I förslaget till nya riktlinjer för vård av personer med schizofreni är kopplingen mellan psykosociala insatser och läkemedelsbehandling tydligare än tidigare.
-Psykologens roll har stärkts i förslaget till nya riktlinjer, säger psykologen Rickard Färdig som ingår i projektledningen.
Nu har Socialstyrelsens förslag till nya riktlinjer för behandling av personer med schizofreni skickats på remiss. I Sverige handlar det om mellan 30 000 och 40 000 personer som har diagnosen schizofreni. En målsättning med de nya riktlinjerna är att uppnå en bättre samverkan mellan psykosociala insatser och läkemedelsbehandling för att öka den drabbade personens möjlighet att återhämta sig och leva ett självständigt liv.
Psykologen Rickard Färdig på institutionen för neurovetenskap, Akademiska sjukhuset i Uppsala, har varit faktaansvarig för psykosociala insatser i arbetet med riktlinjerna och är den enda psykologen i projektledningen. Han tycker de i stort sett innebär en klar förbättring jämfört med de som nu finns och som är från 2011.
-Den absolut viktigaste förbättringen är att vi tydliggjort betydelsen av psykosociala insatser parallellt med läkemedelsinsatser: för en lyckad läkemedelsbehandling krävs framgångsrika psykosociala insatser, och tvärtom. För praktiker i vården är det ingen större nyhet, men riktlinjerna vänder sig till beslutsfattare och på den nivån är det inte så uppmärksammat, säger Rickard Färdig.
Det finns stöd för att samordnade insatser har god effekt, inte minst för unga personer som insjuknar i psykos för första gången. En forskningsöversikt har visat att nästan hälften av de som tidigt fick läkemedel i kombination med psykologisk och psykosocial behandling var i arbete eller studier vid en uppföljning, medan motsvarande andel bara var en tredjedel bland personer som inte fått den kombinationen.
De nya riktlinjerna innebär också en starkare roll för psykologer, tror Rickard Färdig.
-Många av de insatser som nu lyfts fram mer är det psykologer som ansvarar för, så som att handleda grupper som arbetar med psykosociala insatser eller som utövare av psykologisk behandling, säger Rickard Färdig.
Bland psykoterapeutiska insatser är det, liksom i de nu gällande riktlinjerna, främst KBT-baserade interventioner som har starkt stöd i förslaget.
-Det finns ju dessutom en del metoder under KBT-paraplyet som är intressanta, exempelvis metakognitiv terapi, men som ännu har relativt svagt vetenskapligt stöd på grund av för få bra studier. Det gäller även PDT-baserade interventioner, där stödet fortfarande är ganska begränsat men där det börjar komma allt fler studier, säger Richard Färdig.
Socialstyrelsens riktlinjer är dock bara rekommendationer, vilket i praktiken kan innebära att olika vårdgivare i olika utsträckning väljer att följa dessa.
-Jag skulle önska att Socialstyrelsens riktlinjer var mer tvingande, så om i exempelvis Norge eller Storbritannien. Det skulle gynna den här patientgruppen, säger Rickard Färdig.
Under vintern ska förslaget till Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd diskuteras på regionala seminarier runt om i landet. Sommaren 2018 ska en slutlig version presenteras.
