Människor har generellt lätt att läsa av andras emotioner, även blandade känslor.
– Känslor uttrycks på en ofantlig mängd sätt, så det handlar inte om en specifik kod att knäcka, säger den nydisputerade Alexandra Israelsson.
Text: Maria Jernberg
Traditionellt har känsloigenkänning testats med bilder på ansiktsuttryck. I Alexandra Israelssons avhandling undersöks den på nya sätt vilket ger en fördjupad kunskap om förmågan. Hon lät en stor grupp människor se rörliga videoklipp där kroppen, rösten och mimiken fanns med. Resultaten tyder på en större pricksäkerhet än vid endast foton. Hon studerade också förmågan att uppfatta två känslor som fanns närvarande samtidigt.
– Människor klarar det bra, men vi vet egentligen inte så mycket om varför det är så och vad som händer. Forskningen har huvudsakligen fokuserat på när det inte fungerar.
Vad hon också noterade var att människor kunde urskilja båda känslorna även då de endast fick höra rösten eller se mimiken.
– Det är alltså inte så att vi uttrycker den ena känslan med rösten och den andra med ansiktet.
Vidare har hon tittat på samband mellan hög igenkänningsförmåga och andra personliga aspekter. Hon fann ett positivt samband med emotionell förståelse och empati, medan det till exempel inte fanns något samband med emotionell reglering. Även metakognitiva processer tycks ha betydelse.
– För de som är skickligast är också bäst på att veta när de har rätt eller inte.
Hur har det då varit under de här åren, har hon varit besatt av att studera känslouttryck även i sitt privatliv?
– Till en början var jag det. Men så märkte jag att det inte fanns några tydliga mönster utan en vansinnig mängd varianter och att vi alla verkar vara rätt bra på att tyda dem. På det viset är det inget märkligt över det hela.
Maria Jernberg
Fotnot: Alexandra Israelsson har en masterexamen i psykologi och disputerade vid Stockholms universitet på avhandlingen »Understanding the Recognition of Dynamic Multimodal Expressions of Single and Blended Emotions«.
