Tre frågor till Rebecca Grudin, psykolog och doktorand på Karolinska institutet, som söker ungdomar 13–17 år med depression till en studie för iKBT.
Är du överraskad över intresset?
–Ja! Närmare 1200 familjer från hela landet har anmält sitt intresse till studien. Många hittar oss genom annonser på sociala medier, men också genom tips från skolkuratorn eller psykologen på Bup. Det är oftast föräldrarna som skickar in intresseanmälan, vilket är förståeligt eftersom vi riktar annonserna till dem. Vi har nu 170 inkluderade ungdomar och fortsätter tills vi nått 215.
Många faller alltså bort, varför?
–Skälen är flera, till exempel att föräldern vill ha hjälp, men inte ungdomen. Ibland håller ungdomen på att prova ut SSRI-behandling eller uppfyller inte längre kriterierna för depression. Ibland är det viktigare att ungdomen i första hand får hjälp för andra problem som ätstörning, hög suicidrisk eller ptsd.
Vad är speciellt med den här studien?
–För det första drivs vår studie inom Bup, vilket innebär att om behandlingarna visar sig vara effektiva och säkra, då kan de implementeras i vanlig vård. Det är faktiskt rätt ovanligt, många behandlingsstudier stannar inom akademiska kretsar. Vi undersöker också betydelsen av terapeutstöd genom att jämföra två versioner av internetbehandlingen: en med och en utan. Om det visar sig att familjer kan dra nytta av behandlingen på egen hand, skulle denna behandling i framtiden kunna nå ut till många fler, även där det finns ont om terapeuter.
