Uppmanar regeringen: Utred psykologprogrammen

Tre kliniska föreningar uppmanar regeringen att tillsätta en utredning för att undersöka om psykologprogrammens innehåll motsvarar den kliniska kompetens som behövs i dagens hälso- och sjukvård.

En patient som söker hjälp av en psykolog bör förvänta sig att möta en yrkesperson med rätt kompetens för att bedöma, prioritera och ge behandling på ett professionellt och patientsäkert sätt. Ett problem i dagsläget är att det finns stora variationer i hur väl psykologstudenter förbereds inför den kliniska yrkesutövningen inom hälso- och sjukvård. I den här debattartikeln vill vi lyfta två utbildningsområden där vi bedömer att den kliniska färdighetsträningen behöver förstärkas.

Personer med beroendeproblem söker ofta hälso- och sjukvård av andra orsaker än sitt beroende och en patientgrupp som många psykologer träffar [1]. Dock adresseras substansbruk sällan i samband med vårdbesöket [2], där låg kunskap och brister i kliniska färdigheter är viktiga hinder [3]. En nyligen genomförd kartläggning visade att inget av Sveriges tolv psykologprogram erbjuder klinisk färdighetsträning för beroendeproblematik till samtliga studenter . Några lärosäten ger viss generell färdighetsträning i screening av beroendeproblematik men då oftast i form av rollspel med andra studenter.

Idag arbetar 84 % av Sveriges psykologer inom hälso- och sjukvården – en andel som väntas öka ytterligare de kommande åren, särskilt inom primärvården [5]. Primärvården är idag den arena som tar emot 70% av alla patienter med depression eller ångestsymtom och där endast en femtedel remitteras vidare till specialiserad psykiatri [6, 7]. Att arbeta inom en primärvårdskontext innebär att träffa en stor mängd patienter med en varierad flora av symptom och funktionsnivåer. Detta innebär bl.a. att man som psykolog behöver på kort tid kunna prioritera, triagera och remittera till rätt instans och profession. Kartläggningen av Sveriges tolv psykologprogram visar att inget av dem ger alla sina studenter en patientnära klinisk färdighetsträning för att kunna arbeta inom primärvården [4].

Vi anser att nyexaminerade psykologer examen ska på en basal nivå kunna bedöma, prioritera och behandla patienter med beroendeproblematik och att hantera det breda spektrum av problem som möter dem i primärvården. Dessa färdigheter bör byggas utifrån modellen Entrustable Professional Activities [EPA; 8], där studenten steg för steg lär sig genom att först skugga yrkesverksamma, och sedan själv öva under handledning med riktiga patienter. Det handlar om att lära studenterna bedöma vilken vårdnivå som behövs, prioritera rätt och kunna ge effektiv behandling. En bra verksamhetsförlagd utbildning ger också studenterna kunskap om den specifika miljön studenten befinner sig i – och hjälper dem att successivt lära sig hur man navigerar i det ofta komplexa vårdsystemet. Detta görs redan mycket framgångsrikt i andra generalistutbildningar (exempelvis läkarprogrammet).

Psykologprogrammet behöver omprioritera – från rollspelsträning på campus till patientnära klinisk träning inom hälso- och sjukvården. Utan denna förflyttning riskerar vi att utbilda psykologer som saknar den praktiska kompetens som krävs i dagens vårdverklighet, vilket i längden påverkar patienter, vårdgivare och samhället i stort.

För fyra år sedan startade en reformerad läkarutbildning efter att regeringen beslutat att tillsätta en utredning som skulle föreslå förbättringar av den svenska läkarutbildningen. Vi föreslår därför att regeringen tillsätter en utredning för att undersöka om psykologprogrammens innehåll motsvarar den kliniska kompetens som krävs hos nyexaminerade psykologer för att erbjuda patientsäker och evidensbaserad vård.

Regeringens utredning bör undersöka om:

Universiteten skall ta det fulla ansvaret för alla moment i psykologutbildningen, inklusive den praktiska färdighetsträningen, för att säkerställa en hög – och lärosätesmässigt jämlik – utbildningskvalitet.
Utbildningen skall förstärkas med mer klinisk färdighetsträning och verksamhetsförlagd utbildning, så att blivande legitimerade psykologer får erfarenhet av att möta och behandla patienter.
Samverkan mellan universiteten och hälso- och sjukvården skall öka för att säkerställa att psykologutbildningen anpassas till faktiskt vårdbehov.

Referenser:

Rehm, J., et al., Alcohol dependence and treatment utilization in Europe – a representative cross-sectional study in primary care. BMC Family Practice, 2015. 16(1): p. 90.
Lundin, A., et al., Effect of Screening and Advising on Alcohol Habits in Sweden: A Repeated Population Survey Following Nationwide Implementation of Screening and Brief Intervention. Alcohol Alcohol, 2017. 52(2): p. 190-196.
Anderson, P., et al., Improving the delivery of brief interventions for heavy drinking in primary health care: outcome results of the Optimizing Delivery of Health Care Intervention (ODHIN) five-country cluster randomized factorial trial. Addiction, 2016. 111(11): p. 1935-1945.
Primärvårdspsykologer, ANDTS-psykologer, and Kliniska psykologer. Kartläggning av den kliniska färdighetsträning som psykologstudenter får för individer som lider av substansbruk och beroende, samt patienter inom primärvården. . 2025.
Nationella vårdkompetensrådet, Nationell plan för kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården, 2024-05-31, Editor. 2024.
Kallionen, M., et al., Psykisk ohälsa ett stort problem hos primärvårdens patienter. Enkät besvarad av över 2000 patienter. Läkartidningen, 2010. 107(23): p. 1545-1547.
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom: Stöd för styrning och ledning. 2021.
Lindqvist Bagge, A.-S., et al., Öka praktiken på psykologprogrammen. Psykologtidningen, 2024. 8: p. 34-35.