DEBATT. Vi kräver en transparent, kompetent och professionell hantering av beslut och ackrediteringar inom specialistutbildningen, skriver företrädare för Föreningen för psykologisk personlighetsbedömning.
Specialistutbildningen för psykologer bygger på att fristående utbildare erbjuder kurser som förbundet sedan ackrediterar. I dag utbildas 3 500 specialistpsykologer och arbetsgivare bekostar få andra utbildningar. En enorm makt har därmed samlats på specialistkansliet, i praktiken avgörande för yrkets framtid i Sverige.
Med stöd av ett kongressbeslut om tydligare förankring i EBPP, går specialistkansliet nu hårt fram med reackriditeringar. Deras tolkning av EBPP visar dock en slagsida åt forskningsperspektivet och inom specialiteten klinisk vuxenpsykologi tycks kansliet sträva efter en strömlinjeformning med VDN-märkning för psykologiskt ledningsansvar inom den standardiserade psykiatrin. Inom utredningsfältet pågår ett detaljerat och godtyckligt petande i både kursinnehåll och enskildas studieplaner för att begränsa performance-tester och promota specifika utbildningar i diagnostik. Det sista innebär dessutom jäv.
Inom den psykiatriska vården dominerar i dag helt den psykiatriska diagnostiken, en klassificering av symtom, som dock kritiseras för att inte utgöra en ändamålsenlig grund för planering av vården. Den skapar en konstlad uppdelning av människor som inte tar hänsyn till samsjuklighet eller stora olikheter mellan individer inom en diagnosgrupp. Samtidigt ackumuleras evidensen för vikten av att utreda personen – inte bara diagnosen – för att kunna göra prognoser och utforma en individuell behandling som leder till resultat.
EBPP vilar på tre ben; bästa tillgängliga forskning, klinisk expertis och klientens preferenser. Inom utredningsfältet pekar det alltså tydligt mot den psykologiska utredningsmetodiken där arbetet bygger på klienten i centrum och flera olika utredningsmetoder för att undvika testbias. Det är en avancerad klinisk kompetens, yrkesunik för legitimerade psykologer och en viktig del av vår kunskapstradition. Performance-tester som Rorschach och Wartegg hjälper oss i arbetet eftersom de ger »in vivo«-exempel på en persons typiska fungerande. I mer komplexa utredningar bör vi inte nöja oss med bara självskattningar, av t.ex. affektreglering eller tankestörning, mer än vi nöjer oss med självskattningar av begåvning. Performance-tester har både en lång tradition och utvecklas kontinuerligt i takt med nya kunskaper.
Vi vill att Psykologförbundet värnar den kliniska utredningskompetensen – en unik kompetens för legitimerade psykologer som möjliggör individualiserad prognos, behandlingsplanering och förbättrade resultat av vården.
Vi anser att arbetsgivarnas efterfrågan inte bör vara 100 procent tongivande för psykologspecialiteten. Vi frågar oss vad denna är värd om vi inte strävar efter att påverka psykiatrins utformning utifrån vad vi psykologer vet om hur människor fungerar.
Vi kräver en transparent, kompetent och professionell hantering av beslut och ackrediteringar inom specialistutbildningen för psykologer, med tydlig förankring i Psykologförbundets grundläggande beslut om professionell bredd.
Föreningen för psykologisk personlighetsbedömning,
genom Malin Holm, Harald Janson,
Cilla Kallenberg, Malin Hildebrand Karlén, Agneta Rosenquist och Christer Sandahl.
Replik: Nytt ackrediteringssystem ska
öka transparens vid ackrediteringsprocessen
Sveriges Psykologförbunds policy om evidensbaserad psykologisk praktik (EBPP) antogs vid kongressen 2013 och utgör grund för ackrediteringen av specialistkurser. Policyn baseras på Socialstyrelsens rekommendationer och APAs policy, det vill säga att bedömning ska ske utifrån bästa tillgängliga forskning, klinisk erfarenhet samt klientens preferenser. Målet är att specialistpsykologen ska få ökat kritiskt tänkande, kunna få både en bred och fördjupad kunskap samt ökad klinisk färdighet inom området. Det finns ett starkt stöd från bland annat kliniska psykologers förening som till kongressen 2016 skrev en motion om att det var dags att Psykologförbundet implementerade policyn då de var oroliga för patientsäkerheten i kliniska psykologers arbete.
När det uppstår tveksamheter konsulteras oberoende granskare för att säkerställa bedömningen. Psykologförbundet arbetar i dag med utveckling av ett nytt ackrediteringssystem med syfte att öka tydligheten vad gäller kvalitetskriterier, kommunikation och transparens vid ackrediteringsprocessen. Vi arbetar i enlighet med förbundets övergripande strategi, det vill säga att skapa en specialistutbildning som är attraktiv för offentligt övertagande, för arbetsgivare samt för psykologer.
Ulrika Eskner Skoger, central studierektor
