• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Ny studie: Varannan klarar kontrollerat drickande

Ny studie: Varannan klarar kontrollerat drickande

27 oktober 2023 publicerad av Redaktionen

Kontrollerat drickande har vetenskapligt stöd, visar en stor svensk studie.
– Och det är en behandling patienterna själva vill ha, säger Stina Ingesson Hammarberg,
psykolog och forskare.

Stina Ingesson Hammarberg

Text: Maria Jernberg

Att inte överstiga de nationella riktlinjerna, dvs mindre än tio standardglas per vecka, är vad som definierar kontrollerat drickande.  De preliminära siffrorna i studien visar att hälften av patienterna i studien hade ett lågriskbruk efter ett år.

Om nykterhet varit målet med behandlingen, hur stor andel hade klarat det då?
–Ungefär lika många visar jämförelser. Att bli helnykter är mer fördelaktigt för hälsan, säger Stina Ingesson Hammarberg.

Vilka är de största fördelarna med en behandling inriktad på kontrollerat drickande?
–Patienterna själva vill ha den målsättningen. Förväntan om att tvingas bli nykter är en barriär
för vårdsökande.

Hur går behandlingen till?
–Vi har utvärderat två kortidsbehandlingar med totalt 250 patienter, som i stort sett visat sig
likvärdiga. Den ena är en kbt-baserad behandling på fem samtal. Den inleds med att formulera
målsättning och göra en alkoholkalender för att kartlägga drickandet och identifiera triggers.
Mående, antingen dåligt eller väldigt gott, och att dricka med vissa vänner, brukar kunna
trigga. Två komponenter fokuserar på förändringsbeteenden, den första handlar om hur
man gör för att dricka måttligt när man väl dricker, som att dricka långsamt och mindre
starkt. Att innan bestämma antal glas per tillfälle är ofta en effektiv strategi. Den andra
handlar om att minska antalet dagar med drickande, att börja göra saker man tycker om som
inte inkluderar alkohol.
Sedan har vi testat en etablerad MI-baserad metod, utformad för alkoholberoende, och som
är first choice i Socialstyrelsen riktlinjer.

Vad tycker anhöriga om kontrollerat drickande?
–Från mina kliniska erfarenheter vet jag att många kan vara frågande till modellen vilket inte
alls är konstigt. Det har ju inte varit så hjälpsamt när ens partner försökt kontrollera
drickandet på egen hand. Fortfarande finns också en stark nykterhetsnorm vad gäller
alkoholbehandling i Sverige. Då är det betydelsefullt om den anhörige kan få komma med i
samtalet och se vad det är vi faktiskt gör.

Men om patienten inte slutar helt, kan det inte finnas en upptagenhet kvar då, att ”vänta
på veckans höjdpunkt”?
–I behandlingen görs en avvägning om alkoholens funktion kan förändras. Om alkoholen kan
vara vad det är för de flesta – en krydda i livet, något gott till maten, eller om funktionen är
vidmakthållen och det finns problematiska aspekter kvar.

Hur är det med förnekelse hos personer med beroende?
–Det finns en föreställning om att patienter med alkoholproblem inte har insikt i sina
problem, jag tror inte det stämmer. Jag tror att de allra flesta kan upptäcka vad alkoholen
fyller för funktion. Sen kan det vara så att det ändå är svårt att inte dricka i stunden, men vi
jobbar utifrån att de har förmåga och är motiverade att förändra sig.

–Vad ser du framåt för metoden?
En svensk studie med så här pass tydliga resultat kopplade till lågriskkonsumtion hoppas jag
ökar implementeringen på kliniker och bland institutioner som utbildar.
Alkoholbehandling borde bli en permanent del på psykologprogrammen, för det här går att
göra, det är inte svårt, vi skulle själva kunna leverera behandling i primärvården.

Fotnot: Stina Ingesson Hammarberg disputerar på avhandlingen ”Controlled drinking – a Viable
Treatment Goal in Alcohol Use Disorder?” 27 oktober 2023 på Karolinska institutet.

Siffrorna som uppges i artikeln är därmed preliminära, artikeln är ännu inte publicerad.

Läs mer:

Kontrollerat drickande – gammal metod med nytt uppsving

“Finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Fler artiklar

  • "Likriktning leder till en sämre psykiatri"
  • Hon vill ge autister ett bättre bemötande i vården
  • Autism på modet

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

Uppmanar regeringen: Utred psykologprogrammen

Klart för teater

Vill öka utbudet för de yngsta vid trauma

“Vi kan göra problemet mer synligt”

”Regionerna behöver både piska och morötter”

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in