Många av de tusentals ensamkommande som ska utvisas förväntas hamna inom psykiatrin.
– Psykologer kan göra mycket, till exempel ringa barnens föräldrar i hemlandet och förklara läget, säger psykologen Mostafa Hosseini.
Redan under psykologutbildningen började Mostafa Hosseini att intressera sig för de ensamkommande. Han gjorde därför ett uppehåll i studierna och arbetade under åtta månader som boendepersonal på HVB-hem. Där blev han positivt överraskad.
– Det finns så mycket motivation, hopp och drömmar bland de här ungdomarna. Att se hur glad någon blir av att få hjälp med läxan, det ger en kick, säger han.
Mostafa Hosseini är själv afghan. Att han kan språket gjorde det lättare att kommunicera med ungdomarna. Mostafa Hosseini insåg att de ensamkommande afghanernas bakgrund skiljer sig åt. För många kom beslutet snabbt om att ge sig av, medan andra fick tid att planera avfärden. Gemensamt var att de under resan inte tänkte så mycket på vad de lämnat bakom sig.
– Då var målet bara att ta sig fram till Europa, att överleva, säger han.
Men i Sverige kom ensamheten smygande, särskilt under familjehögtiderna. Då blev det viktigt att prata om hur känslan av ensamhet kan hanteras.
Efter att Mostafa Hosseini tagit sin psykologexamen fick han jobb på Rädda Barnen. Det senaste året har han rest över hela landet, från Jokkmokk till Lund, och utbildat i Traumamedveten omsorg. Den viktigaste kunskapen han förmedlar är sambandet mellan hur man mår i dag och vad man har varit med om.
– För oss psykologer är det självklart, men inte för personalen på boendena. PTSD kan till exempel göra att du svänger snabbare i humöret och blir mer impulsiv.
Efter föreläsningarna får han ofta frågor från åhörarna. Numera är det alltid något boende som har erfarenheter av suicidförsök och personalen undrar vad de hade kunnat göra annorlunda. Mostafa Hosseini brukar uppmana att vara alert på varningssignaler.
– Många utgår från att de ensamkommande mår dåligt, särskilt efter ett avslag, och deras reaktioner blir därför normaliserade. Att en ungdom stänger in sig på sitt rum under flera dagar är en varningssignal.
Många ungdomar känner en skam inför att återvända, deras föräldrar har tagit stora lån eller sålt sina ägodelar. Att återvända blir ett enormt misslyckande. Mostafa Hosseini tror att många av de ensamkommande som fått avslag kommer att gå under jorden eller ta sig vidare till andra länder. En del kommer att hamna inom psykiatrin.
– Psykologerna behöver inrikta sig på att minska deras lidande, till exempel genom att få ungdomen att börja fundera över vems dröm han försöker leva. Var det hans eget beslut att ta sig hit, eller var det någon annans?
Ungdomarna behöver också stöd med att blicka framåt och släppa tunnelseendet, anser Mostafa Hosseini.
– Visst, de har flytt från krig och elände, men de behöver min- nas kornen av glädje i sin tidigare tillvaro. För vissa kan det då bli lättare att återvända.
En psykolog kan också agera praktiskt, anser Mostafa Hosseini, som att ta reda på vilka hjälporganisationer det finns i hemlandet. Eller att med hjälp av en tolk ringa till föräldrarna och förklara varför ungdomen blir utvisad.
– Det är inte säkert att ungdomen själv förstår varför hen blivit utvisad. Föräldrarna kan också få ställa frågor. Vi psykologer betraktas som auktoriteter och de kommer att lyssna till oss.
Under sitt examensarbete upptäckte Mostafa Hosseini hur lite forskning det finns om de ensamkommande. Själv gjorde han djupintervjuer med sex ensamkommande afghaner, samtliga pojkar, som fått uppehållstillstånd.
– Alla uttryckte att de vill bli betraktade som vanliga ungdomar, även om de måste kämpa för att ta sig in i det svenska samhället. De vill inte att vi tycker synd om dem.
Fakta/Traumamedveten omsorg
Ett forskningsbaserat förhållningssätt som hjälper vuxna att bemöta barn och ungdomar som utsatts för potentiella traumatiska händelser. För att en läkningsprocess ska påbörjas måste tre grundläggande behov tillgodoses: upplevd trygghet, positiva relationer med omsorgsfulla vuxna och stöd att skapa goda copingstrategier.
Forskning
Huemer J, Karnik N S, Voelkl Kernstock S, Granditsch E, Dervic K, Friedrich M H & Steiner H. (2009). Mental health issues in unaccompanied refugee minors. Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health, 3, 1–10
Hosseini M. (2017). Ensamkommande flyktingbarns erfarenheter av flykten till Sverige samt deras upplevelser av att vara här i dag – en intervjustudie (masteruppsats).
Läs även:
Ensamkommande Omid: Jag ger inte upp
Psykologtidningen avslöjar: Företaget som röntgar de ensamkommande
