REPLIK. Att förneka FA och/eller undlåta att ta del av den kunskap som finns är att överge alienationsutsatta barn, skriver Anna Lytsy, journalist och författare.
Detta är en opinionstext i Psykologtidningen. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
I Psykologtidningen hävdar professorer och psykologer att föräldraalienation är en pseudovetenskap. Men föräldraalienation är en familjedynamik där barn förmås välja bort en förälder, som de tidigare haft en nära relation till, utan att det föreligger några berättigade skäl för avståndstagandet, som sker på grund av den andra förälderns uttalade eller outtalade, medvetna eller omedvetna påverkan på barnet.
Forskningen om föräldraalienation har ökat kraftigt under senare år. I en studie från 2022 över forskningsläget identifierades 213 vetenskapliga artiklar på tio språk.[1] Det finns ett antal systematiska kunskapsöversikter,[2] där den i Sverige viktigaste är den norska ”Hvordan forstå og håndtere barn som avviser en forelder”, baserad på 55 studier och utgiven av myndigheten Folkehelseinstittuttet 2021.[3] Danmark lagstiftar för närvarande mot föräldraalienation, efter en överenskommelse mellan samtliga åtta partier i Folketinget.[4]
Föräldraalienation är ingen genusfråga. Både mammor och pappor alienerar och både mammor och pappor blir utmanövrerade ur sina barns liv utan berättigade orsaker. Den hårt kritiserade rapporten av FN:s ”special rapporteur” Reem Alsalem är ett exempel på hur FA, på tvärs emot idag etablerad kunskap, både underkänns som fenomen och görs till en genusfråga, trots mammors vittnesmål om att vara utmanövrerade, och idag vuxna barns om att ha varit alienerade.[5] Föräldraalienation står inte i motsatsställning till andra sorters våld. Det är inte försvarbart att uppmärksamma vissa slags övergrepp på barn på bekostnad av andra, att låta en sorts barnmisshandel väga tyngre än en annan, vare sig i behandlingsrum, utredningar, domstolar eller någon annan stans. Barn som är utsatta för FA har samma behov av skydd och hjälp som barn som är utsatta för andra sorters kränkningar, och samma rätt att få det.
Självklart kan konceptet föräldraalienation missbrukas i till exempel vårdnadstvister, på samma sätt som alla sorters falska påståenden. Det finns dock idag identifikationsredskap och skattningstester, flera av dem beforskade, för att skilja ut vad det är som pågår i en familj när barn tar avstånd från en förälder och den andra föräldern står bakom detta. Elva sådana, lämpliga vid möjlig FA, finns med i Christina Bergensteins och min bok. Den norska kunskapsöversikten ”Hvordan forstå og håndtere barn som avviser en forelder” innehåller även den elva sådana redskap, fem är gemensamma för båda publikationerna. Ny forskning, bland annat en norsk valideringsstudie från 2023,[6] tittar på FA som partnervåld, utövat av den drivande föräldern mot den utmanövrerade.
Den internationella expertisen är enig om att föräldraalienation är psykisk barnmisshandel. Alienerade barn löper risker på både kort och lång sikt, för till exempel komplexa och övergripande förluster av anknytning och individualitet, i svåra fall för verklighetsförvrängning.[7] I januari i år dömdes en mamma i Sverige till livstids fängelse för att ha mördat ett av sina två barn och försökt mörda det andra. Enligt pappan, intervjuad i Dagens Nyheter,[8] var tragedin en konsekvens av föräldraalienation. Om det är så är okänt, men i ett brev till pappan som låg på köksbordet hade mamman skrivit ”jag kommer aldrig ge barnen till dig”.[9] Alla som möter familjer där barn tar avstånd behöver ha kunskap om olika sorters våld och misshandel, inklusive FA, för att kunna göra korrekta risk- och andra bedömningar.
Utifrån hur etablerad forskningen om FA i dagsläget hunnit bli är det inte korrekt att kalla företeelsen ”pseudovetenskap”.[10] Att förneka FA och/eller undlåta att ta del av den kunskap som finns är att överge alienationsutsatta barn.
Anna Lytsy, journalist och författare, senast till ”Barn som tvingas välja bort en förälder. Föräldraalienation i Sverige: fakta, rättsregler, erfarenheter”, tillsammans med advokat Christina Bergenstein, Norstedts Juridik, 2023.
Ytterligare replik:
“Föräldraalienation är ett välstuderat empiriskt fenomen”
Referenser till Anna Lytsys debattartikel:
[1] Jennifer J. Harman, Richard A. Warshak, Demosthenes Lorandos och Matthew J. Florian, ”Developmental Psychology and the Scientific Status of Parental Alienation” i Developmental Psychology 2022, 58(10).
[2] Se till exempel Alberto Siracusano, Ylenia Barone, Giulia Lisi och Cinzia Niolus, ”Parental alienation syndrome or alienating parental relational behaviour disorder: A critical overview” i Journal of Psychopathology, 2015 (21), Kate Templer, Mandy Matthewson, Janet Hainesc och Georgina Cox, ”Recommendations for best practice in response to parental alienation: findings from a systematic review” i Journal of Family Therapy, 2016, 39(1), Telma Moreira Marques, Isabel Narciso och Luana Cunha Ferreira, ”Empirical research on parental alienation: A descriptive literature review” i Children and Youth Services Review 2020, 119(4) samt Isabella Arponen och Katarina Alanko, ”Föräldraalienation och dess följder för barnet – en systematisk litteraturöversikt” i Psykologia, 2020, 55(5).
[3] Heather M. R. Ames, Christine H. Hestevik, Lars J. Langoien och Tor A. Rosness, Hvordan forstå og håndtere barn som avviser en forelder: En systematisk kartleggingsoversikt. [Understanding and helping children who resist or refuse post-separation parental contact: A systematic mapping review] Folkehelseinstituttet Rapport 2021, Oslo 2021.
[4] Se Aftale mellem regeringen og Socialistisk Folkeparti, Danmarksdemokraterne, Liberal Alliance, Det Konservative Folkeparti, Enhedslisten, Radikale Venstre, Dansk Folkeparti, Alternativet og Nye Borgerlige om et forbedret familieretligt system: https://www.sm.dk/Media/638369321309768802/Aftale%20om%20et%20forbedret%20familieretligt%20system_UA.pdf
[5] Se t ex Anna Lytsy och Christina Bergenstein, ”Barn som tvingas välja bort en förälder. Föräldraalienation i Sverige: fakta, rättsregler, erfarenheter”, Norstedts Juridik 2023, s. 210-212, 109-110 och 442-449.
[6] Eivind Meland, Dag Furuholmen och David Jahanlu, ”Parental alienation – a valid experience?” i Scandinavian Journal of Public Health, april 2023.
[7] Jennifer J. Harman, Mandy L. Matthewson och Amy J. L. Baker, ”Losses experienced by children alienated from a parent” i Current Opinion in Psychology, 2022, vol. 43.
[8] Dagens Nyheter 20240226: https://www.dn.se/sverige/fotbollstranaren-marco-foljde-den-knivhuggne-pojken-i-ambulansen-till-akuten/.
[9] Attunda tingsrätt, B 9760-23.
[10] Med termen pseudovetenskap avses vanligen läror som framställs som vetenskapliga utan att vara det, se t ex Wikipedia.
