-Ta i skolfrånvaron direkt! Får tiden gå blir det så mycket svårare. Det var det viktigaste budskapet från professor Christopher A. Kearney under Psifos kompetensdagar i Karlstad.
Yrkesföreningen för psykologer i skola och förskola, Psifos, arrangerar i samarbete med skol- och förskolepsykologer i Värmland kompetensdagar i Karlstad den 5–7 september. Intresset från landets skol- och förskolepsykologer i förväg var stort och arrangörerna tvingades säga nej till många. De drygt 300 deltagarna som kommit till Karlstad fick ta del av en rad exempel på praktisk tillämpning av psykologiska teorier, vilket också var temat för årets kompetensdagar.
-Vi ville den här gången få konkreta verktyg för vårt arbete och inte främst ta del av olika teorier. säger Mikael Widoff, skolpsykolog i Forshaga och en av de ansvariga för kompetensdagarnas innehåll.
Hela andra dagens förmiddag ägnades åt skolfrånvaro. Psifos uppger att närmare 50 000 barn befaras ha så hög skolfrånvaro att de kan få svårt att nå kunskapsmålen och det finns ett stort behov att hitta effektivare metoder för att komma till rätta med den situationen. Psifos hade därför bjudit in den kanske främste experten på området: Christopher A. Kearney, psykolog och professor på avdelningen för psykologi vid University of Nevada i Las Vegas (UNLV) samt chef för UNLV Child School Refusal and Anxiety Disorders Clinic.
-Vår ambition var att Christopher Kearney skulle ge oss nya tankesätt och kompetenser som kan hjälpa barnen tillbaka till skolan. Jag är själv mycket nöjd med hans föreläsning, jag tog särskilt till mig hans syn på att tidigt agera vid skolfrånvaro. Han talade om max 5 procents frånvaro innan vi agerar, själv är jag van att komma in betydligt senare. Det finns extremfall där det kan handla om 80 procents frånvaro innan skolan reagerar och jag som skolpsykolog blir vidtalad, säger Mikael Widoff, som själv är på gång att göra en svensk översättning av delar av Christopher A. Kearneys verktyg för arbete med skolfrånvaro.
Christopher A. Kearney berättar för Psykologtidningen att det finns många paralleller mellan USA och Sverige sett till skola och utbredningen av skolfrånvaro. Själv arbetar har i USA.s femte största skoldistrikt; Las Vegas-regionen har 330 000 skolelever.
-Vi har i vårt skoldistrikt en del speciella utmaningar, som till exempel många olika etniska grupper och en löpande stor in- och utflyttning i staten. Men utifrån vad jag känner till om svenska förhållanden så är situationen ändå ganska likartad, åtminstone sett till exempelvis andelen som tar examen och de utmaningar jag hör om, säger han.
Christopher A. Kearney berättar att omkring 30 procent av alla elever uppvisar någon form av skolfrånvaro-beteende någon gång under sin skoltid
-Problemet är omfattande men kanske inte ökande. Det har alltid funnits. Problemet har dock blivit allt mer uppmärksammat och människor i allmänhet har blivit mer medvetna om det. Särskilt i USA har nu även skolvåld blivit en viktig orsak till elevers oro och frånvaro från lektioner.
Skolpsykologen ligger i frontlinjen ifråga om kunskap om verktyg för att kunna hantera skolfrånvaro, som ofta orsakas av oro eller ångest hos eleven. Därför har psykologen ett särskilt ansvar, menar Christopher A. Kearney. Att en enskild svensk skolpsykolog kan ansvara för omkring 1500 elever, i vissa fall ännu fler, behöver inte innebära att det inte går att arbeta effektivt med skolfrånvaro och föräldrakontakt, tror han, och pekar på att alla föräldrar inte föredrar personliga kontakter utan kanske hellre kontakt via e-post eller liknande.
-Generellt sett är det bra att utarbeta ett ramverk, en sorts handlingsplan. Beroende på om det är familjesituationen, en fråga om oro och ångest eller något annat som föranleder frånvaron, är det viktigt att ha ett koncept som fungerar vid just den situationen. Handlar det om lite svårare fall bör man skapa team på skolan för att gemensamt arbeta med dessa, säger Christopher A. Kearney.
Hans enskilt viktigaste budskap till de svenska skolpsykologerna på kompetensdagarna är ta tag i problemet så tidigt som det överhuvudtaget är möjligt, uppger han.
-Ju längre eleven är borta från skolan, desto svårare blir det att få tillbaka den. Och ju längre tiden går desto mindre motivation får föräldrarna att hantera situationen.
Under föreläsningen räknade Christopher A. Kearney en rad tecken på riskbeteenden som kan vittna om en förestående skolfrånvaro, så som ovilja att delta i vissa ämnen, svårigheter att vistas i cafeterian tillsammans med andra elever, oro i klassrummet eller oro vid separation från föräldrarna. Det var dock den successiva återgången efter en längre skolfrånvaro som kanske upptog det mesta av hans föreläsningstid, och vikten av att gå mycket försiktigt fram och vara flexibel.
-Det handlar om ett gradvis återvändande, kanske med en ny timme per vecka. Och den behöver inte alltid utgå från en skolstart på morgonen. I vissa fall kan det vara bättre att omvänt låta eleven sluta tillsammans med andra elever på eftermiddagen och bakåt öka skolnärvaron successivt, det kan vara ett bättre alternativ om eleven exempelvis har stora sömnproblem och lägger sig sent på natten. Men generellt sett är det bra om ny tid alltid läggs till sent i veckan, helst fredagen, så eleven sedan får helgen till att koppla av, förklarade Christopher A. Kearney.