• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Tester bättre än subjektiv bedömning vid nyrekrytering

Tester bättre än subjektiv bedömning vid nyrekrytering

23 april 2014 publicerad av Peter Örn

Begåvningstest som mäter problemlösningsförmåga är den bästa metoden för att välja ut den mest lämpliga för en tjänst. Det visar psykolog Sofia Sjöberg vid Stockholms universitet i en ny doktorsavhandling.
– De skillnader som min forskning visar kan i första hand härledas till skillnader i komplexitet i arbete; prediktionskraften i begåvning ökar i takt med att komplexiteten i arbetet ökar. Men begåvning har även en mycket god prediktionskraft vid låg-komplexa arbeten, säger Sofia Sjöberg.

Sofia Sjöberg har gått igenom de senaste tio årens forskning inom organisationspsykologi och visar nu att begåvningstest som mäter problemlösningsförmåga är en betydligt bättre metod för att rekrytera ny personal, än en subjektiv bedömning av den sökande av en rekryterare. Testresultaten vägs samman i en algoritm som rangordnar de sökande, och den mest lämpliga för jobbet hamnar först. Slutsatsen gäller, enligt hennes forskningsresultat, generellt oberoende av bransch och komplexiteten i arbetsuppgifterna.

Sofia Sjöberg
Foto: David Brohede

Sofia Sjöberg tror inte att någon betydelsefull aspekt för lämpligheten för ett jobb går förlorad bara för att inte en rekryterares subjektiva bedömning och ”magkänsla” får någon betydelse för urvaletet.
-Det finns ingen forskning som tyder på det när det gäller att förutsäga arbetsprestation eller andra kriterier. Forskningen visar att magkänslan som verktyg för att väga ihop information till en helhetsbedömning av varje enskild arbetssökande sänker validiteten kraftigt jämfört med om man använder en algoritm för att väga ihop samma information. Det leder till färre korrekta urvalsbeslut, och därmed lägre arbetsprestation i organisationen och en betydligt högre kostnad jämfört med en mekanisk sammanvägning efter begåvningstest, säger Sofia Sjöberg.

Genom att begåvningstest bara tar hänsyn till lämpligheten för de uppgifter det sökta jobbet innefattar så leder begåvningstest även till minskad risk för diskriminering, tror Sofia Sjöberg.
-Om begåvningstest som mäter problemlösningsförmåga användes oftare skulle anställningsbeslut i större utsträckning baseras på korrekt, relevant och transparent information. Ett sådant förfaringssätt garanterar att alla arbetssökanden behandlas lika och bedöms utefter samma kriterier, säger Sofia Sjöberg, och fortsätter:
-Detta innebär per automatik att ovidkommande information, som i de allra flesta fall inte har med arbetsprestation att göra – som till exempel kön, ålder, fritidsintressen eller om jag som intervjuar får en bra magkänsla av personen under intervjun, får minimalt utrymme i det beslut som fattas.

För att begåvningstest som mäter problemlösningsförmåga ska börja användas i större utsträckning krävs djärva praktiker inom rekryteringsbranschen, tror Sofia Sjöberg, som är beredda att rannsaka sig själva och sina egna föreställningar, och en viss omarbetning av den egna yrkesidentiteten som personbedömare.
-Men underutnyttjandet av begåvningstest är bara halva problemet. Den andra och kanske viktigare delen är att man måste säkerställa att begåvning (och andra för arbetsprestation relevanta variabler) viktas in i själva anställningsbeslutet i större utsträckning. Det finns i dag ett otal företag, organisationer och myndigheter som spenderar stora pengar på att köpa in och använda test, och andra metoder, men som sedan inte baserar sina urvalsbeslut på denna information. På så sätt blir begåvningstestningen enbart en datainsamlingsmetod vars mycket användbara information inte används.

Sofia Sjöberg disputerar på Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet den 23 april. Doktorsavhandlingens titel är Utilizing research in the practice of personnel selection – General mental ability, personality and job performance.

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Ny hybridbehandling för emotionell och somatisk samsjuklighet
  • APA: "Vi använder psykologi för att gynna samhället"
  • "Diagnoserna blir självuppfyllande profetior"

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

“Jag hjälper polisen att sålla i flödet”

Mendly-psykolog riskerar prövotid

Studenterna associerar fritt i bokklubb

Nytt kollektivavtal stoppar generella provanställningar

“Vi fick tag på stora namn”

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in