• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Hon ska ta reda på varför utrikesfödda tvångsvårdas oftare

Hon ska ta reda på varför utrikesfödda tvångsvårdas oftare

15 december 2023 publicerad av Lennart Kriisa

Utrikesfödda tvångsvårdas oftare än svenskfödda i psykiatrin. Psykologen Anna-Clara Hollander har fått fem miljoner i anslag för att ta reda på orsaken.

 

Anna-Clara Hollander Foto: Thomas Nixon

Varför tog du initiativet till detta projekt?

–Jag har i många år forskar på psykisk hälsa hos utrikesfödda och deras barn men allt mer kommit att intressera mig för psykiatrisk vårdanvändning. För några år sedan gjorde några medarbetare och jag en studie av personer som förstagångsinsjuknar i psykos. I den studien visade det sig att har utrikesfödda från Afrika söder om Sahara men även Mellanöstern och deras barn högre risk för att bli tvångsvårdade jämfört med svenskfödda med samma sjukdom. Sedan dess har jag tyckt att ytterligare forskning behövs för att förstå vad som driver detta.

Vad vet vi i dag om skillnaderna? 

–Vår tidigare studie visade att sannolikheten för tvångsvård när en person insjuknar i psykos för första gången var 48 procent högre för utrikesfödda och med 27 procent för barn till utrikesfödda jämfört med den svenskfödda befolkningen. Utrikesfödda från Afrika söder om Sahara hade 94 procent högre risk för tvångsvård medan utrikesfödda från Mellanöstern och Nordafrika samt med icke-nordisk europeisk bakgrund hade 46 respektive 27 procents högre risk för tvångsvård. Att vara bosatt i ett område med många utrikesfödda från samma region innebar en ännu större sannolikhet för tvångsvård första gången en person insjuknade i psykos. Resultaten var oberoende av ålder, kön, familjeinkomst, lokal fattigdom och befolkningstäthet.

Har du redan nu någon teori redan om orsakerna?

–Jag tror att det finns många skäl men något vi fokuserar på är att vi i tidigare studier ser att många utrikesfödda inte söker psykiatrisk vård i samma utsträckning som svenskfödda och att många därmed kommer till vården i ett mycket senare skede när symtomen är betydligt allvarligare.

Varför är det här viktigt att ta reda på? 

–Vid omedelbar fara för patienters eget och andras liv, och hälsa, behöver läkare väga personens grundlagsskyddade mänskliga fri- och rättigheterna mot skydd av patientens och medmänniskors liv genom att besluta om psykiatrisk tvångsvård. Projektet ska undersöka varför utrikesfödda tvångsvårdas i större utsträckning än svenskfödda, för att på detta sätt möjliggöra en mer jämlik psykiatrisk vård och att redan utsatta grupper får den hjälp de behöver i tid.

Hur planerar du gå tillväga?

–Vi planerad att använda både kvantitativa och kvalitativa metoder. För de longitudinella epidemiologiska studierna planerar vi att använda vår stora registerläkning som inkluderar hela befolkningen 18–65 år med uppföljning under åren 2006–2020. I den kvalitativa delen kommer vi att genomföra fokusgrupper med allmänläkare och psykiatriker och analysera detta med tematisk analys.

Text: Lennart Kriisa

Fotnot: Här kan du läsa mer om anslaget från Forte.

Fler artiklar

  • Replik: "Fatalt misslyckad nyansering av PANS"
  • APA: "Vi använder psykologi för att gynna samhället"
  • Övergångar vid terapi - en blind fläck

Arkiverad under: Ettan, Tre frågor

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Kennedy kan skynda på utvecklingen

Psykedelika kan bli verklighet – oavsett det vetenskapliga stödet.

Fråga förbundet

Har jag rätt till löneförhandling?

Ta kommandot i diskussionen, råder Evelina Lundström.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Följ oss

Nyheter

“Jag måste förstå verkligheten”

De stöttar och sågar specialistutbildningen

Vi ser fram emot fortsatta samtal

Allt fler erbjuder avdiagnosticering

Fler PTP-tjänster i Region Stockholm

Psykolog vann mot Ivo – slipper prövotid

Psykologtidningen ges ut av…


Sveriges Psykologförbund

© 2026 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in