TikTok riskerar att trigga ätstörningar och har fått kritik från bland annat APA, det amerikanska psykologförbundet. Psykologtidningen kontaktade Johanna Levallius för att fråga om hur behandlare bör agera.
Vilken betydelse har sociala medier vid ätstörning?
–Personer som är omogna, mår dåligt och har låg självkänsla mer lättpåverkade av innehåll som ‘lovar lycka’ om du bara gör detta. Oavsett om det är droger, spel, viktnedgång, träning eller skönhetskirurgi eller något annat. Det har minst lika stor betydelse att de som mår dåligt tenderar att ersätta närvaron i nuet i en aktivitet eller verklig social kontakt med telefonen och sociala medier/dataspel. Så oavsett innehåll är det skadligt, men innehållet kan göra det än värre. Sociala medier borde enligt mig kallas för asociala medier.
Bör de sociala mediernas påverkas tas upp under behandling av ätstörning?
Ja, alla behandlare bör ta upp detta, oavsett ålder på patienten. Både för innehållet och för att istället välja meningsfull fritid/hobbies och kontakt med vänner.
Bör föräldrar helt enkelt radera TikTok från de drabbade barnens telefoner?
–Det är lätt att dra drastiska slutsatser i kombinerad vanmakt och vilja att hjälpa sina barn. Det kommer emellertid inte åt det egentliga problemet. Att förbättra relationen och visa intresse för tankar och känslor är långsiktigt det enda riktiga. Kortsiktigt kan man naturligtvis behöva styra mer, men då ska det vara genomtänkt och uppfattas som hjälp, inte straff, för då försämrar det relationen.
Fotnot: Den som söker efter ätstörningsklipp på TikTok möta ofta bara av en länk till Fri & Frisk, men nya hashtaggar uppstår ständigt för att kringgå TikToks begränsningar. Johanna Levallius är psykolog och handledare inom Frisk & Fri (Riksföreningen mot ätstörningar) och har tidigare arbetat flera år på Stockholms centrum för ätstörningar.
Text: Lennart Kriisa
