Steven Hayes, grundare av metoden ACT, är i Sverige för att bli hedersdoktor vid Uppsala universitet.
–Jag har kommit hit för att i min tur hedra de svenska forskarna, säger han till Psykologtidningen.
Text: Maria Jernberg
Han anlände från Reno föregående dag och vill inte ens tänka på jetlagen, han undrar hur han ska klara den högtidliga och långa promotionen som väntar.
– Jag behöver ha frack, säger han och visar med armarna hur stelt han kommer att röra sig i klädseln.
Universitetsvärldens ritualer betraktar han på lite distans, men säger med ett leende att efteråt blir det fest. Än så länge sitter han på Hotell Gillet i centrala Uppsala. Med sig till Sverige har han det senaste om processbaserad terapi och framtidsplaner för psykologin.
– Om jag vill förstå dig behöver jag följa dig och se vad du gör. En ögonblicksbild säger ingenting. För att kunna hjälpa dig måste jag förstå just dig.
I processbaserad terapi är varje människas biopsykosociala processer i fokus. I stället för att kategorisera hennes symtom och ge hennes en diagnos, följs hon över tid. Genom att kartlägga vilka loopar hon faller in i, kan psykologen se vilka förändringsprocesser som behövs för att hon ska nå dit hon vill.
– Vi undersöker vilka processer som lyfter dig och vilka som håller dig nere och skadar dig.
Två timmar varje vecka träffar Steven Hayes sin statistikgrupp. De kallar sig själva One size fits non och arbetar fram ett nytt sätt att kartlägga patienters problem. Genom nätverk och loppar vill de ta reda på vilka processer som medierar ett visst utfall för en viss person.
– Det här är vägen till förändring som vi kan bygga ett diagnostiskt system på.
Steven Hayes har varit här flera gånger förut. Sverige var ett av de första länderna att ta till sig ACT.
– År 2003 var jag i Linköping för en första konferens. Först trodde vi inte att det skulle bli något, och Psykologpartners som höll i arrangemanget höll på att förlora allt, men i sista minuten dök flera hundra intresserade upp och det blev succé.
Några år senare deltog han på en skandinavisk konferens för kbt. Till kvällen föreslog han att de skulle spela upp humoristiska sketcher för varandra.
– Svenskarna kom och viskade och sa att vi kan vara roliga, men finnarna – de är stela. Sedan kom finnarna och sa att de har humor, men norrmännen däremot … men det blev kul, jag deltog själv.
Nu vill Steven Hayes fortsätta sin forskning om processbaserad terapi för han menar att det är uppenbart att DSM inte fungerar och att boken ska slängas i väg. Så länge råder han psykologer att i stället för att ge en diagnos och följa en manual, använda vad som är användbart i terapirummet och glömma allt annat.
– Vilken upplevelse det skulle bli, säger han och gör sig redo för nästa reporter som väntar.
