AKTUELLT I dagarna publiceras Psykologförbundets rapport Tänk nytt kring psykiatrin. – Syftet med rapporten är att ta fram förslag för att förbättra samarbetet mellan psykologer och psykiatrer i psykiatrin, berättar Martin Björklind, professionsansvarig på Psykologförbundet.
Foto: Carin Waldenström
Det har tidigare inte gjorts någon genomgång av likheter och skillnader i kompetens, arbetsuppgifter och ansvarsområden för olika yrkesgrupper i psykiatrin.
– Många talar om rolldiffusion och otydlighet när det gäller vem som ska göra vad inom psykiatrin. Arbetsuppgifter och ansvarsområden tycks ibland växa fram utan att vara förankrade i de faktiska arbeten som utförs, grundkompetensen hos medarbetarna och de behov patienterna har, säger Martin Björklind.
Mot den bakgrunden lanserar Psykologförbundet en modell för psykiatrin som tar sin utgångspunkt i en analys av yrkesgruppernas olika ansvarsområden.
Martin Björklind har djupintervjuat ett antal chefer och specialister inom psykiatrin. Intervjuerna har kompletterats med en enkätundersökning som 40 psykologer och 19 specialistläkare från landets samtliga regioner och landsting har besvarat.
I svaren framkommer såväl positiva som negativa faktorer för samarbeten mellan de båda yrkesgrupperna.
– Väl fungerande samarbeten kännetecknas av ödmjukhet inför att den egna professionen är en del i en helhet och att patienten sätts i centrum, säger Martin Björklind.
Samarbetet fungerar sämre då psykologiska och medicinska behandlingar inte ses som likvärdiga delar i behandlingen, när roller och ansvarsområden är otydligt formulerade och ansvaret skevt fördelat mellan yrkesgrupperna.
– Ytterligare faktorer som försvårar möjligheterna till samarbete är läkarbristen inom psykiatrin och hyrläkarsystemet, säger Martin Björklind.
När det gäller kompetenser för de båda yrkesgrupperna är områden som diagnostik, differentialdiagnostik, problemformulering och behandlingsplanering att se som gemensamma kompetenser. Som psykologens specifika kompetens lyfts bland annat fram neuropsykologisk diagnostik och personlighetsdiagnostik, psykologisk behandling och psykoterapi, medan somatisk differentialdiagnostik och farmakologisk behandling ges som exempel på psykiatrikernas specifika kompetens. Alla områden behövs och kompletterar varandra för att ge patienten god vård.
Vad skulle då kunna förbättras i samarbetet mellan läkare och psykologer i vuxenpsykiatrin?
– Flera deltagare i undersökningen nämner minskad administration, ökade resurser och tydligare roller och ansvarsområden som vägar till förbättring. Många lyfte också fram önskemål om ett mer utvecklat samspel mellan medicinsk och psykologisk behandling, säger Martin Björklind.
Mot den bakgrunden har Psykologförbundet tagit fram en organisationsmodell med ett tvärprofessionellt team som grund för vårdarbetet.
– Patientens vård ska sättas i centrum och patienten är expert på sitt eget liv. Vårdpersonalen ska fungera som samordnare för behandlingen för att uppfylla bästa möjliga vård för patienten.
Vården ska vara öppen och transparent när det gäller bedömningar och vårdplanering och patienten ska vara delaktig i beslutsfattandet.
Psykiatriker och psykologer ska ha gemensamt ansvar för diagnostik och behandling utifrån sina respektive kunskapsområden, föreslår Psykologförbundet.
– I teamen ska det finnas både specialistläkare och specialistpsykologer med ansvar för medicinsk respektive psykologisk ledningsfunktion.
– Jag blev överaskad över att det var så pass många i undersökningen, både psykiatrer och psykologer, som tydligt föreslår ett förbättrat och mer utvecklat samarbete mellan psykologer och läkare. Det gäller inte bara i teamen i psykiatrin, utan även under utbildningar, som till exempel gemensam handledning och utbildning, säger Martin Björklind.
– Vår totala kunskapsmassa i dag är stor och verksamheterna mer komplexa än förr. Det finns inte en profession som kan greppa över hela fältet, utan det krävs samarbete och respekt för varandras kompetens.
Synen på ledningen av vårdarbetet hos vissa läkare anses dock kunna försvåra samarbetet mellan yrkesgrupperna.
– En del har svarat att läkarnas roll, som den traditionellt har sett ut inom psykiatrin inte ligger i linje med en modell för ökat samarbete. Även om systemet med patientansvarig läkare, PAL, är borta kan det finns kvar spår av det. Det ansvaret vill vi ska tas både av läkare och av specialistpsykologer, säger Martin Björklind.
Psykologförbundet föreslår att man arbetar för att blivande specialistpsykologer skolas in i att ta ett övergripande ansvar som delas med läkarna, så att de båda yrkesgrupperna sida vid sida leder psykiatrin.
– Jag är övertygad om att patienten skulle vinna på en sådan modell, säger Martin Björklind.
Läs hela rapporten på: www.psykologforbundet.se
TEXT
Carin Waldenström
