• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » »En situation som saknar motstycke«

»En situation som saknar motstycke«

10 februari 2021 publicerad av Peter Örn

Med snabbspår och tuffa prioriteringar kunde den mest angelägna covidforskningen snabbt ta sig igenom ett av forskningens nålsögon: den etiska prövningen.

I mars exploderade det. Folkhälsomyndigheten höjde smittspridningsrisken för covid-19 till den högsta nivån och strömmen av etikansökningarna för pandemistudier accelererade snabbt.

Johan Modin

– Allt gick mycket snabbare än vad vi kunnat förutse och alla blev nog lite tagna på sängen. Situationen saknade motstycke, säger Johan Modin som är chef för Etikprövningsmyndigheten.

Det framgick tidigt under pandemin att konsekvenserna inte bara var medicinska. I stort sett alla samhällsområden skulle på något sätt drabbas och forskarna stod på tå. Situationen var unik och behovet av ny kunskap mycket stort.

– Det var angeläget att snabbt få fram forskningsresultat och det kom allt fler frågor om hur vi hanterade brådskande ärenden. Då tog vi beslut om ett snabbspår för covidforskning, säger Johan Modin.

Myndigheten satte upp ett antal kriterier där samhällsnyttan var det bärande; angelägenhetsgraden och möjligheten att få fram resultat som kunde användas i samhället avgjorde vilka ansökningar som hamnade i snabbspåret.

– Normalt har ledamöter två veckor på sig för att läsa in sig på ansökningen men vi krympte det i vissa fall till två dagar. Beslut med förtur skulle justeras vid sittande bord och expedieras inom en till två dagar, i stället för som normalt en expedieringstid på två veckor säger, Johan Modin.

En del forskare ville starta helt nya projekt, andra ville anpassa redan pågående och etikgodkända studier till pandemin och sökte nu godkännande för ändringarna. Mellan januari och november fick Etikprövningsmyndigheten in omkring 750 ansökningar som gällde covid-19 och cirka var tionde gällde psykologirelaterade studier.

– Sett till det stora antalet ansökningar med bäring på en specifik sjukdom är situationen unik, säger Johan Modin.

Även globalt har andelen psykologirelaterade forskningsstudier gällande covid-19 legat på omkring en tiondel. Det visar forskare vid Karolinska institutet som granskat antalet publicerade vetenskapliga studier det första halvåret 2020. Av drygt 16 600 artiklar gällde 1 771 studier psykologiska effekter av pandemin.

Men parallellt med att covidforskningen prioriterades och fick ett snabbspår hos Etikprövningsmyndigheten så hamnade annan forskning, ofta sådan som kan vara avgörande för människors hälsa, i bakvattnet. Redan i maj gjordes en första revidering av snabbspåret och ytterligare en i juni. Den senare gäller fortfarande.

– Vi behövde få ordning på våra ordinarie handläggningstider. Revideringen i maj innebar att vi placerade ansökningarna i prioriteringsordning ett två eller tre. De som hamnade i ettan kunde förvänta sig en eller högst två veckors handläggningstid, mot cirka 60 dagar som är den normala handläggningstiden vid Etikprövningsmyndigheten, säger Johan Modin.

Efter revideringen den 15 juni gäller snabbspåret bara för forskning som har en tydlig potential att ge nytta i närtid för behandling och förebyggande av covid-19. Även om inflödet av etikansökningar gällande covidforskning har minskat sedan i maj så finns det fortfarande ett inflöde, berättar Johan Modin. Och trots att pandemin genererat så mycket ny forskning verkar den totala siffran för ärenden hos Etikprövningsmyndigheten inte bli högre under 2020 jämfört med året innan. Under 2019 hanterade myndigheten över 7 000 ärenden.

– Under hösten var inflödet lägre än normalt. Det verkar som att många forskare pausat annan forskning och är fullt upptagna av covidstudier. Dessutom går ju vissa projekt inte att starta så länge vi har restriktioner som gör att man inte kan träffas.

Pandemin gör det även svårt att rekrytera deltagare som är 70 år och äldre, vilket innebär att den sortens studier skjuts upp. Konsekvenserna för annan forskning än den kring covid-19 riskerar bland annat att leda till minskade inkomster för många universitet eftersom även användandet av forskningsanslag kan försenas.

 

Sex nämnder blev en myndighet

All forskning som avser människor eller känsliga personuppgifter ska etikprövas av Etikprövningsmyndigheten. Myndigheten bildades 1 januari 2019 och ersatte de tidigare sex självständiga regionala etikprövningsnämnderna.

Myndigheten finns på sex orter och har tolv avdelningar som granskar medicinsk forskning och sex som granskar övrig forskning. Varje avdelning har tio vetenskapliga ledamöter och fem lekmän. Ordföranden ska vara eller ha varit domare. Som huvudregel ska en avdelning aldrig etikpröva forskning i den region där avdelningen finns.

Fler artiklar

  • Splittrad bild av pandemins psykologiska effekter
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Tydlig koppling mellan covid-19 och psykisk ohälsa

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Dags att bryta tystnaden

Systemfel att doktorander inte vågar berätta om sin arbetsmiljö, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Regionen avslutade mitt avtal – hur skyddar jag patienterna?

Börja med att göra en ansvarsanalys, svarar Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Jag försöker få fram det mänskliga”

Psykologen Magnus Ringborg är aktuell med flera offentliga skulpturer.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

25 januari 2023

Eleven former PhD students: “The professor bullied us” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/eleven-former-phd-students-the-professor-bullied-us/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618275407027113984 Retweet on Twitter 1618275407027113984 Like on Twitter 1618275407027113984 Twitter 1618275407027113984
25 januari 2023

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/elva-fore-detta-doktorander-professorn-brot-ned-oss/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618198619282341888 Retweet on Twitter 1618198619282341888 Like on Twitter 1618198619282341888 Twitter 1618198619282341888
25 november 2022

Ivo kritiserar: Barn bältades på psykosavdelning för vuxna http://psykologtidningen.se/2022/11/25/ivo-kritiserar-barn-baltades-pa-psykosavdelning-for-vuxna/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1596172032852783104 Retweet on Twitter 1596172032852783104 Like on Twitter 1596172032852783104 Twitter 1596172032852783104
24 augusti 2022

Sverige får ett nytt psykologprogram https://psykologtidningen.se/2022/08/24/sverige-far-ett-nytt-psykologprogram/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562424489492631552 Retweet on Twitter 1562424489492631552 Like on Twitter 1562424489492631552 Twitter 1562424489492631552
24 augusti 2022

Vänstern dominerar bland psykologer https://psykologtidningen.se/2022/08/24/vanstern-dominerar-bland-psykologer/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562405528290168832 Retweet on Twitter 1562405528290168832 Like on Twitter 1562405528290168832 Twitter 1562405528290168832
15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner http://psykologtidningen.se/2022/06/15/larmet-fran-vasterbotten-transpersoner-sjalvmedicinerar-med-stopphormoner/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1537021346772832256 Retweet on Twitter 1537021346772832256 Like on Twitter 1537021346772832256 Twitter 1537021346772832256
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation http://psykologtidningen.se/2022/05/18/socialstyrelsen-medger-bristande-kommunikation/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1526901178939867138 Retweet on Twitter 1526901178939867138 Like on Twitter 1526901178939867138 Twitter 1526901178939867138
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://psykologtidningen.se/2022/04/06/psykolog-vittnade-mot-klient/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1511689140647174144 Retweet on Twitter 1511689140647174144 1 Like on Twitter 1511689140647174144 Twitter 1511689140647174144

Nyheter

Solstickepriset till Christina Renlund

“Ledningen har misslyckats”

Uppgifter: Uppsala universitet startar utredning om Emily Holmes

Nationalkommittén för psykologi utreder uppgifterna om professor Emily Holmes

“Är arbetsmiljön verkligen orsaken till dåliga chefer?”

Ukrainsk psykolog vann Olof Palme-priset

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in