• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » “Flersamhet kan leda till mindre svartsjuka”

“Flersamhet kan leda till mindre svartsjuka”

29 november 2022 publicerad av Maria Jernberg

Sex frågor till Tanja Suhinina som skrivit boken ”Du med flera, en guide till polyamori, relationsanarki och annan flersamhet”.

Vad är poängen med flersamhet?

Tanja Suhinina. Foto: Dan Tilert

–Att inte se exklusivitet som det ultimata kärleksbeviset. I en flersam relation finns andra sätt att visa hänsyn och hängivenhet. Den handlar inte så mycket om vad man inte ska göra med andra, utan mer om vad man gör tillsammans.

Vad är det bästa?

–Att kunna vara sig själv på många olika sätt och att inte behöva ha en relation som fyller alla ens relationsbehov – att kunna dela upp det lite mer. Många tycker det är skönt att slippa leta efter en person som matchar allt det man söker, och att inte behöva göra avkall på vissa saker.

Blir man inte svartsjuk?

–Att gå in flersamhet kan väcka svartsjuka i början. Man blir mer svartsjuk när ens partner dejtar andra, samtidigt kan det leda till mindre svartsjuka när man märker att man blir vald om och om igen och att andra personer inte är ett hot. Så parallellt med att det kan vara skrämmande så upptäcker man nya sidor av sig själv och får göra roliga saker man inte gjort på länge. Vi brukar prata om vikten av att stå ut med jobbiga känslor, att de inte ska begränsa oss, så är det med svartsjuka också.

Behövs förberedelse?

–Det vanligaste felet par som vill öppna upp gör, är att inte förbereda sig alls och bara tänka att det kommer gå bra. De behöver inte planera så mycket men de måste vara medvetna om att det är en omställning. Par som levt monogamt brukar vara vana vid att deras liv hänger ihop – om jag får ligga så får du ligga, om du mår bra så mår jag också bra. Det där kommer förändras. En av dem kanske träffar någon snabbt och blir nykär, medan den andra får ett heartbreak och blir dumpad. Bara att koppla loss och se varandra som individer igen snarare än som en enhet, kan vara en utmaning. Men ofta är det bra och givande att få lite mer space.

Låter som det kan bli en tuff situation?

–Jag vill inte säga att det inte uppstår jobbiga situationer, men folk skaffar ju till exempel barn, och det är en tuff situation, kanske måste man ge upp sin hobby och egentiden är knapp. Ändå är det meningsfullt. I en flersam relation kan man vara glad för sin partner, det kan vara sexigt att ens partner träffar andra och härligt att se hen utvecklas och växa.

Andra halvan av boken är en manual till flersamhet, behövs det?

–Flersamhet är inte komplicerat i sig men som ny vill man ändå ha lite guidelines. Så jag tar upp saker som oftast är bra att tänka på. Hur vi gör monogama relationer lär vi oss från att vi är små. Från de första tecknade filmerna och hela livet framåt är det mycket kultur som guidar oss. För flersamma däremot, saknas förebilder, riktlinjer och föreskrifter.

Läs Psykologtidningen porträtt på Tanja Suhinina här.

Fler artiklar

  • Tanja Suhinina: Ge patienten tillåtelse att prata om sex
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in