarknadens parter och media. Därför beslutade vi oss för att ta ett samlat grepp om vården, säger Malin Cato.
Från början var fokus riktat mot akutsjukhusen men under våren 2023 utökades projektet till att även omfatta Bup-mottagningar.
– Att inspektera vården är komplext och vi visste inte riktigt hur lång tid det skulle ta. När vi märkte att det fanns kvar utrymme, då började vi att även inspektera Bup och vuxenpsykiatrin, säger Malin Cato.
Den sista inspektionen av Bup genomfördes i slutet av mars. Psykologtidningen har begärt ut samtliga och fått ta del av totalt 21 protokoll från inspektionerna.
– Visst finns ett engagemang för arbetsmiljön, men man går ofta direkt på individnivå när något ska lösas, i stället för att arbeta systematiskt och organisatoriskt, säger Malin Cato.
För många av Bup-mottagningarna är det idel anmärkningar. Vanligast är att arbetsgivaren saknar ett system för hur arbetsmiljön regelbundet ska undersökas. Att genomföra medarbetarundersökningar är inte heller tillräckligt, visar inspektionsmeddelandet från Bup Danderyd.
»Riskerna ni har identifierat i medarbetarundersökningen har inte blivit riskbedömda«, konstaterar inspektören.
Etisk stress är också något Arbetsmiljöverket granskar under sina inspektioner. På Bup i Lund, mottagning 2, som klarade godkänt på inspektionen, är ledningen medveten om den etiska stressen.
I protokollet konstateras:
»Nya patienter prioriteras, vilket gör att man minskar antal träffar med patienter eller det blir längre tid mellan patientbesök. Ibland stängs telefonen av. Detta skapar etisk stress hos medarbetare.«
Flera Bup kan inte visa att de har ett system för att hålla koll på den etiska stressen. Ett antal Bup visar upp höga ambitioner för arbetsmiljön, men klarar ändå inte att nå upp till godkänt. På Bup i Kristianstad kunde arbetsgivaren redovisa ett gediget förbättringsarbete för flöde och fördelning av patienter, men den etiska stressen hade inte blivit riskbedömd och Arbetsmiljöverket kräver därför komplettering, i annat fall väntar ett förläggande, eller förbud.
Bup Gävle är en av mottagningarna som slipper krav på åtgärder. Inspektören skriver i protokollet att mottagningen tidigare haft svårt att rekrytera psykologer men nu har »bemannat upp hela teamet«.
Den enda skärmytslingen handlar om att arbetsgivaren vill införa arbetskläder för hela personalen, vilket har mötts av starkt motstånd inom personalen som anser att sjukhuskläder kan leda till en barriär mellan personal och ungdomarna.
Ann Frånberg, vårdenhetschef för Bup Gävle, försvarar införandet av arbetskläder i ett mejl till Psykologtidningen.
»Ungdomsrådet och ungdomar på ungdomsmottagningarna har uttalat sig positivt om att möta personal med arbetskläder både vid ›fysiska‹ och ›psykosociala‹ kontaktorsaker. Detta både utifrån tydlighet – vem som har vilken roll – och att många har en positiv syn på traditionell sjukvårdspersonal.«
Ann Frånberg tror att Bup Gävle fick godkänt av arbetsmiljöinspektören eftersom »vi försöker vara tydliga med vad vi har för uppdrag och vad vi ska göra«. Hon tillägger att de har ett« ganska tillåtande klimat vad gäller intern dialog/debatt/reflektion om vart vi respektive samhället är på väg.«
Dessutom har Bup Gävle infört vårdbesök på helgerna när söktrycket är extra hårt.
»Det är i sig inte något arbetsgivaren har som mål vad gäller arbetsmiljön, men bidrar ändå till stor känsla av kompetens och hedersamhet för hela arbetsgruppen.« skriver Ann Frånberg till Psykologtidningen.
Fakta/Arbetsmiljöarbetet
Alla arbetsplatser ska enligt arbetsmiljölagen ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att förebygga skador och ohälsa i arbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en process i fyra steg: undersöka, riskbedöma, åtgärda, följa upp. Det är arbetsgivaren som ansvarar för arbetsmiljöarbetet. Chef och skyddsombud samverkar i frågor kring arbetsmiljön. Källa: Sunt Arbetsliv
Läs mer:
Kristina Taylor: Nu tar vi fram konkreta mål
