• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Kritik mot bristande stöd leder till översyn

Kritik mot bristande stöd leder till översyn

18 november 2021 publicerad av Peter Örn

En sakkunnig är den enda experten i rummet och ska förhålla sig opartisk.  Men det vanligaste klagomålet till Etikrådet handlar om missnöje med hur psykologen agerat. “Psykologen kan vara mycket engagerad i ärendet”, säger Patrik Lind.
Illustration: Linnea Blixt

Att uppdraget som sakkunnig eller vittne inte är enkelt vittnar klagomålen till Etikrådet om. Det är det enskilt vanligaste temat bland klagomålen och ofta rör det vårdnadstvister då psykologen inte inhämtat samtycke från båda vårdnadshavarna om att häva sekretessbelagd information. Anmälaren är som regel den vårdnadshavare som inte tillfrågats.

– Ur etisk synvinkel kan det handla om synen på det utvidgade klientbegreppet; det vill säga andra som kan påverkas av den psykologiska insatsen, såsom syskon eller den andre vårdnadshavaren och yrkesetiskt också i någon mån psykologens klienter, säger Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Det händer att Etikrådet och den anmälde psykologen har olika syn på klientbegreppet, berättar Patrik Lind.

– Psykologen är kanske mycket engagerad i ärendet och den egna moralen har sagt att hen var tvungen att agera på ett visst sätt. Då kan Etikrådet, efter kanske två-tre samtal med psykologen, bara konstatera att så är fallet. Någon påföljd blir det inte.

Minst ett par gånger per månad får Psykologförbundets jurist Nils Erik Solberg frågor från psykologer som ska vara sakkunniga eller vittnen i rätten. Som regel handlar det om brottmål eller vårdnadstvister.

– Även om man anlitats av en part bör man alltid förhålla sig objektiv och opartisk som sakkunnig, du är den ende experten i rummet. Men man kan alltid göra en felaktig bedömning och det kan man som partssakkunnig inte bestraffas för, säger Nils Erik Solberg.

Som vittne kan psykologen alltid berätta om sakomständigheter om sekretessen är hävd, till exempel att ett barn berättat att det helst vill bo hos en av föräldrarna eller vad en kvinna under terapin berättat om gällande ett övergrepp.

Nils Erik Solberg, förbundsjurist.

– Men säger psykologen något om sannolikheten för att händelsen verkligen inträffat går man för långt, då tar psykologen för mycket ansvar för utgången i målet, säger Nils Erik Solberg.

Däremot kan psykologen uttala sig i generella termer om sannolikheten att klientens psykiska tillstånd kan vara kopplat till exempelvis ett trauma, utifrån vetenskap.

– Sanningshalten i klientens uttalanden är dock alltid en sak för rätten att bedöma.

I en motion till förbundskongressen 2020 uppmanades Psykologförbundet att bland annat ta fram riktlinjer och rekommendationer till stöd för psykologer i juridiska processer. Nu pågår ett arbete för att se över om Psykologförbundets rådgivning kan förbättras för att tillmötesgå motionärernas önskemål.

 

Lathund för utlåtanden

Partssakkunniga i rätten kan komplettera ett muntligt utlåtande med ett skriftligt, även om det inte är något krav. Både muntliga och skriftliga utlåtanden ska uppfylla kraven i Socialstyrelsens föreskrifter om intyg, som riktar sig till all personal inom hälso- och sjukvården, gällande bland annat objektivitet och jävsförhållanden.

Fler artiklar

  • »Allt du säger kan användas i egna syften«
  • »Många överskattar sitt inflytande i rätten«
  • Dåligt bemötande vanligast bland Ivo-anmälningar

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in