Under terapin berättade patienten att han försökt strypa sin flickvän.
Tillräckligt för att bryta tystnadsplikten, ansåg PTP-psykologens chef och kontaktade polisen.
– Att anmäla den här typen av brott är en möjlighet, inte en skyldighet, säger Nils Erik Solberg, förbundsjurist på Sveriges Psykologförbund till Kvällsposten.
Den 49-årige mannen var sedan tidigare dömd för att ha misshandlat sin flickvän och deltog i Kriminalvårdens program för män som använt hot eller våld mot sin partner, IDAP.
Mannen deltog även i en individuell behandling vid en vuxenpsykiatrisk mottagning. Det var under ett sådant samtal, om relationsmönster, som mannen berättade för PTP-psykologen att han känt sig trängd efter att ha fått sin missbruk ifrågasatt av flickvännen. Han hade därför virat ett badrocksskärp runt flickvännens hals, dragit åt så att hon gurglade medan hon kämpade emot.
PTP-psykologen kontaktade sin handledare och därefter sin chef för att avgöra om det var möjligt att bryta tystnadsplikten. PTP-psykologens chef diskuterade i sin tur med ytterligare personer högre upp, därefter togs beslutet att göra en polisanmälan.
Flickvännen hade inte velat göra en polisanmälan själv men i tingsrätten berättade hon detaljerat om vad som hänt. Mannen hade även hämtat en bunt med vita plastpåsar som han trätt över hennes huvud. Hon uppmanades att sluta kämpa emot, då skulle det hela gå snabbt – och flickvännen tolkade situationen som att hon skulle dö. Varje gång som kvinnan lyckades bita hål på plasten trädde mannen över ytterligare en påse över hennes huvud.
Den 25 juli dömdes den 49-årige mannen till åtta års fängelse vid Lunds tingsrätt.
Enligt Nils Erik Solberg, förbundsjurist på Sveriges Psykologförbund, finns det situationer när psykologen får bryta tystnadsplikten.
– Det finns speciella regler i offentlighets- och sekretesslagen, om man får lämna uppgifter till polisen. Sekretessen får i vissa fall lov att brytas för att kunna lämna uppgifter till polis och åklagare. Huruvida man får bryta tystnadsplikten eller inte beror på hur allvarligt brottet är, säger Nils Erik Solberg till Kvällsposten.
Kristina Taylor, ordförande i Psykologförbundets Etikråd, menar att psykologen behöver ta hänsyn till en mängd aspekter inför valet att anmäla eller inte.
-Tystnadsplikten är naturligtvis den centrala av dessa aspekter, liksom omsorg om ett eventuellt brottsoffer och det beskrivna brottets allvarsgrad, säger hon till Psykologtidningen.
Kristina Taylor känner till psykologer som i en behandlingskontakt motiverat patienter att själva anmäla brott de begått, eller handgripligen följt med patienten till polisen för att anmäla sig själva.
-Men i fall som detta är det naturligtvis ofta så att en eventuell anmälan kommer att ske mot patientens önskemål. Oavsett vilket beslut psykologen sedan landar i tänker jag att det är av oerhörd vikt att, liksom PTP-psykologen här också gjorde, först rådgöra med handledare, kollegor etc, säger Kristina Taylor.
