AKTUELLT. Kulturanpassad internetbaserad KBT på olika språk bör erbjudas till asylsökande för att hantera lindriga psykiska symtom så som ångest, oro och sömnbesvär. Det föreslår Sveriges kommuner och landsting, SKL, i en ny rapport. Vid misstänkt svårare problematik föreslås bland annat telefon- och videohandledning av specialiter för vårdpersonal.
SKL har tillsammans med landstinget i Värmland genomfört en förstudie om tänkbara åtgärder för att möta psykisk ohälsa bland asylsökande. Studien, som resulterat i en rapport som nu överlämnats till regeringen, har utmynnat i en rad förslag som enligt SKL ska effektivisera och förbättra vården och omsorgen och leda till ökad psykisk hälsa bland asylsökande.
Kunskapen och kulturella skillnader i synen på hälsa och sjukdom kan variera mycket mellan asylsökande. Det leder till att många med ett vårdbehov vänder sig till fel vårdnivå, eller väntar för länge med att söka vård och riskerar därför att utveckla mer allvarlig psykisk problematik. I vissa grupper är psykisk ohälsa mer stigmatiserande än i andra, vilket också bidrar till att många drar sig för att söka vård.
Erfarenheter från Värmland visar hur viktigt det är att tidigt i asylfasen ge en lättförståelig muntlig eller skriftlig information, skriver SKL, och lyfter fram lokala exempel med informationsträffar på asylboenden som visar att en strukturerad hälsoinformation kan leda till färre akutbesök och att antalet asylsökande som genomgår hälsoundersökningar ökar.
Slutsatsen efter SKL:s förstudie är att insatserna måste förstärkas på alla nivåer, från stödjande samtal till psykiatrisk specialistvård. Målsättningen är att insatserna ska leda till en positiv hälsoutveckling efter ankomsten till Sverige och öka förutsättningarna för en snabb återhämtning och etablering i landet. Då måste även frågan om psykisk hälsa regelmässigt ingå i de hälsoundersökningar som alla asylsökande genomgår (eller ska genomgå, men som ännu är långt ifrån heltäckande).
Det ska kombineras med en förstärkt hälsoinformation som är kultur- och språkanpassad samt hälsofrämjande insatser, parallellt som personalens egen kompetens ökar med hjälp av bland annat den internetbaserade basutbildning som utvecklats av Transkulturellt Centrum.
För de asylsökande som uppvisar lindrig psykisk ohälsa föreslås bland annat så kallat hälsostöd, i form av gruppträffar då man talar om hur flykten kan påverka hälsan, vad migrationsstress är och symtom på det, vad som kan göras i förebyggande syfte samt hur och när man bör söka vård. När hälsostödet inte är tillräckligt, eller vid mer uttalad psykisk ohälsa, kan internetbaserad KBT vara ett alternativ.
SKL uppger att en kulturanpassad KBT-behandling redan har utvecklats och nu ska prövas inom ramen för en forskningsstudie. Kulturanpassad KBT ska kunna ordineras av primärvården och utföras via behandlingsdatorer på vårdcentralen eller asylboendet, och med behandlingsstöd via internet eller telefon.
För asylsökande med svårare psykisk ohälsa finns det ett stort behov av att öka kapaciteten av specialiserad vård med en transkulturell kompetens, skriver SKL. En sätt att öka tillgängligheten till den här kompetensen är med hjälp av telefon- och videohandledning av personal. Telefonlinjerna ska bemannas med specialister med erfarenhet av transkulturell psykiatri och traumabehandling, och kunna ge såväl allmänna råd och konsultation om specifika patientärenden till vårdpersonal. Vid videokonsultationer kan hela personalgrupper delta i samtal om transkulturell psykiatri och traumabehandling.
Telefonbaserad handledning bygger på erfarenheter från bland annat landstinget i Värmland och transkulturellt Centrum i Stockholm som erbjuder bokade konsultationer via telefon. Inom ramen för förstudien har telefonhandledning på lokal nivå utvärderats under en period på fem veckor, och som då bemannats med en specialistläkare i allmänmedicin med mångårig erfarenhet av att arbeta med asylsökande. Under dessa fem veckor användes tjänsten aktivt ett tiotal gånger, och det handlade då främst om diagnosticering och symtompresentation.
SKL vill nu att förstudien och de förslag som presenterats sprids nationellt och utgör ett stöd för ett regionalt utvecklingsarbete i landsting och regioner. Redan i april bör förslagen göras tillgängliga via internet, skriver SKL, och på nationell nivå föreslås en processledning som hjälper till med den nationella spridningen, med behovsanalyser etc. Genomförandefasen för det första ”produktpaketet” planeras att starta i augusti/september 2016.
Läs hela rapporten Positiv hälsoutveckling för asylsökande och nyanlända som pdf
TEXT
Peter Örn
