• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Ettan · Även små barn kan vara tillförlitliga vittnen

Även små barn kan vara tillförlitliga vittnen

11 mars 2021 publicerad av Peter Örn

Även små barn kan vara tillförlitliga vittnen om rätt förhörsmetoder används. Det visar psykologiforskaren Mikaela Magnusson i en doktorsavhandling. De yngsta barnen i hennes forskning var under tre år.

Förhör med små barn ställer mycket höga krav på förhörsledarens kunskaper för att få fram korrekt information. Det visar Mikaela Magnusson Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet i en ny doktorsavhandling. Hon har i flera studier, bland annat i tre experimentella studier med förskolebarn, undersökt svårigheter och framgångsfaktorer vid barnförhör.

– Det finns en rad utmaningar då man förhör så små barn. De har ofta svårt att koncentrera sig och blir snabbt trötta, och de påverkas lätt av hur förhörsledaren ställer frågorna. Barn vill vara vuxna till lags. Dessutom kan även små barn känna mycket skuld och skam, vilket kan göra att de har svårt för att berätta, säger Mikaela Magnusson.

Mikaela Magnusson

Forskning har visat att en av de största felkällorna vid barnförhör är användningen av ledande frågor.

– Det är en väldigt svår balansgång att ställa tillräckligt konkreta frågor för att barnet ska förstå vad förhöret handlar om utan att frågorna blir allt för ledande. Formuleras frågorna för diffust kanske barnet inte vet vad det ska prata om, säger Mikaela Magnusson.

I laboratorieförsök med totalt cirka 200 barn i förskoleåldern testade hon olika metoder för att mäta hur korrekt barn återberättade iscensatta upplevelser. Bland annat fick barnen illustrera händelsen med teckningar, i kombination med att berätta om den.

– När man intervjuar äldre barn vet vi att teckningar kan bidra till bättre resultat. Hos de yngsta barnen såg vi ingen skillnad mellan att bara berätta om händelsen eller att kombinera berättelsen med att rita. Men ställde förhörsledaren ledande frågor fanns det en risk att barnen började rita händelser som inte hade hänt, att de började fantisera och även muntligt ge felaktig information, säger hon.

Men används bra metoder kan korrekthetsgraden i den information som de äldre förskolebarnen ger nå upp till omkring 80 procent, visar hennes forskning.

– Bland annat handlar det om att ställa mer öppna men också kortare och enklare frågor, språkligt anpassade till barnets ålder. Med åldersanpassade metoder kunde även den yngste deltagaren som bara var två år och åtta månader ge förhållandevis korrekta utsagor om olika iscensatta händelser som ligger nära i tiden, säger Mikaela Magnusson.

En av hennes viktigaste slutsatser är att även små barns kompetens som vittnen bör lyftas fram mer. Men kunskapen om barnförhör måste samtidigt öka bland svenska förhörsledare menar Mikaela Magnusson, och jämför med situationen i Norge där man dels har tagit fram en särskilt anpassad intervjumetod för förskolebarn, dels har krav på en särskild utbildning för att få genomföra sådana förhör. Även i Finland finns en motsvarande utbildning.

– Vi borde införa en liknande utbildning som komplement till de ordinarie barnförhörskurserna. Mina resultat visar att även små barn kan vara väldigt bra vittnen om intervjumetoderna är bra och åldersanpassade, säger hon.

Titeln på avhandlingen är Interviewing preschoolers: Facilitators and barriers to young children´s legal testimony.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer