• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Hon ska ta reda på varför utrikesfödda tvångsvårdas oftare

Hon ska ta reda på varför utrikesfödda tvångsvårdas oftare

15 december 2023 publicerad av Lennart Kriisa

Utrikesfödda tvångsvårdas oftare än svenskfödda i psykiatrin. Psykologen Anna-Clara Hollander har fått fem miljoner i anslag för att ta reda på orsaken.

 

Anna-Clara Hollander Foto: Thomas Nixon

Varför tog du initiativet till detta projekt?

–Jag har i många år forskar på psykisk hälsa hos utrikesfödda och deras barn men allt mer kommit att intressera mig för psykiatrisk vårdanvändning. För några år sedan gjorde några medarbetare och jag en studie av personer som förstagångsinsjuknar i psykos. I den studien visade det sig att har utrikesfödda från Afrika söder om Sahara men även Mellanöstern och deras barn högre risk för att bli tvångsvårdade jämfört med svenskfödda med samma sjukdom. Sedan dess har jag tyckt att ytterligare forskning behövs för att förstå vad som driver detta.

Vad vet vi i dag om skillnaderna? 

–Vår tidigare studie visade att sannolikheten för tvångsvård när en person insjuknar i psykos för första gången var 48 procent högre för utrikesfödda och med 27 procent för barn till utrikesfödda jämfört med den svenskfödda befolkningen. Utrikesfödda från Afrika söder om Sahara hade 94 procent högre risk för tvångsvård medan utrikesfödda från Mellanöstern och Nordafrika samt med icke-nordisk europeisk bakgrund hade 46 respektive 27 procents högre risk för tvångsvård. Att vara bosatt i ett område med många utrikesfödda från samma region innebar en ännu större sannolikhet för tvångsvård första gången en person insjuknade i psykos. Resultaten var oberoende av ålder, kön, familjeinkomst, lokal fattigdom och befolkningstäthet.

Har du redan nu någon teori redan om orsakerna?

–Jag tror att det finns många skäl men något vi fokuserar på är att vi i tidigare studier ser att många utrikesfödda inte söker psykiatrisk vård i samma utsträckning som svenskfödda och att många därmed kommer till vården i ett mycket senare skede när symtomen är betydligt allvarligare.

Varför är det här viktigt att ta reda på? 

–Vid omedelbar fara för patienters eget och andras liv, och hälsa, behöver läkare väga personens grundlagsskyddade mänskliga fri- och rättigheterna mot skydd av patientens och medmänniskors liv genom att besluta om psykiatrisk tvångsvård. Projektet ska undersöka varför utrikesfödda tvångsvårdas i större utsträckning än svenskfödda, för att på detta sätt möjliggöra en mer jämlik psykiatrisk vård och att redan utsatta grupper får den hjälp de behöver i tid.

Hur planerar du gå tillväga?

–Vi planerad att använda både kvantitativa och kvalitativa metoder. För de longitudinella epidemiologiska studierna planerar vi att använda vår stora registerläkning som inkluderar hela befolkningen 18–65 år med uppföljning under åren 2006–2020. I den kvalitativa delen kommer vi att genomföra fokusgrupper med allmänläkare och psykiatriker och analysera detta med tematisk analys.

Text: Lennart Kriisa

Fotnot: Här kan du läsa mer om anslaget från Forte.

Fler artiklar

  • Autism på modet
  • APA: "Vi använder psykologi för att gynna samhället"
  • "Bland samer är normen att vara stark"

Arkiverad under: Ettan, Tre frågor

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Tuffare tag till leda

Men en ny bup-mottagning sticker ut, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

“Mitt sinne fick äntligen ro”

Gynnas verkligen barnen av våra adhd-diagnoser?

Ny Bup-insats ska bryta gängkriminalitet

Slopade stödsamtal möter kritik

Skäl att känna stolthet

Regeringens utredare: Tydligt behov av specialistpsykologer

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in