Fråga: Jag arbetar som privatpraktiserande psykolog och mitt företag har avtal med regionen. Patienterna kommer oftast på remiss från primärvården. Nu har regionen valt att avsluta avtalet med mitt företag i förtid och med kort varsel. Antar att det är av ekonomiska skäl eftersom det inte framkommit några klagomål eller så på mitt företag. Patienterna har nu inte, med något enstaka undantag, möjlighet att fortsätta sina behandlingar om de skulle behöva betala själva. Jag har inte heller ekonomisk möjlighet att ta patienter pro bono. Detta innebär förstås betydande svårigheter för dem som behöver fortsatt psykologisk behandling. I värsta fall kan det leda till allvarliga vårdskador. Hur kan jag hantera detta?
Svar: Tack för din fråga. Det låter spontant helt orimligt att detta sker med kort varsel utan att du får möjlighet att avsluta behandlingarna såsom är planerat med patienterna.
Till en början skulle jag råda dig att göra en ansvarsanalys. Vad är möjligt att påverka för din egen del och vad behöver du lämna till andra i det här fallet?
Jag antar att du ställt frågan till ansvariga inom regionen om det finns en sömsmån i avtalet där du skulle kunna ha möjlighet att göra planerade avslut med var och en av patienterna. I annat fall bör du framföra detta och se vad som är möjligt. Framhåll patientsäkerhetsperspektivet då detta är något ni – regionen och du som enskild psykolog – har ett gemensamt ansvar för och bör kunna mötas i. Vad har de ansvariga i regionen för plan för att tillgodose patienternas fortsatta vårdbehov? Hur kan kontinuiteten värnas?
Om du trots detta blir pressad att avsluta behandlingar i förtid med risk för vårdskador behöver du göra en avvikelserapport för varje patientfall. Inom offentlig verksamhet finns färdiga system för det. Hur det går till i ditt fall som privatpraktiserande vet jag inte. Här rekommenderar jag att du rådfrågar en jurist hur du kan gå vidare. Kontakta gärna regionens egen jurist då avvikelserna behöver registreras inom deras verksamhet.
Patienterna kan i sin tur anmäla riskerna till patientnämnden och IVO. Ge dem information om vad de har för rättigheter att klaga på brister i vården. Glöm inte att informera om möjligheten att klaga till Etikrådet om de skulle vara missnöjda med något som du eller någon kollega till dig har gjort. Även om du/ni gör allt som står i er makt och tar ansvar för situationen blir patienterna oundvikligen negativt påverkade i detta. Det kan bli svårt att fullt ut skydda dem från eventuella skador om regionen trots allt väljer att tvärt bryta avtalet.
När du befinner dig mitt i den här situationen påverkas du på flera nivåer. Dels när du ser hur patienterna drabbas, dels hur du blir begränsad i ditt yrkesutövande. En stress som alltför många kollegor delar där organisatoriska och/eller ekonomiska faktorer krockar med professionaliteten och etiken.
För din egen verksamhets del kan, beroende på förutsättningar, ekonomiska förluster bidra till ytterligare belastning och ovisshet. Hoppas att du kan få gehör hos regionen i detta. Diskutera också hur liknande avtalsbrott kan förebyggas i framtiden så patienternas behov och rättigheter alltid kommer i första hand.
Tidigare frågor och svar:
Vad gör jag åt en undermålig utredning?
Har jag som anhörig inget att säga till om?
Kan man vara psykolog och aktivist?
Hur jobbar förbundet mot klimatförändringarna?
Hur validera upplevelser av diskriminering?
Vad göra när kartan inte stämmer?
Hur ska vi uttala oss offentligt?
Hur får jag tillbaka engagemanget?
Hur ska jag förhålla mig till samtycket?
Vad göra när kundens önskemål krockar med mina kunskaper?
Hur värnar vi patientens autonomi?
Kan jag vara kristen psykolog?
Ska förbundet anmäla egna medlemmar?
Berätta att metoden är oprövad
Otydliga känslor psykologens ansvar
Hur agera när en klient vill avsluta sitt liv?
Vi sätter ett fåtal på piedestal.
Berätta om vad som kan få dig att bryta tystnadsplikten
Hur agera när nya lagar strider mot våra yrkesetiska principer?
“Hur gör jag när mina patienter känner varandra?”
“Dags att tala högt om det förbjudna”