Könskorrigerande kirurgi har positiva långtidseffekter på depression, ångest och suicid, visar en ny studie. Behovet av behandling för depression och ångest minskade med 8 procent per år efter ingreppet.
Det är forskare vid Karolinska institutet och Yale School of Public Heath, USA som nu presenterar en uppföljning av den psykiska hälsan hos personer som genomgått könskorrigerande kirurgi och hormonbehandling. Underlaget består av det svenska populationsregistret (drygt 9,7 miljoner personer), det nationella patientregistret samt förskrivningsregistret.
Personer som fick diagnosen transsexualism eller könsidentitetsstörning mellan 2005 och 2015 ingår i studien, totalt 2 679 individer. Forskarna studerade bland annat hur ofta dessa sökte hälso- och sjukvården för ångestsyndrom, förskrivningen av antidepressiva och ångestdämpande läkemedel, samt sjukvård efter självmordsförsök.
Resultaten visar att det är sex gånger vanligare att personer med könsinkongruens söker sig till hälso- och sjukvården på grund av psykisk ohälsa, jämfört med den övriga populationen. Det var tre gånger vanligare att de fick läkemedel mot depression och/eller ångestsyndrom. Personer med könsinkongruens vårdades dessutom mer än sex gånger så ofta för självmordsförsök som populationen i stort.
Långtidsuppföljningen visade ingen relation mellan påbörjad hormonbehandling och senare behov av hälso- och sjukvård för psykisk ohälsa. Det är oklart varför det förhåller sig så, men det kan handla om att den långsiktiga hormonbehandlingen efter en diagnos i sig är psykiskt påfrestande. Däremot visade resultaten en koppling mellan könskorrigerande kirurgi och senare behov av sådan sjukvård, med en minskning av behovet med 8 procent per år efter ingreppet.
Studien Reduction in Mental Health Treatment Utilization Among Transgender Individuals After Gender-Affirming Surgeries: A Total Population Study är publicerad den 4 oktober i The American Journal of Psychiatry.
