• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Punkterar teorin om kemisk obalans

Punkterar teorin om kemisk obalans

30 augusti 2024 publicerad av Lennart Kriisa

RECENSION. Var tionde svensk står på antidepressiv medicinsk behandling. Söker man i dag vård för nedstämdhet är det stor sannolikhet att man 15 minuter senare lämnar sin vårdcentral med ett läkemedelsrecept och inget annat. Detsamma gäller vid en rad andra symtom såsom ångest, tvång och social fobi. Förfarandet bygger på den biologiska modellen att depression och ångest beror på en kemisk obalans i hjärnan, som med hjälp av läkemedel går att rätta till. Men stämmer detta?

Författaren André Marx är specialist i allmänmedicin och tidigare ansvarig läkare på Nedtrappningsmottagningen i Stockholm. I sin bok går han metodiskt igenom den forskning som finns kring antidepressiva läkemedel av olika slag; tricykliska, SSRI och SNRI. Med säker hand leder Marx läsaren igenom olika typer av studiedesigner och visar på vad de egentligen får fram för resultat – och hur artikelförfattare och forskare kan runda, finta och lyfta fram olika data för att på så sätt belysa resultat som av läsaren tolkas i en så positiv dager som möjligt. Det han visar är en avmaskerad bild av antidepressivas effekt. En bild som berättar att anti-depressiva läkemedel har en knappt märkbart högre effekt än placebo. Samtidigt som de kommer med en lång rad biverkningar såsom sexuella störningar och ökade suicidförsök. Dessutom ger de efter en längre tids användning ofta abstinensreaktioner vid försök till nedtrappning.

Marx sticker även hål på den biologiska modellen om kemisk obalans. I stället handlar det om en känslomässig avtrubbningseffekt. Läkemedlet får patienten att känna mindre av allt. Något som brukar upplevas positivt i början av behandlingen – i det akut dåliga måendet. Men som vid en längre behandlingstid också innebär en försämrad möjlighet att guidas av sina känslor. Och att med hjälp av dessa bli motiverad att ta sig ur dåliga sociala omständigheter eller destruktiva relationer – vilket med en psykosocial förklaringsmodell är den troliga anledningen till att patienten blev deprimerad.

Så hur har då antidepressiva kunnat få ett så massivt genomslag på så medelmåttiga, eller rent av låga, effekter? Det här är inte en bok som informerar mig bara om antidepressiva – utan också om problematiken i att så mycket av vår vetenskap är finansierad av läkemedelsbolagen. Och om hur detta följaktligen gör att forskningsresultaten blir vridna i den riktning som gagnar det finansierande bolaget. Manipulerade data, avancerad pr och finansieringsbias går som ett djupt sår rakt genom vetenskapen. Detta är en välskriven och högintressant bok – omistlig för alla i »psyksvängen«.

/Celia Svedhem

Älskade hatade antidepp — en djupdykning i ett av vår tids mest mytomspunna läkemedel

André Marx, Mondial, 2024.

Fler artiklar

  • "Du måste träna rätt hjärnvågor"
  • "Föräldraalienation är pseudovetenskap"
  • På spaning efter anknytning

Arkiverad under: Recensionen

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

”Regionerna behöver både piska och morötter”

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

“Jag hjälper polisen att sålla i flödet”

Mendly-psykolog riskerar prövotid

Studenterna associerar fritt i bokklubb

Nytt kollektivavtal stoppar generella provanställningar

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in