• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga”

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga”

13 mars 2020 publicerad av Lennart Kriisa

Psykologen Charlotte Therup Svedenlöf, chef för Kris- och katastrofpsykologi i Region Stockholm, har fullt upp under coronakrisen.
Nu snabbutbildar hon vårdgivare i hur de drabbade patienterna ska bemötas.
– Att lyssna aktivt har stor betydelse, säger hon.  

Coronakrisen har fått många oroliga att ringa 1177 Vårdguiden. Charlotte Therup Svedenlöf berättar att de som ringer är i alla åldrar, från alla samhällsklasser. 

– De är väldigt oroliga, både för att själva bli smittade och att smitta andra. 1177 har sjuksköterskor som kan ge medicinska och praktiska råd samt koppla samtalet vidare till krisstödstelefoner för att stötta och lugna dem, säger hon.

Charlotte Therup Svedenlöf.

Hennes uppdrag är att samordna och utveckla krisstödet i Region Stockholm för att öka förmågan att möta drabbade vid olyckor och katastrofer.

– Just den här situationen är unik och mer omfattande, men vi har tidigare katastrofpsykologisk kunskap från till exempel utbrotten av sars och ebola, säger Charlotte Therup Svedenlöf.

En film har lagts ut på Youtube där Charlotte Therup Svedenlöf svarar på de vanligaste frågorna, som varför människor känner stor oro vid en epidemi. 

– Biologiska ämnen i luften kan vi varken se, känna eller lukta. Därför upplevs en sådan smittspridning som mer skrämmande än andra påfrestande händelser, det vet vi från vetenskapen och praktiken, säger hon.

Att hänvisa till säkra källor, som WHO, Folkhälsomyndigheten och 1177 är en viktig uppgift för att dämpa oro och rädsla. 

– Men här ser vi en tilltagande polarisering. De som litar på myndigheterna och de som undrar varför inte Sverige gör tillräckligt. Polariseringen kan skapa en tillitsbrist mot våra myndigheterna. Så vill vi inte att det ska bli, men vi bedömer att tilliten fortfarande är väldigt god, säger Charlotte Therup Svedenlöf.

En av uppgifterna är att bistå med kunskap till vårdgivare, till exempel husläkarmottagningar och psykiatriska mottagningar, om hur oroliga patienter bör bemötas. 

– Inom psykiatrin är personal van att bemöta patienter med ångest, men att möta patienter vid en potentiellt traumatiserande händelse är något annat, säger hon. 

I skriftliga guider och miniutbildningar informeras vårdgivarna om vikten av att lugna, lyssna aktivt, visa omsorg och informera. 

– Uppföljningen har också stor psykologisk verkan, som att träffa en orolig patient och erbjuda sig att ringa tillbaka nästa dag, säger Charlotte Therup Svedenlöf. 

Att informera barnen får inte heller glömmas bort. Att lyssna utan att överföra sin egen oro är viktigt, påminner Charlotte Therup Svedenlöf.

Samtidigt ges just nu dubbla budskap: skolorna är öppna medan många vuxna jobbar hemifrån. 

Ett skäl till att skolorna håller fortsatt öppet är att skolbarnen inte anses vara “drivande i epidemin”. Ett annat att elevernas psykiska hälsa skulle kunna påverkas negativt, meddelade Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten, under dagens presskonferens. 

– Myndigheten har gått ut med informationen att friska barn ska gå till skolan. Det är myndighetens bedömning och det är den som gäller, även om det finns företag som låter anställda jobba hemifrån, Charlotte Therup Svedenlöf.

Psykologerna har en betydelsefull roll i coronakrisen, anser Charlotte Therup Svedenlöf.

– De har viktig kunskap om hur oro kan dämpas. Psykologerna har även kunskap om hur påfrestande händelser i samhället kan påverka organisationer och grupper negativt. Vi behöver vara ute och informera, säger hon.

Charlotte Therup Svedenlöf är dessutom Sveriges representant för kris- och katastrofpsykologi inom EFPA, den europeiska samarbetsorganisationen för psykologer, och har fått information om hur de gör i andra länder. 

– Att upprätta hotlines kan till exempel vara effektivt, det får vi ta lärdom av, säger hon. 

Nästa möte för de europeiska kris- och katastrofpsykologerna ska hållas i Oslo den 15 maj. 

– Men flera representanter har redan fått veta att de inte får åka dit. Kanske blir det ett möte via Skype i stället, säger Charlotte Therup Svedenlöf.

Fler artiklar

  • Hon vill ge autister ett bättre bemötande i vården
  • Autism på modet
  • Replik: "Fatalt misslyckad nyansering av PANS"

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Tuffare tag till leda

Men en ny bup-mottagning sticker ut, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

Gynnas verkligen barnen av våra adhd-diagnoser?

Ny Bup-insats ska bryta gängkriminalitet

Slopade stödsamtal möter kritik

Skäl att känna stolthet

Regeringens utredare: Tydligt behov av specialistpsykologer

Uppmanar regeringen: Utred psykologprogrammen

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in