Allt fler forskare tror att psilocybin kommer att godkännas för behandling av depression. Men den psyoterapeutiska komponenten är omtvistad.
– Vi analyserar den just nu, säger Maria Beckman, psykolog och forskare på Karolinska institutet.
Denna artikel är en av fyra delar i Psykologtidningens temanummer om psilocybin. Här är de övriga delarna:
“Jag uppmanar klienten att maximera de positiva effekterna”
Psykologen: “Vi odlar svampen själva”
Nysnö: “Vi gör inte det här för att bli rika”
Text: Lennart Kriisa
Mitt i centrala Stockholm håller det Svenska Läkaresällskapet till. Fastigheten kallas för en nationalromatisk pärla, uppförd i början av 1900-talet. Parketten knarrar dovt när publiken kliver in i föreläsningssalen. De flesta är psykiatriker, nyfikna på vetenskapen bakom psilocybin. Stämningen är avvaktande.
En av de största skeptikerna är på plats, professor Markus Heilig, en auktoritet inom svensk beroendemedicin. Han är känd för att ta ordet i debatter.
Men först kliver professorn och överläkaren Johan Lundberg upp på scenen. Det är han som är ansvarig för Psipet-studien på Karolinska institutet. För två år sedan inleddes studien med 30 deltagare, samtliga med depressionsdiagnos, redo att testa psilocybin – eller få placebo.
Johan Lundberg är medveten om att studien är kontroversiell, och motiverar den med att vi behöver fler alternativ för att behandla depressioner.
Han har studerat hur det gick för 145 000 stockholmare som diagnosticerats med depression. Patienterna hade behandlats med läkemedel, psykoterapi eller ECT. Men för många gav behandlingarna ingen effekt. Hela 12 000 patienter var behandlingsresistenta med betydligt högre andel sjukskrivningar, inläggningar och mortalitet.
Alltså behövs forskning om nya behandlingar och psilocybin är en av de mest lovande, resonerar Johan Lundberg på scenen.
Många mindre studier har genomförts, men forskningen fick ett genombrott med den så kallade Compass-studien. Totalt 233 personer deltog i USA, Kanada och tio europeiska länder. Slutsatsen: psilocybin har effekt vid depression. Några deltagare i studien försämrades, men Johan Lundberg säger att det inte är något som »får honom att hoppa till«, jämfört med andra studier med läke-medelsbehandlingar vid depression.
Det är nu skeptikern Markus Heilig bryter in.
– De tidigare studierna har varit av förfärande låg kvalitet, men den här Compass-studien är elegant, utbrister han.
Markus Heilig beskriver att han tidigare varit åsnan mellan hötapparna. Mest har han stört sig på den usla forskningen, men nu är även han positiv. Den psykoterapeutiska delen tror han däremot inte har någon betydelse.
Markus Heilig berättar om hur Naltrexon, ett läkemedel för att behandla alkoholberoende, vid introduktionen försågs med ett krav på samtidig psykoterapeutisk behandling.
– Men resurserna för psykoterapi fanns inte inom vården, därför skrev ingen ut läkemedlet. Sedan kom studier som visade att psykoterapin inte behövdes. Patienterna blev utan medicinen i många år. Därför är det brådis med forskningen. Skynda på, uppmanar han.
Johan Lundberg svarar att det inte går att avgöra om den psykoterapeutiska delen behövs för att uppnå effekten. Kanske går det att framställa en ny variant av psilocybin, utan den hallucinatoriska effekten, och testa om den har effekt. Hjärnavbildningar med PET-kameror har nämligen visat att deprimerade hjärnor har en lägre synaptisk densitet, och psilocybin får densiteten att öka. Det är något som analyseras noggrant i Psipet-studien.
Maria Beckman har varit ansvarig för den psykoterapeutiska delen i Psipet-studien. Hon kliver upp på scenen och lägger ut texten mer än Johan Lundberg, som bara hållit sig till torra fakta.
– När jag gick in i det här med psilocybin, då var jag helt blank, säger hon.
Det enorma intresset från både patienter och media kunde hon inte föreställa sig. Hon tackar därför konsekvent nej till intervjuer om Psipet-studien. Arbetstiden behöver ägnas åt forskningen.
Men nu berättar hon om hur studien gått till. Två psykologer har suttit med varje deltagare under det förberedande samtalet, under doseringen och under den efterföljande integrationen.
– I tidigare studier har den psykoterapeutiska delen blivit styvmoderligt behandlad, säger hon.
I Psipet-studien blev det därför nya tag. Hur terapeuterna agerat kartläggs i detalj. Deras samtal med patienterna har spelats in; hur många frågor de har ställt, hur de har informerat och bekräftat deltagarna.
Terapeuterna har fått uppge vad de uppfattat som hjälpsamt i deras insatser, och om de tror att deras patient fått psilocybin eller placebon, nikotinsyran niacin.
Terapeuterna uppmanades också avslöja om de själva testat psilocbyn.
– Vi kan inte se att behandlare med egna erfarenheter skulle vara bättre på något sätt, det kan jag säga redan nu, svarar Maria Beckman skarpt på en publikfråga.
Hon låter oss ana den motsättning som uppstått under studien, men ingen vill berätta om denna offentligt. Bakgrunden är att några av psykologerna som rekryterades till Psipet hade lång erfarenhet. De hade bland annat dragit i gång Nätverket för psykedelisk vetenskap, arrangerat retreats och utbildat andra terapeuter i psykedelisk assisterad terapi.
Grupperingen framförde sina synpunkter om hur studien borde läggas upp, medan Maria Beckman ville att psykologerna skulle hålla sig till de givna instruktionerna, vilket de efter hand gjorde, under tysta protester.
Maria Beckman fortsätter med att berätta om den kommande svenska studien med hundra deltagare, samtliga med cancerrelaterad depression. I den studien kommer psykologerna att ersättas med sjuksköterskor.
– Vi har inte sett att det behövs en viss profession för att leverera behandlingen. Dessutom är det en kostnadsfråga, hur vården framöver ska kunna implementera denna behandling, säger hon.
Psykiatern Joar Guterstam, ordförande i svensk beroendemedicin, är sist ut på scenen. Han raljerar över de tidigare studierna, även metaanalyserna, och säger att för dessa metaanalyser finns en gyllene regel: »Shit in, shit out.«
Att psilocybin skulle leda till beroende bedömer han som en minimal risk, eftersom djurmodeller visat att substansen inte ger något belöningsutslag. Patienter med tvångsmässigt bruk av psykedeliska är dessutom »mycket, mycket ovanliga inom vården«, enligt Joar Guterstam.
– Däremot finns massor med rapporter om att psilocybin är effektivt för att behandla beroende, främst nikotinberoende, men var är studierna? Jag har letat och de finns inte, säger han och slår ut med händerna.
Psilocybin
Psilocybin är ett aktivt ämne i psykedeliska svampar som tillhör gruppen tryptaminer. Upplevelsen från psilocybin sägs till stor del likna ett LSD-rus, största skillnaden är
att det är kortare, omkring sex timmar. Substansen är
narkotikaklassad i Sverige. Sedan 1999 är även svampar som innehåller psilocybin narkotikaklassade i Sverige.
Källa Wikipedia
Studierna som övertygar forskare
- Single-Dose Psilocybin for a Treatment-Resistant Episode of Major Depression, New England Journal of Medicine, 2022
- Single-Dose Psilocybin Treatment for Major Depressive Disorder: A Randomized Clinical Trial, JAMA, 2023
