Nationella behandlingsriktlinjer och den legitimerade psykoterapeutens ställning på arbetsmarknaden var i fokus under inledningen av Psykoterapimässan 2018.
Den 24–25 september pågår Psykoterapimässan 2018 på Stockholmsmässan i Älvsjö. Den är den tionde i ordningen sedan den första psykoterapimässan år 2000.
Debatten om de nationella riktlinjerna för behandling vid depression och ångestsyndrom fick ny näring när arrangörerna valde att ha dessa som tema för mässans första paneldebatt. Men debatten uteblev, moderatorn hade gett varje debattör tre minuter var att besvara en rad på förhand givna frågeställningar och när alla var klara så återstod ingen ytterligare tid för debatt.
Under paneldeltagarnas egna reflektioner på frågeställningarna framkom, föga överraskande, en hel del kritik mot riktlinjerna. Anders Klingström, ordförande i styrelsen för Psykoterapeutföreningen inom Akademikerförbundet SRR och som ingick i en av prioriteringsgrupperna då de nationella riktlinjerna skulle tas fram, blev ”inte fullt nöjd” med resultatet och befarar att behandlingsvalen på sikt blir allt mer begränsade.
-Även om riktlinjerna ska ses på gruppnivå och som rekommendationer så faller de ändå tungt i verksamheten och hamnar där på individnivå, sade Anders Klingström.
Gunnar Bohman, psykolog och psykoterapeut och tidigare lektor vid Stockholms universitet, tog upp den kritik som remissinstanserna riktat redan då riktlinjerna ännu bara var förslag.
-De har tre allvarliga brister: brist på valfrihet och bredd, brist på evidens utifrån evidensbaserad utprovning i klinisk praktik, samt brist på extern granskning, sade Gunnar Bohman.
Kollegan Jonas Ramnerö, psykolog och docent i klinisk psykologi vid Stockholms universitet, är ”inte helt förtjust” i riktlinjerna, men anser ändå att de har ett värde.
-Det är svårt att sätta sig in i vetenskapliga studier och man kommer sällan att vara helt överens om slutsatserna. Men det måste man inte heller vara för att driva utvecklingen framåt och jag tror riktlinjerna innebär ett steg framåt, sade han.
Från Socialstyrelsen deltog generaldirektören Olivia Wigzell. Hon hävdade att riktlinjernas främsta syfte är att borga för hög tillgänglighet, aktiv uppföljning och god kontinuitet i behandlingen, och även om de inte är bindande så utgår de från de mest kostnadseffektiva insatserna och att det därför finns vinster med att följa dessa.
-Men lagen och etiken är tydlig gällande den enskildes ställning att välja behandling, och riktlinjerna ska inte ses som något bindande. Under 2019 ska vi göra en uppföljning av de nya riktlinjerna för att bland annat se om dessa har lett till att fler fått tillgång till psykologisk behandling, sade Olivia Wigzell.
Men ska behandlingsriktlinjerna kunna tillämpas krävs det psykoterapeuter, och med tanke på att 90 procent av alla legitimerade psykoterapeuter är över 50 år så hotas återväxten. Strax efter panelsamtalet inleddes ett seminarium om just återväxten och Anna Törnquist, rektor för Sapu, pekade på att andelen legitimerade psykoterapeuter har minskat mellan 2011 och 2015 med fem terapeuter per 100 000 invånare.
-Vi skulle behöva utbilda 300 psykoterapeuter per år för att behålla nuvarande täthet, men under exempelvis 2018 var det bara sammanlagt 200 som påbörjade utbildning till legitimerad psykoterapeut, berättade Anna Törnquist.
Gunnar Bohman, psykolog och psykoterapeut, ansåg att bristen på kunskap om att psykoterapeututbildningen är, som han själv uttryckte det, en “specialistutbildning” har påverkat möjligheterna att få tjänster, och att Akademikerförbundet SRR tillsammans med Psykologförbundet har ett ansvar för att föra ut den kunskapen till arbetsgivare och politiker. Anders Klingström från SRR berättade att de tillsammans med Psykologförbundet redan påbörjat det arbetet.
Det deltog ingen representant från Psykologförbundet på detta seminarium. Inom ramen för Psykologförbundets specialistordning erbjuds specialiteten psykologisk behandling/psykoterapi, och i en kommentar till debatten på psykoterapimässan om psykoterapeututbildningen som en ”specialistutbildning” säger Psykologförbundets ordförande Anders Wahlberg att alla psykoterapeututbildningar inte är specialistgrundande.
-Psykologförbundet driver en specialistutbildning som vi arbetar för och tror kommer att erkännas av samhället som en specialistutbildning för psykologer. Psykoterapeututbildningen ger den ämnesspecifika fördjupningen inom specialistutbildningen men specialistutbildningen innehåller även särskilda kunskaper som är knutna till specialistpositionen. Det är också innebörden i de avtal vi har med de universitet som ger psykoterapeututbildningar inom specialistordningen, säger Anders Wahlberg.
Psykoterapimässan arrangeras av PsykoterapiStiftelsen tillsammans med Akademikerförbundet SRR och Svensk Chefsförening.
