• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2021
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · “Därför slutade vi på Bup”

“Därför slutade vi på Bup”

1 november 2018 publicerad av Redaktionen

Psykologtidningen kontaktade de psykologer som lämnade Bup under 2016.
Här är deras motiv till avhoppen:

»På grund av min chef, arbetsbördan och långa resor. Lönen var inte en orsak, men den blev klart bättre när jag började som skolpsykolog.«

»Oacceptabelt stor arbetsbörda. Fick ständigt rycka ut i akuta ›brandsläckande‹ insatser på bekostnad av planerade behandlingar. Jag ålades att göra utredningar, men arbetsgivaren prioriterade inte tid till detta, vilket gjorde att jag ständigt hade 10–15 oavslutade utredningar liggande. En stor del av arbetsdagen gick åt till administrativa uppgifter. Det fanns aldrig tid till återhämtning. Jag arbetar numera som skolpsykolog.«

»Vi flyttade till annan ort och jag fick nytt jobb som gjorde att jag slapp pendla. Mitt nya jobb gjorde att gick upp 9 000 i lön, fick mer inflytande, yrkesfrihet och möjlighet att använda fler delar av min kompetens.«

»Stressig arbetsmiljö med bristande resurser, stöd och fortbildning. Ohållbart för den egna hälsan, trots trevliga hjälpsamma kollegor och i grunden roligt och meningsfullt jobb.«

»Låg lön som ej gick att påverka. Brist på frihet under ansvar. Vi tvingades använda stämpelklocka och fick stämpla in efter att vi bytt om på morgonen, stämpla ut och in under rast och när vi skulle gå hem. Ingen personalvård. På julen fick vi välja mellan att få varsin jultallrik från sjukhusmatsalen alternativt 67 kronor att gå på restaurang för. I övrigt ingen personalvård att tala om. Enorma vårdköer. Jag är genuint rädd för hur det ska gå med landstingspsykiatrin framöver. Vem ska vilja jobba där under så usla villkor när de privata alternativen finns?«

»Det kändes inte etiskt okej när vårdgarantin innebär att nybesök är viktigare än behandling och att ta emot så många som möjligt för att sedan låta dem stå i kö. Usel ledning som inte lyssnade och förde saker vidare uppåt. Noll stöttning. Lönen.«

»Ville prova en akademisk bana.«

 »Av flera arbetsmiljörelaterade orsaker. Den största enskilda orsaken var kraftigt beskuren autonomi och kontroll över det egna arbetet som omöjliggjorde arbete under eget yrkesansvar.«

»På grund av flytt till annan ort.«

»Jag kunde inte stå för att vara en del av verksamheten. Ledningen brast både i sitt utövande av ledarskap gentemot personalen samt i beslut om prioriteringar och styrning av verksamheten. Patienterna fick väldigt olika god vård. Det var som ett lotteri. Många barn och unga med svår problematik fick träffa personal utan tillräcklig kompetens, som ändå självständigt gjorde bedömningar, prioriterade och behandlade. Många patienter fick också vänta alldeles för länge. Att uppfylla vårdgarantin blev ett spel, där patienten fick ett första besök, för att sedan placeras i väldigt lång kö. Genom att de ändå fått ett första besök snyggades statistiken till. Kompetent och erfaren personal slutade dessutom löpande eller blev sjukskrivna. Ytterligare ett tungt vägande skäl var lönen och den dåliga löneutvecklingen.«

»På grund av den mycket dåliga arbetsmiljön.«

 »Av flera arbetsmiljörelaterade orsaker. Den största enskilda orsaken var kraftigt beskuren autonomi och kontroll över det egna arbetet som omöjliggjorde arbete under eget yrkesansvar.«

»Slutade för att jag ogillade långa vårdkontakter som sällan gjorde nytta. Lönen var förstås piss.«

»Jag ville slippa pendla. I dag arbetar jag som skolpsykolog.«

»På grund av flytt till annan ort, men hade tids nog ändå bytt jobb från Bup på grund av hög arbetsbelastning och svag löneutveckling.«

»Jag ville slippa pendla. Jag hade då två alternativ: en annan Bup-mottagning eller barn- och elevhälsan. Jag valde elevhälsan på grund av bättre lön och större möjligheter att styra min tid.«

»På grund av flytt till annan ort, men också för att arbetsvillkoren inte var särskilt bra och ledde till mycket stress. Jag jobbade ofta övertid för att hinna med att göra ett bra jobb i alla ärenden. Dessa övertidstimmar ledde till flextid, som jag sällan hann ta ut.«

Läs mer: 

Lönelyft för avhopparna
“Lönepolitiken är ologisk”
“Jag fick upp lönen direkt”

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • Diagnosen som skenade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

5 februari 2021

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro https://t.co/08leTh6yyz via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter1
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4

Nyheter

Psykoterapi eller läkemedel vid smärta – könet kan avgöra

Adhd-diagnosen problematiseras i ny avhandling

Positiv utveckling hos barn med autism

Psykolog kysste patient – kritiseras av IVO

En av tre kliniskt utmattade efter sju år

“Jag har lärt mig att härda ut”

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer