• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Professor Sven Å Christianson: Jag har inte gett legitimitet till “bortträngda minnen”

Professor Sven Å Christianson: Jag har inte gett legitimitet till “bortträngda minnen”

15 april 2014 publicerad av Redaktionen

Dan Josefsson gör gällande att jag gett vetenskaplig legitimitet till att Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) haft bortträngda minnen av de mord han erkänt och därmed bidragit till fällande domar. Det finns två grundläggande fel i detta. 1) Jag har inte gett legitimitet till att Bergwall haft bortträngda minnen av morden. 2) De fällande domarna bygger inte heller på någon teori om bortträngda minnen. Bergwall fälldes för att han – förutom sina erkännanden – har kunnat lämna ett antal riktiga uppgifter om exempelvis offren och fyndplatserna som ingen annan än gärningsmannen rimligen kunde känna till.

Sven Å Christianson
Foto: Ulrica Zwenger

Josefsson hänvisar till några mindre avsnitt ur min produktion av 150 vetenskapliga artiklar och tolv böcker, samt utdrag ur domar och anför att jag försökt övertyga såväl domstolar i Sverige som det internationella forskarsamfundet om att en seriemördare kan tränga bort minnen av sina mord. Samtidigt ska jag ha passat på att lansera ”återgestaltningsteorin”. Specifikt om Bergwall har jag bland annat skrivit: ”aktiv inhibition och undertryckande”, “reluctant to consciously access”, ”recovered memories”, “difficult for him to tell about the murders”. Detta avser inte återhämtade bortträngda minnen utan är exempel på en motvillighet att minnas och berätta i en offentlig kontext. Josefsson är lekman på området, han är inte psykolog eller forskare, men han borde kunna förstå skillnaden mellan ett avsiktligt avvärjande av minnen och bortträngning där individen inte har något val.

Även om jag genom åren stärkts i min uppfattning att gärningsmän till planerat dödligt våld minns sina brott, har jag i förundersökningar och i domstolar varken påtalat, tillstyrkt eller vittnat om att Bergwall haft svårt att minnas/berätta om morden på grund av bortträngning. I ett utlåtande till Piteå tingsrätt skriver jag: ”Oftast har seriemördare mycket detaljerade minnen från morden. Dessa minnen fyller en funktion för att återuppleva den spänning som mördaren söker i själva dödandet… Att berätta om dessa gärningar väcker oftast alltför starka konflikter hos gärningsmännen och de har därför mycket stora svårigheter att tala om dessa handlingar.”

Josefsson har inte varit närvarande vid någon av de domstolsförhandlingar som rört Bergwall. Han skiljer inte mellan vad jag presenterar i rätten och de slutsatser tingsrätterna drar (jfr rättens tolkningar ”talar vidare med styrka”, ”förtränga” och ”att minnas skjuts på framtiden”). Josefssons påstående om att jag förklarat för rätten ”att Bergwalls haltande berättelse kunde bero på att han förträngt sina mordminnen” är felaktigt.

Mycket av det som Josefsson skriver stämmer inte. Hans påstående om att Margit Norells resonemang om bortträngning skulle vara något helt nytt och enastående i samband med en mordanklagad är felaktigt. Antagandet om bortträngning var exempelvis aktuellt i en mordutredning 1964 mot Karl Hugo Färnström som senare dömdes för mordet på en femårig flicka. Färnström hävdade till en början att han inte hade något som helst minne av det dödliga våldet. Psykiatern Yngve Holmstedt kommenterade fallet i en intervju i Dagens Nyheter den 29 februari samma år med att en person lätt kan ”koppla på bortträngningsmekanismen om han upplevt något som han anser outhärdligt”. Samme Holmstedt utvärderar 1970 Sture Bergwall i samband med ett allvarligt övergrepp på en ung pojke på Falu lasarett. I ett rättspsykiatriskt utlåtande ställt till Socialstyrelsen står det: ”Han [Bergwall] förebär fortfarande fullständig amnesi för händelseförloppet intill greppet om pojkens hals. Amnesin förefaller vara äkta”.

Även om teorin om bortträngning var betydligt mindre kontroversiell inom media och akademin på 1960-talet har antaganden om bortträngning (jfr psykogen amnesi, funktionell amnesi, dissociation) ständigt funnits med bland forskare och kliniker som en alternativ förklaring när misstänkta gärningsmän uppger att de inte minns brott de misstänks för.  Om skälen till påstådda minnesförluster, motsägelser eller ”haltande” berättelser hos gärningsmän kan vi inte säga något säkert. Hypotetiskt kan det bland annat handla om att de inte vill/orkar berätta, vill vilseleda polisen eller att de fantiserar och hittar på parallellt med det sakliga.

Hade då bortträngning betydelse för de fällande domarna, vilket Josefsson bygger sitt agerande på? Beträffande Appojaure-målet 1996 uttalade sig domaren Roland Åkne i en artikel samma år i Svenska Dagbladet som svar på påståenden om psykologins avgörande inflytande. Åkne klargjorde precis vad det handlade om – nämligen att det var Quicks konkreta sakuppgifter som fällde honom.

Även om Sture Bergwall idag ska betraktas som oskyldig, vilket ska betonas, finns en hel del bevisning angiven i de sex domarna som pekar mot Bergwall som gärningsman. Det rör sig om fakta som enligt de sex fällande domarna inte kan ha något annat ursprung, men som inte räcker som bevisvärde sedan Bergwall tagit tillbaka sitt erkännande. Utöver bevisning i egentlig mening hänvisas till andra omständigheter som talar för Bergwall som gärningsman, till exempel tidigare begångna brott, psykiatriska diagnos, sannolikhetsbedömningar som har med andra möjliga gärningsmän att göra etc. Beträffande Therese-ärendet som Josefsson särskilt omnämner väjer han för de fakta Bergwall lämnat, uppgifter som inte funnits publicerade i medierna.

Till sist detta med ”återgestaltning”. Begreppet kan ses på olika sätt och det finns flera tänkbara förklaringar, till exempel behov av att bearbeta tidigare händelser via handling. I boken ”I huvudet på en seriemördare” ger jag ett belysande exempel (s 234). Vi ser också att det finns en överrepresentation av att ha varit utsatt för sexuella och andra övergrepp som barn bland vålds- och sexualbrottslingar. I boken ”Den mörka hemligheten” som Josefsson skrivit med sin terapeut Egil Linge ges exempel på strategier för glömska, regression och återgestaltning (s 86-88) i den terapi som medförfattaren beskriver med en patient som varit utsatt för sexuella övergrepp. Om nu Josefsson är så kritisk till ovan nämnda metoder, varför börjar han då inte med att granska sina egna tidigare skriverier?

TEXT

Sven Å Christanson
psykolog och professor i psykologi

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet
  • "Bland samer är normen att vara stark"

Arkiverad under: Aktuellt Taggad som: sexuella övergrepp

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Dags att bryta tystnaden

Systemfel att doktorander inte vågar berätta om sin arbetsmiljö, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Regionen avslutade mitt avtal – hur skyddar jag patienterna?

Börja med att göra en ansvarsanalys, svarar Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Jag försöker få fram det mänskliga”

Psykologen Magnus Ringborg är aktuell med flera offentliga skulpturer.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

25 januari 2023

Eleven former PhD students: “The professor bullied us” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/eleven-former-phd-students-the-professor-bullied-us/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618275407027113984 Retweet on Twitter 1618275407027113984 Like on Twitter 1618275407027113984 Twitter 1618275407027113984
25 januari 2023

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/elva-fore-detta-doktorander-professorn-brot-ned-oss/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618198619282341888 Retweet on Twitter 1618198619282341888 Like on Twitter 1618198619282341888 Twitter 1618198619282341888
25 november 2022

Ivo kritiserar: Barn bältades på psykosavdelning för vuxna http://psykologtidningen.se/2022/11/25/ivo-kritiserar-barn-baltades-pa-psykosavdelning-for-vuxna/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1596172032852783104 Retweet on Twitter 1596172032852783104 Like on Twitter 1596172032852783104 Twitter 1596172032852783104
24 augusti 2022

Sverige får ett nytt psykologprogram https://psykologtidningen.se/2022/08/24/sverige-far-ett-nytt-psykologprogram/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562424489492631552 Retweet on Twitter 1562424489492631552 Like on Twitter 1562424489492631552 Twitter 1562424489492631552
24 augusti 2022

Vänstern dominerar bland psykologer https://psykologtidningen.se/2022/08/24/vanstern-dominerar-bland-psykologer/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562405528290168832 Retweet on Twitter 1562405528290168832 Like on Twitter 1562405528290168832 Twitter 1562405528290168832
15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner http://psykologtidningen.se/2022/06/15/larmet-fran-vasterbotten-transpersoner-sjalvmedicinerar-med-stopphormoner/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1537021346772832256 Retweet on Twitter 1537021346772832256 Like on Twitter 1537021346772832256 Twitter 1537021346772832256
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation http://psykologtidningen.se/2022/05/18/socialstyrelsen-medger-bristande-kommunikation/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1526901178939867138 Retweet on Twitter 1526901178939867138 Like on Twitter 1526901178939867138 Twitter 1526901178939867138
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://psykologtidningen.se/2022/04/06/psykolog-vittnade-mot-klient/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1511689140647174144 Retweet on Twitter 1511689140647174144 1 Like on Twitter 1511689140647174144 Twitter 1511689140647174144

Nyheter

“Är arbetsmiljön verkligen orsaken till dåliga chefer?”

Ukrainsk psykolog vann Olof Palme-priset

Påtala vad psykologer gör för skillnad

Eleven former PhD students: “The professor bullied us”

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss”

Föräldrars måttliga drickande påverkar ungdomar mer än kontroll

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in