• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Behandlingseffekt en fråga om genetik  

Behandlingseffekt en fråga om genetik  

1 september 2020 publicerad av Peter Örn

Genetiska variationer kan kanske förklara varför vissa svarar bättre på behandling än andra. Det hoppas psykologen Julia Boberg som just nu arbetar med en stor OCD-studie.

Den genetiska komponenten uppskattas svara för närmare 50 procent vid OCD. Men vilka genetiska variationer det rör sig om är fortfarande okänt.

– I den största studien hittills hittades inga relevanta gener för OCD. Men vi vet att den genetiska komponenten är relativt stark och den här forskningen är därför väldigt viktig, säger Julia Boberg som är doktorand på Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.

Målsättningen med studien OCD Genetik är att analysera genetiska variationer hos 5 000 svenskar med diagnosticerad OCD, dysmorfofobi (BDD) och relaterade diagnoser.

– Det finns en stor samsjuklighet mellan dessa diagnoser, ärftligheten är ungefär likartad och samma genetiska variationer kan ligga bakom den ökade sårbarheten för flera av dessa sjukdomar, säger Julia Boberg.

Julia Boberg

Samtidigt är den genetiska komponenten mindre uttalad än vid många andra psykiatriska diagnoser. Vid till exempel autism uppskattas den till 80 procent eller mer.

– Vårt syfte med att kartlägga genetiska variationer är inte att kunna förutspå vem som riskerar att drabbas av sjukdom. Men vi hoppas kunna säga något om hur vi kan hjälpa drabbade på bästa sätt baserat på genotyp. Vid exempelvis OCD blir omkring 30–40 procent inte hjälpta av den behandling som är förstahandsval kbt och vi vet i dag alldeles för lite om varför, säger Julia Boberg.

Deltagarna rekryteras från en rad specialistmottagningar för OCD. Samtliga får lämna in ett blod- eller salivprov som kombineras med en mängd uppgifter om bland annat allvarlighetsgrad, samsjuklighet, behandlingsinsatser och behandlingseffekter. Det finns även möjlighet att rekrytera sig själv till studien på en hemsida. Dessa deltagare får ett kit för att skicka in salivprov.

För att kartlägga genetiska variationer används så kallad GWAS-teknik (Genomewide association study) då man tittar på upp emot en miljon vanliga genetiska varianter. Genvarianter som förekommer oftare hos personer som har en sjukdom jämfört med friska personer antas vara associerade med sjukdomen.

– Att hitta någon enskild genetisk variant på en specifik plats i deltagarens arvsmassa säger inte så mycket, när det kommer till psykiska sjukdomar det är den aggregerade effekten av en stor mängd genetiska variationer som kan vara intressant, säger Julia Boberg.

Och det kan handla om många gener. Vid exempelvis schizofreni tror man att det rör sig om flera hundra – kanske upp emot tusen – olika genetiska variationer.

– Visst det är oerhört komplext. Tidigare utgick forskarna ofta från specifika gener i en hypotes om att just dessa var viktiga vid sjukdom, så kallade kandidatgenstudier. Men inom psykiatrisk forskning är det ingen framkomlig väg, säger Julia Boberg.

Redan 2018 hittade en kollega till Julia Boberg, psykologen och forskaren Evelyn Andersson, genetiska markörer för behandlingsutfall av kbt vid depression. Bland annat visade hon att en genetisk risk för autism minskade sannolikheten för ett positivt behandlingsutfall.

Går det att hitta genetiska markörer även för OCD, BDD och relaterade diagnoser kan det på sikt kanske leda till en mer skräddarsydd behandling, tror Julia Boberg.

– Det handlar om både läkemedel och den psykologiska behandlingen. Vi vet inte var vi kommer att landa, men vi tror att forskningen inom psykiatrisk genetik kan ge oss svar på en rad viktiga frågor, säger hon.

Fler artiklar

  • Psykiatrisk genetik utmanar synen på sjukdom
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Dags att bryta tystnaden

Systemfel att doktorander inte vågar berätta om sin arbetsmiljö, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Regionen avslutade mitt avtal – hur skyddar jag patienterna?

Börja med att göra en ansvarsanalys, svarar Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Jag försöker få fram det mänskliga”

Psykologen Magnus Ringborg är aktuell med flera offentliga skulpturer.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

25 januari 2023

Eleven former PhD students: “The professor bullied us” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/eleven-former-phd-students-the-professor-bullied-us/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618275407027113984 Retweet on Twitter 1618275407027113984 Like on Twitter 1618275407027113984 Twitter 1618275407027113984
25 januari 2023

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/elva-fore-detta-doktorander-professorn-brot-ned-oss/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618198619282341888 Retweet on Twitter 1618198619282341888 Like on Twitter 1618198619282341888 Twitter 1618198619282341888
25 november 2022

Ivo kritiserar: Barn bältades på psykosavdelning för vuxna http://psykologtidningen.se/2022/11/25/ivo-kritiserar-barn-baltades-pa-psykosavdelning-for-vuxna/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1596172032852783104 Retweet on Twitter 1596172032852783104 Like on Twitter 1596172032852783104 Twitter 1596172032852783104
24 augusti 2022

Sverige får ett nytt psykologprogram https://psykologtidningen.se/2022/08/24/sverige-far-ett-nytt-psykologprogram/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562424489492631552 Retweet on Twitter 1562424489492631552 Like on Twitter 1562424489492631552 Twitter 1562424489492631552
24 augusti 2022

Vänstern dominerar bland psykologer https://psykologtidningen.se/2022/08/24/vanstern-dominerar-bland-psykologer/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562405528290168832 Retweet on Twitter 1562405528290168832 Like on Twitter 1562405528290168832 Twitter 1562405528290168832
15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner http://psykologtidningen.se/2022/06/15/larmet-fran-vasterbotten-transpersoner-sjalvmedicinerar-med-stopphormoner/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1537021346772832256 Retweet on Twitter 1537021346772832256 Like on Twitter 1537021346772832256 Twitter 1537021346772832256
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation http://psykologtidningen.se/2022/05/18/socialstyrelsen-medger-bristande-kommunikation/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1526901178939867138 Retweet on Twitter 1526901178939867138 Like on Twitter 1526901178939867138 Twitter 1526901178939867138
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://psykologtidningen.se/2022/04/06/psykolog-vittnade-mot-klient/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1511689140647174144 Retweet on Twitter 1511689140647174144 1 Like on Twitter 1511689140647174144 Twitter 1511689140647174144

Nyheter

“Är arbetsmiljön verkligen orsaken till dåliga chefer?”

Ukrainsk psykolog vann Olof Palme-priset

Påtala vad psykologer gör för skillnad

Eleven former PhD students: “The professor bullied us”

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss”

Föräldrars måttliga drickande påverkar ungdomar mer än kontroll

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in