• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » “Att förneka föräldraalienation är att överge våldsutsatta barn”

“Att förneka föräldraalienation är att överge våldsutsatta barn”

12 juni 2024 publicerad av Redaktionen

REPLIK. Att förneka FA och/eller undlåta att ta del av den kunskap som finns är att överge alienationsutsatta barn, skriver Anna Lytsy, journalist och författare.   

Detta är en opinionstext i Psykologtidningen. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

I Psykologtidningen hävdar professorer och psykologer att föräldraalienation är en pseudovetenskap. Men föräldraalienation är en familjedynamik där barn förmås välja bort en förälder, som de tidigare haft en nära relation till, utan att det föreligger några berättigade skäl för avståndstagandet, som sker på grund av den andra förälderns uttalade eller outtalade, medvetna eller omedvetna påverkan på barnet.

Forskningen om föräldraalienation har ökat kraftigt under senare år. I en studie från 2022 över forskningsläget identifierades 213 vetenskapliga artiklar på tio språk.[1] Det finns ett antal systematiska kunskapsöversikter,[2] där den i Sverige viktigaste är den norska ”Hvordan forstå og håndtere barn som avviser en forelder”, baserad på 55 studier och utgiven av myndigheten Folkehelseinstittuttet 2021.[3] Danmark lagstiftar för närvarande mot föräldraalienation, efter en överenskommelse mellan samtliga åtta partier i Folketinget.[4]

Föräldraalienation är ingen genusfråga. Både mammor och pappor alienerar och både mammor och pappor blir utmanövrerade ur sina barns liv utan berättigade orsaker. Den hårt kritiserade rapporten av FN:s ”special rapporteur” Reem Alsalem är ett exempel på hur FA, på tvärs emot idag etablerad kunskap, både underkänns som fenomen och görs till en genusfråga, trots mammors vittnesmål om att vara utmanövrerade, och idag vuxna barns om att ha varit alienerade.[5] Föräldraalienation står inte i motsatsställning till andra sorters våld. Det är inte försvarbart att uppmärksamma vissa slags övergrepp på barn på bekostnad av andra, att låta en sorts barnmisshandel väga tyngre än en annan, vare sig i behandlingsrum, utredningar, domstolar eller någon annan stans. Barn som är utsatta för FA har samma behov av skydd och hjälp som barn som är utsatta för andra sorters kränkningar, och samma rätt att få det.

Självklart kan konceptet föräldraalienation missbrukas i till exempel vårdnadstvister, på samma sätt som alla sorters falska påståenden. Det finns dock idag identifikationsredskap och skattningstester, flera av dem beforskade, för att skilja ut vad det är som pågår i en familj när barn tar avstånd från en förälder och den andra föräldern står bakom detta. Elva sådana, lämpliga vid möjlig FA, finns med i Christina Bergensteins och min bok. Den norska kunskapsöversikten ”Hvordan forstå og håndtere barn som avviser en forelder” innehåller även den elva sådana redskap, fem är gemensamma för båda publikationerna. Ny forskning, bland annat en norsk valideringsstudie från 2023,[6] tittar på FA som partnervåld, utövat av den drivande föräldern mot den utmanövrerade.

Den internationella expertisen är enig om att föräldraalienation är psykisk barnmisshandel. Alienerade barn löper risker på både kort och lång sikt, för till exempel komplexa och övergripande förluster av anknytning och individualitet, i svåra fall för verklighetsförvrängning.[7] I januari i år dömdes en mamma i Sverige till livstids fängelse för att ha mördat ett av sina två barn och försökt mörda det andra. Enligt pappan, intervjuad i Dagens Nyheter,[8] var tragedin en konsekvens av föräldraalienation. Om det är så är okänt, men i ett brev till pappan som låg på köksbordet hade mamman skrivit ”jag kommer aldrig ge barnen till dig”.[9] Alla som möter familjer där barn tar avstånd behöver ha kunskap om olika sorters våld och misshandel, inklusive FA, för att kunna göra korrekta risk- och andra bedömningar.

Utifrån hur etablerad forskningen om FA i dagsläget hunnit bli är det inte korrekt att kalla företeelsen ”pseudovetenskap”.[10] Att förneka FA och/eller undlåta att ta del av den kunskap som finns är att överge alienationsutsatta barn.

Anna Lytsy, journalist och författare, senast till ”Barn som tvingas välja bort en förälder. Föräldraalienation i Sverige: fakta, rättsregler, erfarenheter”, tillsammans med advokat Christina Bergenstein, Norstedts Juridik, 2023.

Ytterligare replik:

“Föräldraalienation är ett välstuderat empiriskt fenomen”

Referenser till Anna Lytsys debattartikel:

[1] Jennifer J. Harman, Richard A. Warshak, Demosthenes Lorandos och Matthew J. Florian, ”Developmental Psychology and the Scientific Status of Parental Alienation” i Developmental Psychology 2022, 58(10).

[2] Se till exempel Alberto Siracusano, Ylenia Barone, Giulia Lisi och Cinzia Niolus, ”Parental alienation syndrome or alienating parental relational behaviour disorder: A critical overview” i Journal of Psychopathology, 2015 (21), Kate Templer, Mandy Matthewson, Janet Hainesc och Georgina Cox, ”Recommendations for best practice in response to parental alienation: findings from a systematic review” i Journal of Family Therapy, 2016, 39(1), Telma Moreira Marques, Isabel Narciso och Luana Cunha Ferreira, ”Empirical research on parental alienation: A descriptive literature review” i Children and Youth Services Review 2020, 119(4) samt Isabella Arponen och Katarina Alanko, ”Föräldraalienation och dess följder för barnet – en systematisk litteraturöversikt” i Psykologia, 2020, 55(5).

[3] Heather M. R. Ames, Christine H. Hestevik, Lars J. Langoien och Tor A. Rosness, Hvordan forstå og håndtere barn som avviser en forelder: En systematisk kartleggingsoversikt. [Understanding and helping children who resist or refuse post-separation parental contact: A systematic mapping review] Folkehelseinstituttet Rapport 2021, Oslo 2021.

[4] Se Aftale mellem regeringen og Socialistisk Folkeparti, Danmarksdemokraterne, Liberal Alliance, Det Konservative Folkeparti, Enhedslisten, Radikale Venstre, Dansk Folkeparti, Alternativet og Nye Borgerlige om et forbedret familieretligt system: https://www.sm.dk/Media/638369321309768802/Aftale%20om%20et%20forbedret%20familieretligt%20system_UA.pdf

[5] Se t ex Anna Lytsy och Christina Bergenstein, ”Barn som tvingas välja bort en förälder. Föräldraalienation i Sverige: fakta, rättsregler, erfarenheter”, Norstedts Juridik 2023, s. 210-212, 109-110 och 442-449.

[6] Eivind Meland, Dag Furuholmen och David Jahanlu, ”Parental alienation – a valid experience?” i Scandinavian Journal of Public Health, april 2023.

[7] Jennifer J. Harman, Mandy L. Matthewson och Amy J. L. Baker, ”Losses experienced by children alienated from a parent” i Current Opinion in Psychology, 2022, vol. 43.

[8] Dagens Nyheter 20240226: https://www.dn.se/sverige/fotbollstranaren-marco-foljde-den-knivhuggne-pojken-i-ambulansen-till-akuten/.

[9] Attunda tingsrätt, B 9760-23.

[10] Med termen pseudovetenskap avses vanligen läror som framställs som vetenskapliga utan att vara det, se t ex Wikipedia.

Fler artiklar

  • "Föräldraalienation är pseudovetenskap"
  • "Föräldraalienation är ett välstuderat empiriskt fenomen"
  • Så beslutar domstolarna vid "föräldraalienation"

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

”Regionerna behöver både piska och morötter”

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

“Jag hjälper polisen att sålla i flödet”

Mendly-psykolog riskerar prövotid

Studenterna associerar fritt i bokklubb

Nytt kollektivavtal stoppar generella provanställningar

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in