Ovärdigt, obegripligt och oseriöst.
Så lyder omdömena från psykologer med utländsk examen som gjort kunskapsprovet vid Stockholms universitet.
-Provet säger inget om hur du är som psykolog, men det blockerar alla från att komma ut på arbetsmarknaden, säger en av provdeltagarna.
Psykologer med examen utanför EU/EES kan sedan 2016 göra ett kunskapsprov för att nå fram till legitimation. Men provet har blivit ett nålsöga. Hittills har bara en av 38 provdeltagare fått godkänt.
Psykologtidningen har intervjuat sex av provdeltagarna, de flesta uppvuxna i Sverige men med psykologexamen från ett annat land.
Evelina Rutdal, psykologutbildad i USA, i dag pedagogisk assistent på en högstadieskola i Skellefteå, fick underkänt på provet i oktober 2017.
– Provet är skit. Om Socialstyrelsen tycker att min utbildning är likvärdig med den svenska, varför ska jag då behöva göra ett prov med detaljfrågor från hela utbildningen?
En annan av provdeltagarna, med en master i psykologi från USA, fick också klartecken från Socialstyrelsen. Hon häpnade när hon såg referenslistan till den teoretiska delen.
– Den var extremt omfattande och jag lyckades inte ens få tag på alla böcker, några var tegelstenar på över 500 sidor, säger hon.
Inför den kliniska delen i det teoretiska provet hade deltagarna fått välja mellan KBT- och PDT-inriktning. En av flerpoängsfrågorna handlade om begreppet prompting.
– Varför ställa en så specifik fråga? Det skulle vara vettigare med frågor om teorier, typ Becks kognitiva triad, säger en provdeltagare med psykologexamen från ett europeiskt universitet.
En annan provdeltagare är särskilt upprörd över en fråga i delprovet om profession och etik.
– Frågan bestod av en artikel från Läkartidningen om läkarnas profession, vad har det med oss psykologer att göra? Det är ju oseriöst, säger hon.
En provdeltagare hävdar att det är allmänt känt på Stockholms universitet, som både utformar och arrangerar provet, att det i princip är omöjligt att klara den teoretiska delen.
– Jag fick veta att ingen av de psykologer som utformat provet, själva skulle klara det i sin helhet, säger hon.
Pablo Oyola, uppvuxen i Sverige med psykolog-examen från Chile år 1999, fick också underkänt på det teoretiska provet. Nu jobbar han som kurator i Oxelösunds kommun.
– Har bara en klarat provet hittills? Oj, då förstår jag att bedömningen är hård, men jag ska försöka igen i höst, säger han.
Psykologtidningen har begärt ut frågorna på kunskapsprovet, men nekats med hänsyn till provsekretessen; att provet skulle bli för enkelt om informationen sprids.
– Klart de borde lämna ut tidigare prov, vi måste ju få en chans att förbereda oss, säger en provdeltagare.
Totalt har fem klarat den teoretiska delen, den första i oktober 2017, resten vid provtill-fället i mars 2018. De får nu gå vidare till det praktiska provet. Då spelar två professorer ett rollspel, den ena spelar behandlare, den andra patient. Provdeltagaren ska resonera sig fram till diagnos och behandling.
– Det provet var faktiskt riktigt bra, det visar om du klarar att arbeta som psykolog i Sverige, säger en av deltagarna som gjort det praktiska provet.
Det tredje och sista provet, som hittills bara en provdeltagare nått fram till, består av en muntlig tentamen i grupp- och organisationspsykologi.
Lotta Reuterskiöld, psykolog och studierektor vid Stockholms universitet, tror att det finns flera förklaringar till att så många blivit underkända: en är att provdeltagarna kan ha en kort utbildning, en annan att det kan finnas problem med språket.
– Jag kan förstå att man är både ledsen, arg och besviken över att inte ha klarat provet. Vi utvärderar provet efter varje provtillfälle, säger hon.
Men ingen av de provdeltagare som Psykologtidningen intervjuat har en kortare utbildning än fem år, dessutom är de flesta uppvuxna i Sverige.
Att var tredje läkare med utländsk examen klarar sitt kunskapsprov, medan nästan ingen psykolog
klarat sitt prov, tycker Åsa Wennberg, tf enhetschef på Socialstyrelsen, är rimligt.
– Läkarutbildningarna ute i världen är mer homogena. Det svenska psykologprogrammet utmärker sig genom att dels vara inriktat mot kliniskt psykologarbete men även mot arbete med grupper och organisationer.
Samtidigt tror Åsa Wennberg att det kan finnas andra än kunskapsmässiga skäl till att så många kuggas på provet.
– Det kan handla om möjligheterna att förbereda sig och tillgången till information om provets upplägg och innehåll, säger hon och lovar att starta en dialog med Stockholms universitet för att undersöka möjliga förbättringar.
Läs mer: Psykologen Wael Ali fick kämpa i tio år för svensk legitimation.
Kunskapsprovet
Ges två gånger om året på Stockholms universitet och består av en teoretisk och praktisk del samt en muntlig tentamen i grupp- och organisationspsykologi. Totalt har 38 psykologer med examen utanför EU/EES gjort provet. Fem deltagare har blivit godkända på den teoretiska delen, bara en har klarat samtliga prov.
För läkare med utbildning utanför EU/EES finns ett medicinskt kunskapsprov. Hittills har 97 av 323 klarat detta, en knapp tredjedel.
Flera vägar till legitimation
För psykologer med utländsk utbildning finns flera vägar till legitimation: Kunskapsprovet, kompletteringsutbildningar vid de tre lärosätena (Uppsala, Lund, Umeå) samt högskoleprovet. Efter antagning till psykologprogrammet kan studenten ansöka om tillgodoräknande av tidigare lästa kurser (inom/utanför EU) och därmed få sin utbildning kraftigt förkortad.
