Ska FN:s klimatkonferens i Glasgow bli en framgång eller ett misslyckande? Synen på politiska ledare, social kompetens och förmåga att skapa tillit kan avgöra. Fem färska psykologirön ger en hint om vad som krävs för att lyckas.
1. Goda ledare ökar hjälpviljan
Förmågan att känna empati och villigheten att hjälpa är ofta större när den som behöver hjälp är en landsman än någon från ett främmande land. Men nu visar en israelisk studie att även vår upplevelse av den nationella ledaren i ett avlägset land kan påverka empatin. Deltagarna i studien, israeler, tog del av information om fyra fiktiva ledare i Belgien. De beskrevs i positiva eller negativa termer. Informationen kombinerades med fakta om belgares lidande efter en fiktiv terrorattack.
Resultatet visade ett klart samband mellan en positiv bild av ledaren och villigheten att hjälpa de drabbade av terrorattacken. Studien upprepades med drygt 400 amerikanska deltagare och gällande hjälpbehov för en sjuk belgisk tonåring med höga behandlingskostnader. Hjälpviljan ökade för tonåringen och dennes familj om man uppfattade nationens ledare som god, varm och populär.
Personality and Social Psychology Bulletin, 2021.
2. Patriotismen styr
När det kommer till villigheten att samarbeta vänder vi oss helst till landsmän, visar en studie med över 18000 deltagare från 42 länder. Uppgiften i studien var att behålla eller fördela pengar. De pengar som gavs bort fördubblades i värde, och de pengar en deltagare fick av någon annan fördubblades i värde. Optimalt skulle således vara att alla samarbetade och gav bort pengarna till varandra. Men villigheten att ge bort pengar var ändå signifikant lägre i 39 av 42 länder om mottagaren inte var en landsman. Varken politiska eller kulturella faktorer i respektive land påverkade resultatet.
3. Förblindad av snygghet
Överenskommelser vilar på förtroenden på individplan. Då ska man helst vara snygg. Snygga personer uppfattas som mer tillförlitliga, ärliga och intelligenta. Men dessa forskningsrön bygger ofta på snabba bedömningar. Hur står sig bedömningen om man samtidigt får information om motsatsen; att den snygge inte är så smart? Jodå, den kvarstår.
I en ny studie valde deltagarna att hellre ingå en affärsuppgörelse med en snygg partner av samma kön, som tidigare presterat dåligt och även varit mindre hjälpsam, än med en mindre attraktiv partner som presterat bra och varit hjälpsam. Och trots egna ekonomiska förluster efter tidigare partnerskap valde de flesta deltagarna ändå att återvända till ett partnerskap med de snygga som presterat dåligt. De ansågs fortfarande som mer tillförlitliga.
British Journal of Psychology, 2021.
4. Avvisning av främlingar sårar
Kväll efter en lång dags förhandling. Mingel. Men det bör hanteras varsamt om nästkommande förhandlingsdag ska bli framgångsrik. Att bli socialt avvisad av en främling kan såra lika djupt som att avvisas av sin egen partner, visar en studie. Deltagarna kom till labbet med sin partner eller en nära vän. De placerades i varsina rum och ombads spela ett bollspel online. Även en tredje spelare, en främling, av samma kön som partnerns/vännen ingick. »Avvisningen« mättes i form av hur sällan man fick en boll spelad till sig. Direkt efter spelet fick deltagarna svara på frågor om sinnestillståndet under och efter spelet.
De som inkluderats mycket i spelet skattade högt på självkänsla, meningsfullt varande och tillhörighet, de som exkluderats det omvända. Skattningen visade ingen skillnad mellan att ha blivit avvisad av sin partner/vän eller av den tredje spelaren, främlingen.
5. Referenser inget för klimatförnekare
Även lyckade klimatöverenskommelser, baserade på solid vetenskap, har ett återstående hinder för att förverkligas: klimatförnekarna. Personer som har hög tilltro till vetenskap är som regel mindre benägna att tro på till exempel konspirationsteorier. Men presenteras de i artiklar med citat av forskare och vetenskapliga referenser (även om det handlar om pseudovetenskapliga citat och referenser) ökar tilltron till innehållet och benägenheten att sprida artikeln vidare, visar en studie.
Personer med en från början låg tilltro till vetenskap påverkas inte av eventuella citat och referenser inlagda i texten. Forskarnas slutsats är att ökad kunskap om hur man kritiskt granskar vetenskap är viktigare än att försöka öka allmänhetens tilltro till vetenskap generellt.
