Mer än hälften av Sveriges kommuner köper eller hyr in psykologtjänster till skolan, visar Psykologtidningens kartläggning.
-Vi har inget annat val. Vi får inte tag på någon skolpsykolog, säger verksamhetschef Pia Ehrnlund Bengtsson vid Vimmerby kommuns barn- och utbildningsförvaltning.
Hela 57 procent av landets kommuner har köpt eller hyrt in psykologtjänster till skolan under de senaste åren. Många för att de känt sig tvungna.
Pia Ehrnlund Bengtsson, verksamhetschef för grund- och särskola i Vimmerby kommun, berättar att hon under de senaste två åren med ljus och lykta sökt efter en skolpsykolog att anställa.
– Vi har fått sammanlagt en behörig sökande. Henne hade jag upprepade samtal med, men det blev till slut inget. När vi inte får tag på någon skolpsykolog är det framför allt det förebyggande och hälsofrämjande arbetet som blir lidande, säger hon.
Anna Blom, utredare på Skolinspektionens analysenhet, säger att det är upp till varje skolas huvudman att se till att det finns en fungerande elevhälsa och att psykologer är en viktig del av den.
– Hur anställningsförhållandena ser ut är varken något vi har i uppdrag att undersöka eller lägger oss i. Men enligt skollagen ska psykologerna vara med i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan och inte bara arbeta åtgärdande.
Anna Blom berättar att i en ungefär en tredjedel av de skolor som granskats har psykologerna inte varit del av det hälsobringande och förebyggande arbetet.
-Detta är ett område som vi ofta utfärdar förelägganden på. På många skolor kommer psykologen bara in för att utreda elever. Det blir lite av brandkårsutryckningar.
Lena Svedjehed, vice ordförande i Psifos (Psykologer i förskola och skola), tror att det finns flera förklaringar till att skolor och kommuner hyr in externa psykologer.
– En del kommuner inte har förstått att man kan och bör använda psykologer till mer än att göra utredningar. Historiskt kom skolpsykologer till för att sortera och bedöma vilka barn som kunde gå i vanlig klass och vilka som behövde specialklass. Det lever fortfarande kvar på en del håll, säger hon.
Hyrpsykologen Annika Flenninger hade arbetat i tjugo år som anställd psykolog i kommun- och landstingsvärlden när hon för tio år sedan sade upp sig och startade eget.
– Jag arbetade visserligen på en trevlig arbetsplats, men hade blivit allt mer trött på ständiga omorganisationer, på lönefrågan, på tidsstudier och på att så mycket tid och energi gick åt till själva organisationen. Jag ville arbeta mer med barn och familjer. Och så ville jag testa om det skulle gå att driva eget, berättar hon.
Hennes verksamhet utgår från Västerås där hon bor. En stor kundgrupp är skolor och skolförvaltningar. Arbetsuppgifterna består av konsultationer, handledning av lärare och annan skolpersonal, utredningar av elever och remisskrivande.
Annika Flenninger tycker att det finns både för- och nackdelar med hyrpsykologer inom skolan.
– Jag kommer till exempel in mer objektivt i de olika ärendena och det är lättare att se mönster och beteenden när man inte är involverad i det dagliga arbetet. Nackdelen är att vi inte är en del av det vardagliga arbetet i skolans elevhälsoteam och riskerar att missa möjligheter till påverkan och att implementera psykologiska aspekter i hela organisationen. En fungerande basorganisation med psykologer som kompletteras av inhyrda vid arbetstoppar eller för speciella arbetsuppgifter är nog det bästa, säger hon.
Fakta:
Psykologtidningen frågade Sveriges kommuner i vilken utsträckning de köpte eller hyrde in psykologtjänster till skolområdet (förskola, fritids, grundskola och gymnasium) under 2016 och 2017.
Av 290 kommuner svarade 210 kommuner på våra enkätfrågor.
- 57 procent berättade att de hyrt eller köpt psykologtjänster.
- 1 260 kronor per timme var genomsnittsarvodet.
- 30 procent ökade de sammanlagda inköpen av psykologtjänster med, mellan 2016 och 2017.
Text: Mikael Bergling
En längre version finns publicerad i senaste numret av Psykologtidningen.
