• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » “Oetiskt att inte bedriva forskning”

“Oetiskt att inte bedriva forskning”

6 maj 2020 publicerad av Redaktionen

DEBATT. Vi har noterat att en psykologisk metod utan tydlig vetenskaplig förankring marknadsförs på bred front. Vår hållning är att man ska vara försiktig med att sälja in metoder och förhållningssätt som har ett svagt eller okänt vetenskapligt stöd, skriver styrelsen för Sveriges kliniska psykologers förening angående debatten om beteendeproblem i skolan.

Psykologförbundet har antagit ett policyprogram om evidensbaserad psykologisk praktik (EBPP), som omfattar alla psykologer likväl som våra etiska riktlinjer (med flera) gör det. EBPP vilar på tre ben: Vi ska aktivt förhålla oss till den samlade kunskapen eller bristen på kunskap i områden där vi verkar. En förutsättning för kunskap är forskning med vetenskapliga metoder.

Vi ska också analysera och ta hänsyn till den enskilde klientens karaktäristik och förutsättningar. Slutligen ska vi ständigt sträva efter att utveckla våra kliniska färdigheter för att få till så välgrundade beslut och bedömningar som möjligt, oavsett klient och miljö. En metod kan ha en god grundforskning, men det kan fortfarande finnas stora kunskapsluckor kring hur väl en viss metod fungerar för olika slags problem och i olika sammanhang. I kanske fler sammanhang än vad många, även psykologer, är medvetna om, finns inte så stark förankring i forskning som man kan önska sig.

Evidensstyrkan för olika metoder är i många fall okänd. Då bör både vi, och de yrkespersoner vi handleder och fortbildar, luta oss mot beprövad erfarenhet – en väldokumenterad praxis som fungerar i en viss verksamhet och bedömd av experter som det bästa – helt enkelt det man känner till som mest verksamt för tillfället. För att bygga starkt vetenskapligt förankrad kunskap behöver man steg för steg och med vetenskapliga metoder undersöka hur väl de metoder och förhållningssätt som är praxis fungerar i olika sammanhang. Den enskilde psykologen är särskilt noggrann med att systematiskt utvärdera när hen arbetar med metoder som är otillräckligt undersökta.

Denna utgångspunkt gäller alltid, oavsett vilken metod man arbetar med. Många praktiker saknar som tidigare nämnts stöd i forskning, antingen av tradition eller av att förutsättningarna för forskning inte funnits. Det sistnämnda handlar ibland om målgruppen. Individer med begränsade resurser, exempelvis med intellektuell funktionsnedsättning, hjärnskada, beroendeproblematik eller omfattande social utsatthet kan ha svårt med den nivå av självbestämmande som den etiska principen om informerat samtycke kräver. Vi anser dock att det är oetiskt att inte bedriva forskning för grupper som är i stort behov av just vetenskapligt underbyggda och systematiska interventioner. Här behöver vi tillsammans arbeta för att komma runt de hinder som finns för att bedriva forskning, så att vi med större säkerhet kan erbjuda rätt insatser för rätt problem, i rätt kontext.

Även innan den debatt om skolan som pågått den senaste tiden har vi i vår förening sett, och diskuterat, hur olika metoder utan stark vetenskaplig förankring spritts och används bland kliniska psykologer. Genom medlemskapet i Psykologförbundet är vi bundna till vårt policyprogram om EBPP. Utifrån EBPP ska vi i möjligaste mån använda oss av metoder som har genomgått noggrann undersökning med vetenskaplig metod och visat på gynnsamma effekter. Användandet av psykologiska metoder regleras inte av lagen, men vi har som kår mycket gott förtroende hos allmänheten, och det förtroendet vill vi vårda.

Vår hållning är att man ska vara försiktig med att på bred front sälja in metoder och förhållningssätt som har svagt vetenskapligt stöd, eftersom vi psykologer ska luta oss mot EBPP. Vi blir som enskilda psykologer ännu noggrannare än vanligt med att systematiskt utvärdera våra interventioner, när evidens för interventionerna ännu inte finns. Som kår bör vi verka för att tillsammans komma runt de hinder som finns och börja bygga starkt vetenskapligt förankrad kunskap generellt och specifikt för barn och ungdomar med beteendeproblem.

Styrelsen för Sveriges kliniska psykologers förening – en nationell förening inom Sveriges Psykologförbund.

Fler artiklar

  • "Likriktning leder till en sämre psykiatri"
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • "Gör som i USA – utred rasismen"

Arkiverad under: Debatt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in