• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » “Neruofeedback kortar terapitiden”

“Neruofeedback kortar terapitiden”

13 september 2022 publicerad av Redaktionen

Psykologen Anna Hallberg i Stockholm har använt sig av neurofeedback sedan 2018. Hon är specialiserad på trauma men tar även emot andra patientgrupper.
– Man behöver gå minst tjugo gånger för att få effekt, säger hon.

Text: Adrianna Pavlica

Anna Hallberg var först var skeptisk till neurofeedback, men när hon väl började använda det på patienter blev hon fast.

Anna Hallberg

— Jag ser ju effekten, hur det hjälper människor. Jag har en rad patienter som gått i olika behandlingar inom psykiatrin i många år, och som efter några gånger med neurofeedback nästan har stampat i golvet av ilska över att psykiatrin inte har det här.

Många av Anna Hallbergs patienter tränas med neurofeedback mellan 40 och 120 gånger.

— Man kan gå i terapi i 20–30 år och prata sig blå utan att lugna ner hjärnan, det är enklare att nå psyket genom hjärnan än att nå hjärnan genom psyket.

Att Sverige inte har hakat på USA när det gäller neurofeedback tror hon har att göra med att det görs för lite forskning.

– Jag är ändå så förvånad att inte fler psykologer tar till sig det, för neurofeedback är inte behandling utan träning, som understödjer och kompletterar psykoterapi. Jag gör neurofeedback för att möjliggöra samtal och korta terapitiden. När vi väl har lugnat hjärnan är det lättare för personen att sätta ord på sina känslor och händelser.

Hon tycker att Nasa-experimentet med katter är viktigt att nämna.

– Katter kan inte kan uppleva placebo – alltså är påståenden om att neurofeedback bara är placebo grundlösa, säger Anna Hallberg.

Anna Hallberg tycker att olika yrkesgrupper kan utföra neurofeedback.

— Skolor skulle kunna använda sig av neurofeedback, där kurator eller speciallärare lär sig att utföra vissa specifika protokoll.

Hon anser dock att de kurser som ges i neurofeedback inte ställer tillräckliga krav.

— Man kan egentligen jobba som hårfrisörska och få gå kursen, vilket jag är emot. Många tycker att man ska ha någon typ av legitimation, men det görs undantag på kurserna, till exempel för föräldrar vars barn får hjälp för sin adhd och där man räknat ut att det kommer att bli billigare att köpa utrustningen och utföra neurofeedbacken själv. Men då bör de ha handledning. Den som utför neurofeedback måste vara skolad i hjärnans funktioner.

 

Fler artiklar

  • "Du måste träna rätt hjärnvågor"
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • "Nu prioriterar jag glädjen"

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in