VR-teknik kan snart bli ett komplement till traditionella neuropsykologiska test för att diagnostisera adhd. Det tror amerikanska psykologer som pekar på teknikens fördelar i kombination med allt lägre kostnader.
Ett barn med adhd ombeds att ta på sig VR-glasögon och ”träda in” i det virtuella klassrummet. Det ska utföra vissa uppgifter, så som att fokusera på en lärare som skriver upp bokstäver i en viss ordning på svarta tavlan. Samtidigt tillförs distraktioner, exempelvis en buss som passerar utanför fönstret. Alla distraktioner styrs av psykologen som utför testet, och som samtidigt bedömer hur väl barnet utför sina uppgifter och registrerar eventuella koncentrationssvårigheter, huvudrörelser etc.
Den här typen av forskning med virtuella klassrum har pågått ganska länge. Resultaten från bedömning med hjälp av VR-teknik tycks överensstämma med resultat vid traditionella neuropsykologiska test vid adhd. Det visar bland annat en studie från 2007 i tidskriften Child Neuropsychology. Det samma gäller vid autism (Journal of Autism and Developmental Disorders, 2016).
Till skillnad mot traditionella test kan VR-teknik och det virtuella klassrummet mer exakt avslöja vilka faktorer i miljön som skapar mest distraktioner och gör att eleven har svårt att följa med i undervisningen, uppger psykologiforskare. Tekniken visar på ett tydligare sätt hur fokuserad och koncentrerad testpersonen är.
En stor del av det senaste numret av Monitor on Psychology (utges av American Psychological Association) ägnas åt hur VR är på väg in i den diagnostiska testarsenalen. Det handlar inte bara om adhd eller autism, VR prövas även för att exempelvis bedöma kognitiva funktioner vid demens eller en persons benägenhet att nyttja alkohol eller droger.
Även om tekniken måste utforskas ytterligare för att validera tidigare resultat så anser dess företrädare att det handlar om när, och inte om, VR får en given plats inom diagnostiken.
”Teknologin har blivit allt lättare att använda och VR-systemen betydligt billigare att köpa in. De hinder som funnits är successivt på väg att försvinna och jag tror att tekniken relativt snart kommer att användas i klinisk vardag”, säger psykologen Albert Rizzo på University of Southern California Institute for Creative Technologies, till Monitor on Psychology.
En som dock manar till försiktighet är forskaren Dan Putka vid Human Resources Research Organization och medlem i APA:s kommitté för psykologiska tester och bedömningar. Han säger till Monitor on Psychology att man måste vara uppmärksam på reliabiliteten och validiteten oavsett om man granskar bedömningsresultat med teknikbaserade eller traditionella instrument, och pekar på att sättet att utvärdera kvaliteten på resultat inte har förändrats i takt med att nya bedömningsverktyg tillkommit och prövats i forskning.
Läs om high-tech inom psykologi i augustinumret av Monitor on Psychology.
Läs mer om VR-teknik inom psykologin i Psykologtidningen nr 8 2017.
