• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Psykologens roll stärks i nya riktlinjer

Psykologens roll stärks i nya riktlinjer

25 oktober 2017 publicerad av Peter Örn

Foto: Shutterstock

I förslaget till nya riktlinjer för vård av personer med schizofreni är kopplingen mellan psykosociala insatser och läkemedelsbehandling tydligare än tidigare.
-Psykologens roll har stärkts i förslaget till nya riktlinjer, säger psykologen Rickard Färdig som ingår i projektledningen.

Nu har Socialstyrelsens förslag till nya riktlinjer för behandling av personer med schizofreni skickats på remiss. I Sverige handlar det om mellan 30 000 och 40 000 personer som har diagnosen schizofreni. En målsättning med de nya riktlinjerna är att uppnå en bättre samverkan mellan psykosociala insatser och läkemedelsbehandling för att öka den drabbade personens möjlighet att återhämta sig och leva ett självständigt liv.

Rickard Färdig

Psykologen Rickard Färdig på institutionen för neurovetenskap, Akademiska sjukhuset i Uppsala, har varit faktaansvarig för psykosociala insatser i arbetet med riktlinjerna och är den enda psykologen i projektledningen. Han tycker de i stort sett innebär en klar förbättring jämfört med de som nu finns och som är från 2011.

-Den absolut viktigaste förbättringen är att vi tydliggjort betydelsen av psykosociala insatser parallellt med läkemedelsinsatser: för en lyckad läkemedelsbehandling krävs framgångsrika psykosociala insatser, och tvärtom. För praktiker i vården är det ingen större nyhet, men riktlinjerna vänder sig till beslutsfattare och på den nivån är det inte så uppmärksammat, säger Rickard Färdig.

Det finns stöd för att samordnade insatser har god effekt, inte minst för unga personer som insjuknar i psykos för första gången. En forskningsöversikt har visat att nästan hälften av de som tidigt fick läkemedel i kombination med psykologisk och psykosocial behandling var i arbete eller studier vid en uppföljning, medan motsvarande andel bara var en tredjedel bland personer som inte fått den kombinationen.

De nya riktlinjerna innebär också en starkare roll för psykologer, tror Rickard Färdig.

-Många av de insatser som nu lyfts fram mer är det psykologer som ansvarar för, så som att handleda grupper som arbetar med psykosociala insatser eller som utövare av psykologisk behandling, säger Rickard Färdig.

Bland psykoterapeutiska insatser är det, liksom i de nu gällande riktlinjerna, främst KBT-baserade interventioner som har starkt stöd i förslaget.

-Det finns ju dessutom en del metoder under KBT-paraplyet som är intressanta, exempelvis metakognitiv terapi, men som ännu har relativt svagt vetenskapligt stöd på grund av för få bra studier. Det gäller även PDT-baserade interventioner, där stödet fortfarande är ganska begränsat men där det börjar komma allt fler studier, säger Richard Färdig.

Socialstyrelsens riktlinjer är dock bara rekommendationer, vilket i praktiken kan innebära att olika vårdgivare i olika utsträckning väljer att följa dessa.

-Jag skulle önska att Socialstyrelsens riktlinjer var mer tvingande, så om i exempelvis Norge eller Storbritannien. Det skulle gynna den här patientgruppen, säger Rickard Färdig.

Under vintern ska förslaget till Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd diskuteras på regionala seminarier runt om i landet. Sommaren 2018 ska en slutlig version presenteras.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in