Rebecka Malm hjälper klienter med den psykoterapeutiska delen. Men hon sitter inte med under deras trippar.
– Där har jag dragit en gräns, säger hon.
Denna artikel är en av fyra delar i Psykologtidningens temanummer om psilocybin. Här är de övriga delarna:
“Det är brådis med forskningen”
Nysnö: “Vi gör inte det här för att bli rika”
Psykologen: “Vi odlar svampen själva”
Text: Lennart Kriisa
Rebecka Malm har lång erfarenhet av klienter som tagit, eller vill ta, psykedelika. De första dök upp för fem-sex år sedan, när hon var anställd på Psykologpartners.
– De hade hört talas om att jag hade erfarenhet av meditation och medvetandeskiften. De letade också efter en psykolog som inte var dömande, säger hon.
På den tiden var det mycket fokus på ayahuasca och LSD, i dag handlar det mest om svamp med psilocybin och MDMA. Nu driver hon en egen mottagning i centrala Göteborg.
Mer än hälften av hennes klienter har tagit psykedelika, eller har en ambition att testa någon sådan substans. Intresset är stort, kölistan är fulltecknad.
Rebecka Malm ger inga tips om hur klienterna kan komma över psykedelikan, den delen får de ansvara för själva, men hon pratar med dem om »harm reduction«, vad de behöver tänka på inför doseringen, eller trippen som den också kallas.
Det händer att hon avråder.
– Särskilt när klienten vill dämpa sina symtom och inte är redo för det terapeutiska arbetet. Sådant man lärt sig att copa eller dämpa hamnar i förgrunden, då gäller det att ha utrymme för att hantera detta, säger hon.
Andra klienter kan ha testat en mängd psykedelika det senaste halvåret och vill veta hur de ska gå vidare.
– Då är det klokt att pausa ett tag från substanserna, säger Rebecka Malm.
Liknande råd får klienter som befinner sig i en kris, då behövs inte mer av den varan. Att ta svamp är att försätta sig i en kris, menar Rebecka Malm.
De hon bedömer som lämpliga får börja med att berätta om sin psykologiska smärta. Rebecka Malm använder sig av metoden IFS, Internal Family Systems, som hon tycker passar bra i detta sammanhang.
– Jag rekommenderar att vi träffas några gånger för att få en överblick av de olika delarna och viljorna i systemet, om systemet är robust eller kaotiskt, säger hon.
Klienten kan också behöva bli empatisk mot sina försvar; de delar som har varit skyddande under hela livet.
När klienten tar psilocbyin dämpas klientens »default mode network«, autopiloten, och andra delar i hjärnan börjar kommunicera med varandra. En plasticitet uppstår. Men klientens autopilot är inte knockad för evigt, den är bara nere för räkning.
– Under integreringen behöver default mode network integreras med de nya vyerna, säger Rebecka Malm.
De flesta av hennes klienter har redan koll på settingen, den miljö som är lämplig under doseringen, som att ha någon närvarande eller någon att ringa till. Några klienter har lite ursäktande undrat om hon kan tänka sig att sitta med.
– Jag har inte det utrymmet, varken i kalendern eller som vård-instans. I 99 fall av 100 går det bra, men om suicidalitet skulle uppstå, då vill jag inte stå där själv som psykolog. Det handlar inte minst om min arbetsmiljö, säger hon.
Samtidigt tror Rebecka Malm att hon skulle kunna göra nytta under trippen. Teman kan komma upp, som klienten har närmat sig under de förberedande samtalen.
– Då skulle jag kunna hjälpa klienten att verkligen våga möta dessa teman, säger Rebecka Malm.
Hon har varit assistent på en retreat i Nederländerna i Nysnös regi. Där fick hon nya tankar kring hur behandlaren kan intervenera under doseringen.
– Det är svårt att se utifrån vad som händer. Den som ligger ner med slutna ögon kan vara i himlen, den som sitter upp och stirrar rakt fram kan befinna sig i en mardröm. Då är det bra att checka in och se hur personen mår.
När hon på sin mottagning möter klienten under integrationen, alltså veckorna efter trippen, då kommer alla lager smygande tillbaka. Det är här den psykoterapeutiska behandlingen får betydelse, jämfört med den som använder psykedelika som en partydrog och efteråt får svårt att förhålla sig till vad som pågår.
Rebecka Malm menar att varje lager behöver betrakta det tidigare lagret med empati.
– En treåring behöver vara snäll mot spädbarnet, en femåring behöver vara snäll mot treåringen och så vidare. Det kan ta tid att bli vuxen igen.
Klienten behöver också reflektera över vilka budskap som kan skickas in i systemet, kanske även be om budskap från de som står nära i dag.
– Jag uppmanar klienten att bli berörd och maximera de positiva effekterna, att stärka de beteenden som är i linje med det nya, till exempel att den som tidigare varit avstängd ska kunna ta emot kärlek, säger hon.
Rebecka Malm funderar också på anknytningens betydelse. Den som är undvikande kan behöva en korrektiv upplevelse av relationell kontakt, medan den som är ambivalent kan få uppleva symbios och uttrycksfullhet. Födelse-upplevelser är vanliga.
– Då kan jag pumpa in det som personen inte tidigare fått och förmedla »jag finns här«, »du är välkommen i världen«, eller »jag ser dig«.
Rebecka Malm är omtalad för sina kliniska erfarenheter, det var därför hon rekryterades som behandlare till Psipet-studien.
Men hon fullföljde inte uppdraget.
– Jag drabbades av etisk stress. Att möta deltagare som kämpat under lång tid med sin psykiska ohälsa, med förväntningar om att få hjälp och så får hälften placebo, det fungerade inte för mig. De behövde också ställa upp på lumbalpunktioner och annat. En cross-over hade varit mer etisk, att alla patienter hade fått både psilocybin och placebo i omgångar, men jag förstår att det var en kostnadsfråga, säger hon.
Att möta klienter som tar psykedelika ser hon som både en ynnest och en skyldighet.
– Med alla dokumentärer och artiklar har förväntningarna ökat, det finns verkligen ett tryck därute, mer än vad samhället är rustat för. Jag kan buffra för att det inte finns så mycket erfarenheter. Jag gör min del tills psykedelika blir en del av vården, sedan får jag se vad min roll blir.
Själv har hon tagit psilocybin vid flera tillfällen, både lägre och högre doser. Även om hon redan upplevt medvetandeskiften via meditation, tycker hon att psilocybinet har varit »fantastiskt hjälpsamt med den djuppsykologiska bearbetningen« som hon annars hade haft svårt att komma åt.
– Det är också bra att ha testat psilocybin själv, för att få en förståelse för hur klienter kan reagera, säger hon.
